Svenska fonder har rätt till hemvistintyg

‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-Bank-solid.psd_0001_maroon.pngDen 15 april meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) att en svensk värdepappersfond har rätt till hemvistintyg i Sverige. Utgången i målet innebär att svenska fonder kan styrka sin hemvist för tillämpning av skatteavtal.

I domen som avsåg ett överklagat beslut från Skatteverket var frågan om en värdepappersfond har rätt till ett så kallat hemvistintyg (ett intyg som styrker att fonden har skatterättslig hemvist i Sverige vid tillämpning av skatteavtal) från Skatteverket med stöd av skatteavtalet mellan Sverige och Spanien. Skatteverket hade avslagit fondens begäran på grund av att värdepappersfonder enligt 6 kap. 5 § Inkomstskattelagen (IL) inte är skattskyldiga i Sverige för sina inkomster och således inte kan anses ha skatterättsligt hemvist i här.

Värdepappersfonder ska, enligt 2 kap. 3 § IL, behandlas som juridiska personer vid inkomstbeskattningen. De motsvarar därför närmast bolag och ska därför anses utgöra en ”person” vid tillämpning av skatteavtal. En värdepappersfond bildad i Sverige har också sådan anknytning till Sverige som krävs för att ett skatteavtal ska vara tillämpligt. En svensk värdepappersfonds inkomster är dock undantagna från beskattning i Sverige enligt 6 kap. 5 § IL. Frågan är därför om fonden vid tillämpning av skatteavtalet ska kunna anses vara skattskyldig i Sverige och således ha skatterättslig hemvist i Sverige.

HFD noterade att skatteavtalet mellan Sverige och Spanien inte gav någon vägledning i frågan. HFD fann då att det i kommentaren till OECD:s modellavtal framgick att flertalet stater anser att de personer som omfattas av statens skattelagstiftning bör anses ha hemvist där även om de är undantagna från faktisk beskattning.

HFD konstaterade sedan att svenska värdepappersfonder är obegränsat skattskyldiga i Sverige och, trots att den faktiska beskattningen numera sker på delägarnivå, är skattesubjekt. Vidare har ett i praktiken skattebefriat fondbolag, i svensk praxis (RÅ 1996 ref. 84), ansetts ha skatterättslig hemvist i Luxemburg enligt skatteavtalet mellan Sverige och Luxemburg. I det målet framgick det att koherensen i skattesystemet talade för att fondbolaget, trots att det inte är föremål för faktisk beskattning, ska anses ha hemvist i den stat till vilken den har anknytning.

Mot den bakgrunden kom HFD fram till att det ligger i linje med skatteavtalets syfte och ändamål samt tidigare rättspraxis att en svensk värdepappersfond ska anses ha hemvist i Sverige i skatteavtalets mening.

Kommentar

Domen var efterlängtad, och utgången var i enlighet med branschens förhoppningar. Den innebär att svenska värdepappersfonder numera kan erhålla hemvistintyg från Skatteverket för tillämpning av skatteavtal, för att minska källstatens kupongskatt på utdelningar.

Stefan Carlsson och Alexander Sjöwall

Har du frågor om företagsbeskattning?

Stefan Carlsson

Stefan Carlsson

Stefan Carlsson arbetar med nationell och internationell företagsbeskattning på PwC i Stockholm.
010-213 31 48
Stefan Carlsson works with national and international corporate taxation at PwC in Stockholm.
+46 10 213 31 48

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Nytt avsnitt i PwC:s serie om skatter: Joar Forssell inte nöjd med hur finansministern drivit frågan om en skattereform

  Som ungdomspolitiker tog Joar Forssell fram ett förslag till skattereform tillsammans med SSU:s ordförande Philip Botström. Hur ser Joar ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Ränteavdragsreglerna: nytt kring hur kvarstående negativt räntenetto ska beräknas

Skatteverket publicerade den 7 maj ett nytt ställningstagande kring hur kvarstående negativt räntenetto ska beräknas. Ställningstagandet ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skatteverkets nya ställningstagande till finansiella garantier inom koncerner

Skatteverkets två tidigare ställningstaganden gällande finansiella garantier ersätts av ett nytt för att bättre stämma överens med ...

Läs artikeln