<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Nödintervention från EU-kommissionen - solidaritetsbidrag för den fossila industrin

Oljebolag ‹ Tillbaka till artiklarna

Kommissionen föreslår att det tillfälligt upprättas ett så kallat solidaritetsbidrag från övervinster i fossila sektorer kopplat till vinster från företag verksamma inom olje-, gas-, kol- och raffinaderisektorerna. Solidaritetsbidraget ska baseras på skattepliktiga övervinster som gjorts under räkenskapsåret 2022 eftersom dessa vinster inte motsvarar någon regelbunden vinst som företagen kunde ha förväntat sig att få under normala omständigheter.

Solidaritetsbidrag från den fossila industrin

Tax matters har tidigare skrivit om kommissionens förslag om intäktstak för elproducenter verksamma inom icke-fossil elproduktion. I samma förordning finns också ett förslag om bidrag från de fossila sektorerna som dock är konstruerat på ett annat sätt.

Läs också: Nödintervention från EU-kommissionen - intäktstak genom marginalskatt föreslås för elproducenter

Övervinster från verksamheter inom olje-, gas-, kol- och raffinaderisektorn ska omfattas av ett tillfälligt solidaritetsbidrag. Med verksamhet inom olje-, gas-, kol- och raffinaderisektorerna menas all ekonomisk verksamhet som bedrivs av ett EU-företag eller ett fast driftställe som genererar minst 75 procent av omsättningen inom gruvdrift, utvinning, raffinering av olja eller tillverkning av stenkolsprodukter.

Solidaritetsbidraget ska beräknas på skattepliktig vinst för räkenskapsåret 2022, som överstiger en ökning på 20 procent av den genomsnittliga skattepliktiga vinsten för de tre tidigare räkenskapsåren. Skattesatsen uppges vara minst 33 procent på detta underlag.

Det obligatoriska tillfälliga solidaritetsbidraget ska tillämpas senast från och med den 31 december 2022.

Övergångsregeringen i överläggning med riksdagens näringsutskott

Övergångsregeringen överlade förra veckan med riksdagens näringsutskott och redovisade följande ståndpunkt som man sökte stöd för.

“Regeringen har inget att erinra mot syftet med förslaget om solidaritetsbidrag. Det kan dock ifrågasättas om artikel 122 är rätt rättslig grund för solidaritetsbidraget och intäktssidan i det tillfälliga intäktstaket. Dessa delar av förslaget behöver lagregleras i Sverige och får inte vara retroaktiva om de ska tillämpas i Sverige. Det beror på att förslaget i dessa delar enligt svensk grundlag formellt bör anses vara en skatt. Regeringen anser att förordningen ska ha en utformning som inte skapar problem i förhållande till svensk grundlag.”

Överläggningen motiverade regeringen att göra tillägg om att biobaserad kraftvärme bör undantas från intäktstaket samt om det behövs på grund av lokala omständigheter för att upprätthålla försörjningstryggheten i elsystemet.

Samråd har därefter skett i riksdagens EU-nämnd, men i skrivande stund är det inte offentligt vad resultatet blev.

Länk till förslaget:
Proposal for a COUNCIL REGULATION on an emergency intervention to address high energy prices

Kommentar

Kommissionen kallar den pålaga som EU:s energiministrar enligt uppgift ska ta ställning till den 30 september för ett solidaritetsbidrag. Enligt svensk konstitutionell rätt har dock benämningen inte betydelse för den rättsliga statusen av en pålaga.

Om det är fråga om ett tvångsbidrag till staten, utan direkt motprestation är det enligt svensk rätt fråga om en skatt. Samma frågor som Tax matters tidigare tagit upp, om beredning, formkrav, etc., gör sig därför gällande även avseende denna åtgärd. Pålagan är dock konstruerad som en förhöjd bolagsskatt på vissa sektorer, vilket väcker nya frågor. Vinsten ska fastställas enligt nationella skatteregler, något som kan bidra till olika tillämpning i unionen. Frågan uppkommer också hur inrullade underskott, koncernbidrag, etc. ska hanteras. Eftersom skatten ska beräknas på redan inträffade händelser under 2022 kan retroaktivitetsförbudet i grundlagen bli tillämpligt. Vidare verkar tanken vara att träffa företag uppströms i produktionskedjan, men frågan är om definitionen är tillräcklig tydlig och om skatten ändå inte kommer att läggas på priset i senare led i värdekedjan.

Det kommer bli intressant att följa hur den nya regeringen kommer hantera mötet i Bryssel den 30 september nu när konstitutionella frågor och betänkligheter om energisäkerhet har rests av övergångsregeringen. Regeringens ståndpunkt är något försiktigt framförd då Sverige brukar ha stora invändningar mot uppluckringar av enhällighetskravet för EU-skattelagstiftning.

Har du frågor om moms, tull eller punktskatter? Kontakta oss på PwC

Fredrik Jonsson och Marc Gren

Fredrik Jonsson och Marc Gren

Fredrik Jonsson och Marc Gren arbetar på PwC:s kontor i Stockholm. Fredrik är specialiserad på olika typer av punktskatter till exempel energi-, miljö-, alkohol- och tobaksskatt. Fredrik har tidigare arbetat som rättslig expert på Skatteverkets huvudkontor och på domstol. Marc är specialiserad på klimatskatter, carbon pricing och statligt stöd. Marc är f.d. Rådman och har tidigare arbetat som huvudman för punktskatter på finansdepartementet.
Fredrik: 070-929 4163, fredrik.jonsson@pwc.com
Marc: 073-860 18 84, marc.gren@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Viktigt klargörande om skattetillägg vid lång handläggningstid

Högsta förvaltningsdomstolen har i två domar den 14 juni 2024 sänkt skattetilläggen för ett bolag och dess delägare som drabbades av lång ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Lagrådsremiss om effektiv tillsyn över gröna obligationer

Den 30 maj 2024 skickade den svenska regeringen ett lagrådsremiss om tillsyn över utgivare av gröna och andra miljömärkta obligationer. ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skatterapportering enligt CSRD - tänk på det här!

Skatterapportering enligt EU-direktivet CSRD kan hjälpa företag att bygga förtroende hos investerare, kunder och samhället. Den 1 juli 2024 ...

Läs artikeln