Svenskt Näringsliv släpper skatterapport inför valet

De svenska kapitalskatterna, skatten på investeringar i företag, är höga – högst bland 15 jämförbara länder inom OECD. Det visar en internationell kartläggning och analys av ägarskatter som gjorts på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

I rapporten ”Ägarskatterna, konkurrenskraften och välståndet”, pekar man på att problemet med höga kapitalskatter är att de gör vissa investeringar olönsamma. Det innebär färre genomförda investeringar och nystartade företag. Basic kan tyckas, men slutsatserna får stöd av ny forskning inom internationell nationalekonomi. Det nya är att forskare nu kan visa att investerare har ett ”home bias”. Med det avses att svenska företag i uppstartsfasen har lättare att få riskkapital från svenska investerare. Detta var inte den ledande uppfattningen hos svenska nationalekonomer för 20-40 år sedan. Då ansågs de internationella kapitalmarknaderna fullt transparenta. Kapitalskatten i Sverige spelade ingen roll; kapital kom från investerare i lågskatteländer oavsett nivån på kapitalskatten i Sverige. Uppfattningen då var däremot att bolagsskatten var av större betydelse.

I rapporten från Svenskt Näringsliv diskuteras och analyseras inte det förhållandet att investeringar i nya företag idag ofta sker genom holdingbolag. Detta kräver dock att vinster tidigare arbetats upp och realiserats. Inte heller diskuteras förhållanden där externt riskkapital genom olika fonder och bolag kan vara intresserade. Grunden för alla investeringar är skattesituationen för den privata individen.

Några slutsatser ur rapporten:

• 3:12-reglerna gör att skatten på utdelning och kapitalvinst för en aktiv ägare i ett fåmansföretag kan bli allt mellan 20-55 procent. Detta gör investeringar osäkra.
• Detta intervall mellan högsta respektive lägsta skattesats ligger högst bland de jämförda länderna både vad avser utdelningar och kapitalvinster.
• Typiskt sett drabbas investeringar i start-ups hårdast.
• Passiva investerare har lägre skatt än aktiva.
• Generellt ligger kapitalskatterna högre i Sverige än i de jämförda länderna. Detta beror främst av att vi saknar olika incitament för aktieägande. I flera länder är den lägsta skattenivån noll i vissa situationer.
• ”Utöver det faktum att Sverige tillämpar högre skattesatser på utdelning och kapitalvinster saknar Sverige lika omfattande incitament och lättnadsregler som vissa av de granskade länderna har”, är en annan slutsats.
• ”De skattesatser som tillämpas vid progressiv beskattning av aktiva ägare i fåmansföretag framstår som synnerligen höga i jämförelse med andra länder”.

Förslagen i rapporten är mot denna bakgrund att:

• Sänka den generella skattesatsen på utdelningar och kapitalvinster från 30 till 20 procent.
• Utreda särskilda lättnader för finansiering av entreprenörskapsföretag.
• Sänka den statliga skatten på tjänsteinkomster så att marginalskatten på arbete blir som högst 42 procent. Detta för att minska skillnaden mellan skatt på arbete och kapital.

Kommentar

Rapporten kommer att bli tung i valrörelsen och vid utformningen av politik efter valet. Oavsett regering. Den kan, och bör även, ställas i relation till slutsatserna i Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) Konjunkturråds rapport för 2018 som pekade på behovet av höjda skatter på kapital i Sverige. SNS ekonomer diskuterade dock inte främst skatt på utdelningar och kapitalvinster utan mer på fastigheter, förmögenheter samt arv och gåva med mera. Det är viktigt att dessa skatter inte blandas samman i debatten om skatt på kapital. Vi måste skilja på skatt på inkomster och tillgångar. Ur en svensk investerares perspektiv är dock kärlen kommunicerande.

I dagarna har även Entreprenörskapsforum presenterat sin årliga jämförelse över utvecklingen av entreprenörskapet och nya företag i Sverige. Årets undersökning visar att det svenska entreprenörskapet nu minskar och att den återhämtning som skett sedan nedgången 2014 nu är bruten. I övriga innovationsdrivna länder ökade entreprenörskapet under 2017. Även vad gäller innovation och marknadsposition har svenska entreprenörer fallit tillbaka.

Detta ger stöd för förslagen i Svenskt Näringslivs rapport. GEM, Global Entrepreneurship Monitor, är en årlig internationell vetenskaplig mätning av entreprenörskap. Det leds i Sverige av entreprenörsutredaren professor Pontus Braunerhjelm.

Under Almedalsveckan presenteras Svenskt Näringslivs rapport på ett seminarium måndagen den 2 juli klockan 11.00-12.00. Entreprenörskapsforum presenterar tillsammans med Företagarna sin rapport samma dag klockan 11.15-12.15. Även SNS diskuterar sin rapport tillsammans med behovet av en skattereform på tisdagen den 3 juli klockan 13.00-14.15.

Vi kommer att bevaka seminarierna i Tax matters.