Utflyttningsskatt – ett tidens tecken

Det nya förslaget till utflyttningsskatt speglar en trend som växer bland Europas regeringar, att värna om den egna skattebasen. Nyligen har samma trend tagit sig uttryck i långtgående diskussioner om en omsättningsskatt på digitala tjänster inom EU. Trenden förstärks och syresätts av de bilder som framkommit i Panamaläckan och nu nyligen i Paradise Papers. Frågan är hur denna typ av nya regler påverkar aktiva entreprenörer och deras bolag. Ofta morgondagens större företag.

Bakgrunden till exitförslaget är att några länder inom och utanför EU har valt en låg skattesats på kapitalinkomster i syfte att främja investeringar. Samtidigt bygger EU på principer om fri rörlighet av personer och kapital. Med förslaget om utflyttningsskatter som nu införts i flera länder inom EU så utmanas den fria rörligheten inom EU och mellan kontinenter.

Nedan följer några praktiska frågor i förslaget ur entreprenörens perspektiv.

• En företagare som flyttar inom EU/EES får en utflyttningsskatt beslutad utifrån en fiktiv vinst på bolaget. Detta om den beskattningsbara vinsten överstiger 100 000 kronor. Anstånd ska beviljas med skatteinbetalningen.
• Vid flytt utanför EES får anstånd beviljas om Sverige har ett skatteavtal med landet och detta innehåller en informationsutbytesklausul. Anståndet får då villkoras av att säkerhet ställs för skatten och anstånd medges med som längst fem år. Inte sällan kommer i praktiken en bankgaranti att krävas.
• Beskattningen för ägare till fåmansföretag sker enligt 3:12-reglerna vid dagen för utflyttningen. Enligt denna kan skatten uppgå till ett belopp vid ett visst tillfälle, och ett annat vid senare tillfälle. På bolagsvärden upp till omkring sex miljoner kronor kan skatten uppgå till omkring 60 procent. Regler om ackumulerad inkomst i inkomstslaget tjänst ska få tillämpas.
• Underlaget för beskattningen är marknadsvärdet dagen för utflyttningen. Någon schablonregel för hur denna värdering ska ske föreslås inte. Denna ska enligt förslaget ske enligt sedvanliga värderingsmodeller. Skatteverket kan vara behjälplig vid värderingen inom ramen för sin rättsliga vägledning, om företagaren vill. Detta för att minimera antalet värderingstvister. Detta gäller även vid värdering av minoritetsandelar.

Några administrativa regler som föreslås:

• En särskild inkomstdeklaration ska lämnas för utflyttningsskatten.
• Den uppskjutna utflyttningsskatten registreras på skattekontot varje år.
• Den som flyttar ut måste lämna in en anståndsansökan med uppgift om ny adress och skatteregistreringsnummer i det nya hemvistlandet.
• När anstånd beviljas upprättar skatteverket en anståndsförteckning för tillgångar för vilka anstånd medgivits.
• Ägaren måste för att behålla sitt anstånd med betalningen varje år lämna in en särskilt uppgift till skatteverket som även ska inrymma eventuella förändringar i innehavet.
• Vid avyttring av bolaget under tiden i det nya landet ska skatten betalas. Skatten i det nya landet får avräknas i Sverige.
• Vad som sker om skattemyndigheten i det nya landet tycker att avräkningen ska ske utifrån deras perspektiv, det vill säga i omvänd ordning, framgår inte av förslaget. Dessa regler kan variera mellan länder beroende på innehåll i dubbelbeskattningsavtal.
• Gåva och dödsfall utomlands utlöser den svenska skatten. I vart fall upphör anståndet. Sannolikt beskattas enligt förslaget sådana överföringar inom familjen vilka annars varit skattefria i Sverige om entreprenören då varit bosatt i Sverige.
• Om förhållanden och värden på bolaget ändrats mellan tiden för uppskovet och en avyttring så får skatten räknas om i vissa fall.
• För personer som flyttar vidare till ett tredje land föreslås särskilda regler.

Denna lista över praktiska frågor i anslutning till en utlandsflytt för en entreprenör kan göras längre. Vidare finns tidsgränser i olika situationer. Inte heller är detta någon slutlig lagstiftning. Detta är ett förslag från Skatteverket. Men dessa frågor bör uppmärksammas i anslutning till att förslaget nu sänds ut på remiss. Finansministern har uttryckt att hon är i grunden positiv. Föreslaget ikraftträdande är 1 januari 2020.

Kommentar

Förebilden är något äldre företagare. Skatteverket refererar även till förhållanden kring 2007 då företag mycket oftare än idag sattes upp på Cypern och när fåmansföretagsreglerna var betydligt hårdare. Med bra 3:12-regler flyttar nu få personer ut av skatteskäl. Men trenden med exitbeskattningar går igen inom större delen av Europa.

Politiskt har EU satt sig i en svår sits. Å ena sidan länder som önskar ha en låg beskattning av olika skäl, å andra sidan länder med en hög beskattning även av kapitalinkomster. När regeringar nu vill värna om den egna skattebasen kolliderar principer med verkligheten.

Mindre företag kan i en digitaliserad värld lätt drivas från olika länder. Det gäller både tillverkande och tjänsteproducerande företag. Världen är inte längre statisk och nationell.

Förslaget bygger ofrånkomligen murar mellan länder. Hur stora återstår att se om en svensk exitbeskattning införs.