Uttagsbeskattning av kommunalt bolag

Ett helägt kommunalt bolag ansågs ha utfört tjänster åt kommunen utan att ta betalt för det. Bolagets skattemässiga resultat höjdes därför med ett belopp motsvarande kostnaderna för att utföra tjänsterna. Bolaget medgavs inte heller avdrag för ingående moms.

Bakgrund

Ett kommunalt bolag tog år 2009 över en specifik verksamhetsgren inriktad mot ljusdesign. Den hade tidigare under flera år bedrivits i kommunens regi. Syftet med arrangemanget har varit att öka turismen i staden, stärka stadens varumärke samt främja besöksnäringen. Verksamheten har bedrivits genom samarbetsavtal med olika partners. Det kommunala bolaget har haft en sammanhållande och ledande funktion i evenemanget och bolaget har bland annat bedrivit utställnings- och marknadsföringsverksamhet. Då bolagets intäkter varit begränsade så har skattemässiga underskott genererats i bolagets näringsverksamhet. Underskotten har i sin tur nyttjats genom erhållande av koncernbidrag från andra kommunala bolag i koncernen.

Skatteverket ansåg att verksamhetsgrenen med inriktning mot ljusdesign genomförts på uppdrag av kommunen. Kommunen betalade dock inte något för detta till bolaget. Avsaknaden av marknadsmässig ersättning för den utförda tjänsten medförde att bolaget skulle uttagsbeskattas enligt myndigheten, det vill säga beskattas med 22 procent bolagsskatt för ett belopp motsvarande tjänsternas marknadsvärde.

Domstolarna

Förvaltnings- och kammarrätten noterade att det låg ett kommunalt beslut till grund för att ursprungligen lyfta över verksamhetsgrenen till bolaget. Samtidigt noterades att finansieringen ändrades från kommunalt driftsanslag till finansiering inom bolagskoncernen. Kammarrätten ansåg därmed att kommunen var bolagets uppdragsgivare, samt att tjänster har utförts åt kommunen utan att bolaget har fått marknadsmässigt betalt för detta av kommunen.

Sammanfattningsvis skulle det kommunala bolaget bli föremål för uttagsbeskattning i enlighet med Skatteverkets beslut. Uttagsbeskattningens storlek begränsades dock till kostnaderna för utförda tjänster (det vill säga utan vinstpåslag hänförlig till den bedrivna verksamheten). Domstolarna ansåg samtidigt att det kommunala bolaget inte gjort sannolikt att verksamhetsgrenen i sig var en mervärdesskattepliktig verksamhet. Bolaget hade därmed inte avdragsrätt för ingående moms hänförlig till verksamhetsgrenen.

Kommentar

Att bolagisera en del av en kommunal verksamhet måste noga övervägas från bland annat EU-rättsligt, kommunalrättsligt, aktiebolagsrättsligt och skatterättsligt perspektiv. Transaktioner mellan kommunen och dess aktiebolagsägda koncern är inkomstskattemässigt känsliga, till exempel eftersom kommuner inte utgör något skattesubjekt. Interna transaktioner mellan kommun och bolag måste vidtas på marknadsmässiga villkor. Domen återspeglar vikten av att kommuner löpande bör se över sin verksamhet både från ett EU-rättsligt och skattemässigt perspektiv.