Styrelsearvode ska fortfarande beskattas som inkomst av tjänst

Efter lång tids väntan och många spekulationer kom idag, den 16 december, domen från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Eftersom målet avgjordes i plenum hade många förväntat sig att det skulle komma ändringar av gällande praxis. Även om många av justitieråden var skiljaktiga blev det ändå något av ett antiklimax då det inte blev någon ändring av praxis. Styrelsearvoden ska även fortsättningsvis i normalfallet beskattas som inkomst av tjänst.

I målet var det fråga om en advokat som var verksam i ett av honom ägt advokataktiebolag. I sin roll som advokat hade han ett flertal styrelseuppdrag i andra bolag, varav ett av bolagen hade verksamhet i ett 50-tal länder och cirka 2 600 anställda.

HFD inleder med att konstatera att det sedan lång tid tillbaka finns etablerad praxis som gör gällande att styrelsearvoden normalt ska beskattas som inkomst av tjänst hos den som utför uppdraget och att frågan är om det finns skäl för att frångå denna praxis. När det är fråga om att eventuellt ändra ett genom rättspraxis fastlagt rättsläge som har bestått under längre tid anser HFD att stor försiktighet bör iakttas och att för att en ändring av det slaget ska komma i fråga bör därför krävas att ändringen framstår som angelägen. Så kan exempelvis vara fallet om ett genom rättspraxis fastlagt rättsläge till följd av samhällsutvecklingen med tiden kommit att vålla olägenheter inom rättsordningen eller för samhällslivet i vid mening. HFD anser inte att det framkommit något som skulle kunna medföra att en ändring av praxis framstår som angelägen.

Det bör noteras att flertalet justitieråd hade skiljaktiga meningar, både när det gällde motiveringen och när det gällde huruvida praxis skulle förändras.

Kommentar

Vi hade gärna sett att HFD tagit vara på möjligheten att öppna upp för fakturering av styrelseuppdrag. Den debatt som förts sedan frågan avgjordes senast har visat att det nuvarande rättsläget inte är önskvärt varken av näringslivet eller Skatteverket då det vållar större problem än vad det löser. Skatteverket öppnade upp för möjligheten att fakturera mellan 2009 och 2017 med positiva effekter som följd. Även i aktuell dom så har flera av HFD:s ledamöter som bedömt att det finns skäl att överväga om praxis ska ändras kommit fram till att presumtionsregeln bör slopas och styrelseuppdrag bör behandlas som alla andra uppdrag. De flesta parter, och sannolikt HFD själva, anser alltså att presumtionsregeln bör slopas. Att den nu inte gör det beror enbart på att HFD inte anser att en sådan ändring är angelägen.

Tyvärr kommer även fortsättningsvis väldigt få styrelseuppdrag att kunna faktureras via bolag. I dagsläget krävs att det är fråga om tidsbegränsade, specifika uppdrag i ett bolag eller att det rör sig om styrelseuppdrag i ett land där styrelseuppdraget inte är personligt enligt lagstiftning. Det faktum att det var en långt ifrån enig domstol som avgjorde frågan, i kombination med att Skatteverket inte delade den uppfattningen när frågan senast avgjordes 2017 bör också föranleda att det tillsätts en formell utredning av frågan och att ny lagstiftning så småningom kommer på plats. Vi bedömer att en ny lagstiftning som öppnar upp för att flera ska kunna fakturera styrelsearvoden skulle ha positiva effekter både för näringslivet och enskilda styrelseledamöter, samtidigt som den förhoppningsvis skulle lösa de praktiska bekymmer som idag finns med intäktsföring av styrelsearvoden.

Vi följer med spänning utvecklingen framöver och återkommer när det dyker upp några nyheter inom området.