Utländska motsvarigheter till svenska värdepappersfonder och specialfonder

Skatteverket uppdaterar delvis sitt ställningstagande avseende utländska motsvarigheter till svenska värdepappersfonder och specialfonder. Skatteverket anser att det i flera fall än tidigare saknar betydelse vilken juridisk form en utländsk fond har vid bedömningen om fonden kan anses motsvara en svensk specialfond.

Högsta förvaltningsdomstolen och EU-domstolen har ansett att en olikbehandling i en nationell lagstiftning mellan inhemska och utländska aktörer inte enbart kan motiveras genom ett företags juridiska form. Den juridiska formen får endast vara av betydelse om det är relevant med hänsyn till de aktuella bestämmelsernas syfte och utformning. Om utländska aktörer missgynnas på grund av deras rättsliga form kan det vara ett hinder mot den fria rörligheten inom EU. Skatteverket konstaterar i ett nytt ställningstagande att det med anledning av denna nya rättspraxis har uppstått frågor om vad som kan anses vara utländska motsvarigheter till svenska värdepappersfonder och specialfonder och således om 2017 års ställningstagande behöver uppdateras.

Skatteverkets ställningstagande 2017

Skatteverket ansåg i ställningstagandet från 2017 att fonder som är utländska juridiska personer inte kan anses motsvara en svensk specialfond vid tillämpningen av bestämmelserna i inkomstskattelagen som rör skattskyldighet för fonderna, schablonintäkt för delägare, avyttring av andelar och vid tillämpningen av skattskyldighetsbestämmelserna i kupongskattelagen. När det gäller tillåtna tillgångar på ett investeringssparkonto kan däremot även fonder som är utländska juridiska personer anses motsvara en svensk specialfond. Således ansåg Skatteverket att om den utländska fonden är en juridisk person så var det avgörande för bedömningen att den inte kunde anses motsvara en svensk specialfond.

Skatteverkets uppdaterade ställningstagande 2022

I det nya uppdaterade ställningstagandet anser Skatteverket att det inte längre har någon betydelse i vilken legal form en utländsk fond har för jämförbarheten med en svensk specialfond förutom när det gäller tillämpning av bestämmelserna om schablonintäkt för delägare och fusion av fonder. Som tidigare gäller dock att fonden i övrigt ska uppfylla vissa kriterier för att anses motsvara en svensk specialfond vid beskattningen. Exempelvis ska fonden ha tillstånd och stå under tillsyn i sitt hemland, fondens tillgångar ska förvaras hos ett separat förvaringsinstitut, fonden ska enbart göra investeringar i sådana tillgångar som är tillåtna för svenska specialfonder och fonden ska tillämpa principerna om riskspridning.

Vad avser bestämmelserna om schablonintäkt för andelsinnehavare i 42 kap. 43-44 §§ IL och fusion av fonder i 48 kap. 18 § IL kan utländska fonder, som är juridiska personer, inte anses motsvara svenska specialfonder vid tillämpningen av dessa bestämmelser enligt Skatteverket. Enbart utländska kontraktsrättsliga fonder och trustfonder kan anses motsvara svenska specialfonder vid tillämpningen av dessa bestämmelser.

Kommentar

Ställningstagandet är i linje med rättspraxis från både Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2020 ref. 3) och EU-domstolen (C-342/20) avseende vilka kriterier som en nationell lagstiftning kan ställa på utländska såväl inhemska fonder, utan att den fria rörligheten inom EU äventyras. Ställningstagandet förtydligar att det i fler fall saknar betydelse vilken juridisk form en utländsk fond har. Övriga delar i ställningstagandet avseende utländska motsvarigheter till svenska värdepappersfonder och kriterierna för när en utländsk fond kan anses motsvara en svensk specialfond har inte ändrats.

Här kan du ta del av det uppdaterade ställningstagandet:
Utländska motsvarigheter till svenska värdepappersfonder och specialfonder