‹ Tillbaka till artiklarna
Den 1 juli 2020 är tanken att den svenska lagen om rapporteringsskyldighet ska träda i kraft. Lagen är ännu inte antagen och Riksdagen har skjutit upp beslutet att anta lagen till den 27 maj. Det lämnar mycket kort tid att anpassa sig till den nya lagen.
Som vi tidigare skrivit om i Tax matters ska lagen om rapporteringsskyldighet, DAC 6, införas för att genomföra EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang. Direktivet innebär i korthet att rådgivare och skattebetalare har en skyldighet att, inom 30 dagar från den dag då de företar vissa arrangemang, rapportera in detta till Skatteverket. Ett arrangemang kan vara till exempel avtal, planer, transaktioner eller överenskommelser. Missas rapporteringsfristen utgår sanktionsavgifter med upp till 315 000 kronor för rådgivare och 157 500 kronor för skattebetalare per arrangemang.
Lagen är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2020, men den har ännu inte antagits i Sverige varför ingen vet hur den slutliga lagstiftningen kommer se ut.
Detta har hänt
Direktivet om rapporteringsskyldighet antogs av Ekofin-rådet den 25 juni 2018. Ekofin-rådet är EU:s råd avseende ekonomiska och finansiella frågor och består framförallt av finansministrarna från EU:s medlemsstater. Enligt direktivet ska medlemsstaterna senast den 31 december 2019 ha antagit och offentliggjort de lagar och författningar som är nödvändiga sett till detta direktiv. Bestämmelserna i direktivet ska tillämpas från och med den 1 juli 2020. De lagar och författningar som behövs i Sverige för att införliva direktivet publicerades först den 4 februari 2020 i samband med regeringens proposition om rapporteringspliktiga arrangemang. Vid detta datum överlämnade Regeringen sin proposition till riksdagen. Vi har sedan dess väntat på att riksdagen ska fatta beslut om propositionen.
Vad händer nu?
Riksdagen har sedan tidigare skjutit på beslutet om antagande av lagen och har nyligen meddelat att beslut ska tas den 27 maj 2020. Eftersom direktivet ska tillämpas från och med den 1 juli 2020 ska den nya lagen träda ikraft senast detta datum. Om riksdagen antar lagen den 27 maj 2020 har rådgivare och skattebetalare en månad på sig att implementera nödvändiga processer och rutiner innan den nya lagen träder ikraft. Efter ikraftträdandet har de ytterligare 30 dagar på sig att rapportera vissa av sina arrangemang innan den första boten påförs dom.
Kommentar
Är det rimligt att en lag som innebär ett stort ökat administrativt ansvar för rådgivare och skattebetalare med sanktionsavgifter kopplat till sig antas och träder i kraft inom loppet av en månad? Reglerna är otroligt komplexa och även om syftet med lagstiftningen är att förhindra aggressiv skatteplanering så kommer den absoluta merparten av de arrangemang som rapporteras in i Sverige att bestå av helt lagenliga arrangemang/transaktioner vilka inte utgör aggressiv skatteplanering. Lägg därtill att vi befinner oss i en av de värsta ekonomiska kriserna på flera decennier och att skattebetalarna har mycket viktigare saker att fokusera på än att rapportera in eventuella refinansieringar, omstruktureringar eller betalningar till Skatteverket. Vi anser därför att det är orimligt med en så kort tid för implementering av en så pass komplicerad lag.
Att ensidigt underlåta att implementera lagen i Sverige är ingen bra lösning då EU-domstolen kan utdöma böter och vite. En bättre lösning vore därför att medlemsstaterna tillsammans kommer överens om att skjuta på implementeringen. Skulle man inte komma överens på medlemsnivå kunde man för svensk del i vart fall kunna skjuta på införandet av sanktionsavgifterna till januari 2021. Vid en senareläggning av sanktionsavgifterna för rapporteringsplikten skulle rådgivare och skattebetalare få en möjlighet att vänja sig vid regelverket och förhoppningsvis har nuvarande ekonomisk kris mildrats så skattebetalarna då har mer tid att fokusera på administrativa åtgärder.
Regeringens proposition 2019/20:74 om rapporteringspliktiga arrangemang (länk)
Lämna en kommentar