Tydligare krav för momsavdrag vid blandad momspliktig/momsfri verksamhet

Skatteverket har i dagarna publicerat ett ställningstagande där kraven och förutsättningarna anges för hur företag som har såväl momspliktig som momsfri verksamhet ska beräkna storleken på avdrag för ingående moms på gemensamma kostnader vid inköp i verksamheten.

Skatteverket beskriver till stor del allmänt vedertagna principer för hur en fördelning av avdragsgill ingående skatt ska ske vid så kallad gemensamma inköp, det vill säga inköp som endast delvis avser en verksamhet som medför skattskyldighet. Utgångspunkten vid fördelning av avdragsrätten är den faktiska användningen av den inköpta varan eller tjänsten vid inköpet. Skatteverket anser att omsättningen är den fördelningsnyckel som i normalfallet ska användas. Även andra objektiva fördelningsgrunder kan accepteras beroende på verksamhetens art och sammansättning, till exempel yta i en fastighet, produktionskostnad vid byggnation, timtid för en maskin eller körsträcka för ett fordon.

När det däremot gäller nedlagd arbetstid anser Skatteverket att denna fördelningsgrund är svår för företagen att verifiera och för Skatteverket att kontrollera. Det sägs framförallt gälla där en och samma anställd arbetar både med skattepliktiga och undantagna tillhandahållanden. Nedlagd tid bör dock kunna användas när respektive anställd uteslutande arbetar med skattepliktiga alternativt undantagna omsättningar. Skatteverket menar vidare att nedlagd tid även bör kunna användas när det är fråga om verksamheter där tiden registreras för andra ändamål än enbart för momsredovisningen, exempelvis för advokater och revisorer som registrerar sin tid för faktureringsändamål. Exempel på tillförlitligt underlag för att styrka att den valda fördelningsnyckeln ger en korrekt bild av hur resurserna används i verksamheten är till exempel tidsredovisning i kombination med fakturering till tredje man.

Kommentar

Enligt vår uppfattning utgör ställningstagandet i allt väsentligt en sammanställning av lagstiftning, tidigare rättspraxis och vad Skatteverket har gett uttryck för i olika ärenden. I ett förutsebarhetsperspektiv är det dock bra att Skatteverket nu till slut har publicerat sin syn i frågan. Däremot kan delar av ställningstagandet kritiseras, i synnerhet de krav som uppställs på att få använda personalens nedlagda tid i momspliktig respektive momsfri verksamhet för att beräkna hur de momsbärande kostnaderna förbrukas i verksamheten. Genom att kräva tidsredovisning kopplad till fakturering till utomstående har rätten att använda nedlagd tid som fördelningsgrund i praktiken begränsats till konsultbolag och liknande. Härigenom exkluderar i praktiken Skatteverket merparten av företag med blandad verksamhet, framförallt inom bank-, finans- försäkringsföretagen, från att använda denna fördelningsgrund. Personalens nedlagda tid kan dock ofta utgöra en rättvisande fördelningsgrund även för denna typ av företag, eftersom den ingående momsen på gemensamma kostnader i verksamheten många gånger har en stark koppling till vad personalen lägger ned sin tid på i verksamheten.

Jesper Öberg, Ulf Hedström, Henrik Gustafsson