Uppdaterat förslag till nya 3:12-regler

Idag har regeringen publicerat ett utkast till lagrådsremiss med justerat förslag till nya 3:12-regler. I det justerade förslaget backar regeringen på flera punkter jämfört med ursprungligt förslag, men behåller vissa delar. Sammanfattningsvis låter man dagens schablonbelopp och löneuttagskrav vara oförändrade, man justerar beräkningen av löneunderlaget och går vidare med förslaget att underlätta för generationsskiften. Dock behålls den föreslagna skattehöjningen från 20 till 25 procent inom gränsbeloppet.

I en debattartikel i Dagens Industri meddelade Magdalena Andersson och Per Bolund idag att regeringspartierna kommit överens med Vänsterpartiet om att justera det förslag som presenterades av den så kallade 3:12-utredningen i november förra året. Regeringen menar att det ursprungliga förslaget skulle slå hårt mot de minsta företagens förutsättningar, något som också många remissinstanser påpekat.

Regeringen har därför publicerat ett justerat förslag i form av utkast på lagrådsremiss som innebär följande:

• Höjd skatt från 20 % till 25 % på utdelningar och kapitalvinster inom gränsbeloppet.
• Gränsbeloppet enligt förenklingsregeln (även kallad schablonregeln) lämnas orört på 2,75 inkomstbasbelopp (163 075 kr för 2017). Dock införs begränsningar som innebär att om förenklingsregeln används i ett bolag får ägaren inte beräkna något gränsbelopp överhuvudtaget för något annat bolag.
• Justeringar i beräkningen av lönebaserat utrymme från dagens 50 % av utbetalda löner inom koncernen till nedan trappa. Vidare behåller man individualiseringen av beräkningen vilket innebär att löneunderlaget fördelas mellan delägarna (närstående ses här som en delägare) innan beräkningen av det lönebaserade utrymmet görs. Nedan trappa avser alltså per delägare/närståendekrets. 
  
  • 15 % av delägarens andel av löner upp till 6 inkomstbasbelopp (369 000 kr)
  • 30 % av delägarens andel av löner mellan 6 och 60 inkomstbasbelopp (369 000 – 3 690 000 kr)
  • 40 % av delägarens andel av löner överstigande 60 inkomstbasbelopp (3 690 000 kr)
• Slopandet av takregeln om att löneunderlaget maximalt får uppgå till 50 gånger egen eller närståendes lön behålls.
• Löneuttagskravet för att kvalificera för att få beräkna lönebaserat utrymme lämnas oförändrat på 6 inkomstbasbelopp (369 000 kr för lön år 2017) plus 5 % av det totala löneunderlaget, dock maximalt 9,6 inkomstbasbelopp (590 400 kr för lön år 2017).
• Den tidigare 4 %-spärren som inneburit att ägare som kontrollerar mindre än 4 % av kapitalet i ett bolag inte fått tillgodogöra sig lönebaserat utrymme slopas. För delägare som äger mindre än 4 % av kapitalet i företaget begränsas istället det lönebaserade utrymmet till att uppgå till högst 0,25 gånger den egna (eller någon närståendes) kontanta ersättning från företaget och dess dotterföretag.
• Den särskilda skattemässiga definitionen av dotterbolag behålls.
• Takbeloppen för beskattning av utdelning och kapitalvinst i tjänst ska slås samman till ett takbelopp om 120 inkomstbasbelopp (7 380 000 kr för 2017) per år. Tilläggsköpeskillingar som utfaller senare år ska dock få inkluderas i takbeloppet. 
• Skatten på den utdelning och kapitalvinst som överstiger takbeloppet behålls på 30 %.
• Särskilt undantag ska införas avseende ägarskiften mellan närstående vilket syftar till att generationsskiften inte ska missgynnas jämfört med externa försäljningar.
• Begränsning av den årliga uppräkningen av sparat utdelningsutrymme från dagens statslåneräntan + 3 procentenheter till statslåneräntan + 2 procentenheter.

Förändringarna föreslås träda ikraft den 1 januari 2018.

De delar av förslaget som skiljer sig från 3:12-utredningens förslag, och därmed inte tidigare varit föremål för remissförfarande, skickas på remiss där remisstiden går ut den 24 april. Därefter presenteras sannolikt en slutlig lagrådsremiss. Lagrådets uppgift är sedan att  uttala sig om förslaget är i enlighet med grundlagar och övrig lagstiftning på området samt om syftet med förslaget uppnås. Regeringen ska därefter återkomma med ett slutligt lagförslag. 

Kommentar

Regeringen menar att dessa förändringar ska minska möjligheterna till inkomstomvandling, minska spänningarna mellan olika typer av inkomst och öka neutraliteten i skattesystemet. Förslaget ska enligt regeringen eftersträva bästa möjliga balans mellan att motverka konstlade bolag och säkra fortsatt goda skattevillkor för företagande och entreprenörskap.