Svenska företag missar möjlighet till förenklade ränteavdragsregler

Trots positiva reaktioner från remissinstanser har regeringen valt att i nuläget inte gå vidare med de föreslagna förändringarna av ränteavdragsreglerna i årets budgetproposition. Det innebär att svenska företag även framöver måste hantera ett komplicerat regelverk som kan komma hämma både framtida investeringar och konkurrenskraft. Här jämför vi regelverken och utvecklar varför vi tycker det är synd att förslaget inte blev verklighet.

Vad innebär dagens ränteavdragsregler? 

Svenska företag som redovisar negativa räntenetton omfattas av särskilda avdragsbegränsningsregler. Förutom det särskilda regelverk vad avser koncernintern finansiering finns två huvudregler: 

• Förenklingsregeln: Här får samtliga företag inom samma intressegemenskap dra av upp till 5 miljoner kronor i negativa räntenetton per år. Överskjutande del går förlorad.  
• EBITDA-regeln: Företag kan i stället välja att dra av negativa räntenetton motsvarande upp till 30 procent av företagets skattemässiga EBITDA.  

Dessutom finns möjligheten att kvitta positiva och negativa räntenetton mellan bolag inom en koncern (här bolag som ägs med mer än 90 procent), men bara för det aktuella året. Framrullade negativa räntenetton kan däremot inte kvittas och försvinner efter sex år. En kvittning kan också, enligt Skatteverkets tolkning av de nuvarande reglerna, minska avdragsrätten enligt förenklingsregeln.  

Givet att beräkning av skattemässigt EBITDA sker på bolagsnivå (och inte konsoliderat) finns idag enbart möjligheten att utbyta koncernbidrag för att öka skattemässigt EBITDA i låntagande företag. Detta samtidigt som koncernbidrag ska användas för att konsolidera det skattemässiga resultatet mellan koncernbolag, vilket i flera fall visat sig innebära svårigheter. Därtill saknas en möjlighet att överlåta avdragsutrymme mellan bolag, vilket ofta medför att avdragsunderlag inte kan utnyttjas exempelvis på grund av materiella tillgångar och investeringar finns i ett koncernbolag och finansiering i ett annat bolag.  

Vad var det som föreslogs? 

Det nya regelverket som föreslogs innehöll enligt oss flera förbättringar: 

• Beräkningsenhet: En ny modell där företag med koncernbidragsrätt skulle kunna räkna ihop avdragsutrymmet och räntenetton för hela gruppen, vilket för många koncerner skulle ha inneburit ökad konsolidering och minska risken för förlorade avdrag.  
• Höjd förenklingsregel: Gränsen för förenklingsregeln skulle höjas, vilket skulle minska administrationen för mindre företag.  
• Slopad sexårsgräns: Företag skulle få behålla rätten till avdrag för negativa räntenetton utan tidsbegränsning, vilket är särskilt viktigt för bolag med långa investeringscykler.  

Varför är det synd att förslaget inte blev verklighet? 

Att regeringen nu väljer att inte gå vidare med förslaget innebär att svenska företag fortsatt måste hantera ett regelverk som är både krångligt och mindre gynnsamt än i många andra europeiska länder.  

• Begränsad konsolidering: Det saknas fortfarande möjlighet att inkludera kvarstående negativa räntenetton i innevarande års beräkning av avdrag. I dagens regelverk finns inte heller någon möjlighet att fördela avdragsutrymme mellan koncernbolag, vilket vi ofta ser medför förlorade avdragsmöjligheter för företag beroende på hur de har valt att strukturera sin verksamhet. Skatteverkets tolkning av hur kvittningsregeln och förenklingsregeln samverkar försämrar ytterligare möjligheten för konsolidering. 
  
  
• Konkurrensnackdel: Den låga gränsen för förenklingsregeln och den strikta sexårsfristen gör att Sverige sticker ut negativt jämfört med andra länder, vilket kan påverka viljan att investera här.  

Sexårsfristen – en bromskloss för långsiktiga investeringar 

En av de mest problematiska delarna i dagens regelverk är sexårsfristen för att utnyttja negativa räntenetton. För företag med långa investeringscykler, som fastighetsbolag, innovationsbolag, infrastrukturprojekt eller industrier, kan det ta många år från investering till dess att verksamheten börjar generera stabila vinster. Under de första åren är det därtill vanligt med stora räntekostnader och låga intäkter, vilket leder till framrullade negativa räntenetton. 

Enligt nuvarande regler får dessa negativa räntenetton sparas och rullas framåt i maximalt sex år. Det innebär att en stor mängd företag riskerar att aldrig kunna utnyttja sina ränteavdrag fullt ut. Detta i sin tur leder till en högre faktisk beskattning än vad som annars hade varit fallet. 

Avslutande kommentar och reflektion 

Det är beklagligt att regeringen inte tog chansen att förenkla och förbättra ränteavdragsreglerna från 1 januari 2026, särskilt när de flesta remissinstanser var positiva. Vår analys tyder också på att många koncerner hade gynnats av möjligheten till konsolidering, även om det funnits undantag. 

Vi hade åtminstone gärna sett att förenklingsregeln höjdes och att sexårsfristen slopades. Dessa två förändringar skulle göra stor skillnad för många företag, särskilt de med långa investeringscykler och inte påverka något företag negativt Konsekvensen kan bli att det blir mindre attraktivt att göra stora, långsiktiga investeringar i Sverige, då företagen riskerar att förlora värdefulla avdrag, med en ökad skattekostnad som resultat. På sikt kan det innebära att kapital och projekt söker sig till länder med mer generösa regler, och att Sverige går miste om viktiga investeringar för tillväxt och samhällsutveckling. 

Förhoppningsvis kommer frågan upp snart igen, så att vi kan få ett mer modernt och konkurrenskraftigt regelverk. Till dess uppmuntrar vi svenska företag att se över vald strategi, när vi nu inte får en regeländring till årsskiftet.