<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Hög tid för tullåtgärder inför Storbritanniens utträde ur EU

brexit - eu:s och storbritanniens flagga ‹ Tillbaka till artiklarna

Storbritannien har formellt lämnat EU och övergångsperioden fram till den 31 december 2020 har inletts. Storbritannien har kvar sina rättigheter och skyldigheter som EU-medlem under övergångsperioden, men vad händer efter det?

För att företag inte ska riskera att överraskas av eventuella negativa tullkonsekvenser efter utträdet den 1 januari 2021 kan det vara klokt att vidta vissa tullåtgärder. Detta gäller oavsett om det blir en Brexit med eller utan handelsavtal.

Har du frågor om moms, tull eller punktskatter? Kontakta oss på PwC

Vad händer nu och hur kan företag förbereda sig?

Storbritannien lämnade formellt EU den 1 februari 2020. Under övergångsperioden som sträcker sig fram till och med den 31 december 2020 fortsätter handeln som vanligt och det är ännu svårt att förutspå hur relationen mellan Storbritannien och EU kommer se ut efter 1 januari 2021.

Oavsett hur förhandlingarna går blir följden av Brexit att varor som skickas mellan Storbritannien och övriga EU ska tulldeklareras. Företag som tidigare enbart handlat inom EU ställs efter utträdet inför en helt ny tullsituation vid handel med Storbritannien. Här följer några tips på hur företag bäst kan förbereda sig inför utträdet.

Ansök om EORI-nummer

EORI står för Economic Operator Registration and Identification. Bolag inom EU som har tullrelaterad verksamhet behöver ansöka om ett EORI-nummer hos tullmyndigheten i sin medlemsstat. EORI-numret används sedan när bolaget gör tulldeklarationer och andra tullrelaterade handlingar. För koncerner som är verksamma inom flera medlemsstater räcker det att registrera ett EORI-nummer i en medlemsstat. Numret kopplas sedan ihop med respektive koncernbolag hos tullmyndigheten i respektive medlemsstat.

Storbritannien kommer efter utträdet att behålla samma registreringsformat och fortsätta benämna sitt registreringsnummer EORI. Eftersom Storbritannien inte kommer ha tillgång till det gemensamma tullsystemet inom EU, är det viktigt att företag är medvetna om att EORI-nummer i Storbritannien och EORI-nummer inom EU inte kommer vara kompatibla med varandras tullsystem. Med andra ord kan det behövas både ett EORI-nummer i Storbritannien och ett EORI-nummer i EU framöver. Här följer exempel på situationer då företag måste ansöka om EORI-nummer:

  1. Företag som inte har ett EORI-nummer och som ska bedriva handel med Storbritannien behöver registrera ett EORI-nummer inför detta. Företag som redan har ett EORI-nummer inom EU kan använda det i relation till Storbritannien.
  2. Företag/koncerner som är etablerade både i Storbritannien och EU som har varor som transporteras mellan dessa, behöver ha ett EORI-nummer både i Storbritannien och EU.

Säkerställ nödvändiga tulltillstånd

För att minska en eventuell påverkan av Brexit bör företag säkerställa att alla nödvändiga tulltillstånd finns på plats. Exempel på sådana tillstånd, som normalt behövs för en fungerande importverksamhet, är tillstånd till betalningsanstånd och tillstånd till samlad garanti. Beloppet för en samlad garanti ska motsvara ett individuellt fastställt referensbelopp motsvarande det högsta belopp som tullen och eventuellt andra avgifter kan komma att uppgå till vid varje enskilt tillfälle. Ett företag med tillstånd till samlad garanti är skyldigt att se till att referensbeloppet inte överskrids.

Företag som redan har dessa tillstånd i förhållande till andra länder än Storbritannien kan framöver använda dessa även vid import från Storbritannien, men förmodligen behöver det så kallade referensbeloppet justeras.

Bygg upp lager i både Storbritannien och EU för nödvändiga varor

Efter 1 januari 2021 föreligger en risk att det blir långa ledtider på grund av till exempel kapacitetsbrist och inkörningsproblematik. Detta kan resultera i att varor förmodligen inte kommer igenom tullen mellan EU och Storbritannien tillräckligt fort. För nödvändiga varor, såsom reservdelar eller andra produkter som företag behöver med kort varsel, rekommenderar vi att företag överväger att bygga upp lager i Storbritannien och/eller EU. Detta bör göras, innan 1 januari 2021. På så sätt är dessa varor redan i Storbritannien respektive EU vid utträdet och risken för störningar och förseningar minskar.

Kommentarer

Det är hög tid för företag som berörs av Brexit att vidta åtgärder inför 1 januari 2021 för att inte riskera att exempelvis företagets lönsamhet, varuflöde och likviditet påverkas. Företagen bör hålla sig uppdaterade kring utträdesförhandlingarna för att få en bild av hur tullsituationen kan komma att se ut efter övergångsperiodens slut. Redan nu bör europeiska företag som inte har ett EORI-nummer, men som kommer vilja handla med Storbritannien, ansöka om ett sådant. Företag bör även se över vilka befintliga tillstånd som behöver uppdateras och vilka nya tillstånd som behöver sökas för att framtidens handel med Storbritannien ska kunna ske så smidigt som möjligt. För företag som behöver få snabb tillgång till vissa nödvändiga varor kan det även vara bra att se över sitt behov av eventuella lager i Storbritannien och EU för att inte riskera att varor fastnar vid gränsen.

Kontakta oss gärna för mer information gällande eventuella tullåtgärder inför Storbritanniens utträde.

Paulina Pleijel och Johan Perulf

Paulina Pleijel och Johan Perulf

Paulina Pleijel arbetar med internprissättning på PwC:s kontor i Göteborg. Johan Perulf arbetar på PwC:s kontor i Malmö med rådgivning inom tull.
Paulina: 072-880 93 97, paulina.pleijel@pwc.com
Johan: 070 929 10 45, johan.perulf@pwc.com
Paulina Pleijel works with VAT at PwC’s office in Gothenburg. Johan Perulf works at PwC:s office in Mailmö with VAT and customs.
Paulina: +46 72-880 93 97, paulina.pleijel@pwc.com
Johan: +46 70 929 10 45, johan.perulf@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Ingen momsbefrielse för interna tjänster

Skatterättsnämnden (SRN) har meddelat i ett förhandsbesked att tjänster såsom redovisning, lönehantering, HR- och IT-tjänster inte kan ...

Läs artikeln
Läs artikeln

HFD medger avdragsrätt för moms vid förvärv av dotterbolagsaktier

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har meddelat dom i ett mål rörande avdragsrätt för ingående moms vid förvärv av dotterbolagsaktier. PwC ...

Läs artikeln
Läs artikeln

HFD har avgjort mål om moms och föreningar - påverkas ni?

Den 20 februari 2024 publicerade Högsta förvalningsdomstolen (HFD) sex domar avseende moms. Två av domarna handlade om insatskapital till ...

Läs artikeln