SNS-ekonomer föreslår höjda kapitalskatter

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) samlar varje år ett Konjunkturråd som föreslår förändringar av den ekonomiska politiken. SNS Konjunkturråd är traditionellt en av de tyngsta tänkarna inom sitt område. I år är det valår. Rådets förslag är då särskilt intressanta att notera.

I årets rapport föreslås bland annat följande:

• Inför en enhetlig skatt på kapitalinkomster på 25 procent. Slopa investeringssparkonton (ISK) och kapitalförsäkringar så som de ser ut idag.
• Inför en fastighetsskatt med högre skattenivå på dyrare bostäder. Lika för hus och bostadsrätter. Lindra skatten vid försäljning av bostäder.
• Utred en skatt på större arv och gåvor, men inte på förmögenhet.
• Skatteväxla från arbete till kapital. Några närmare förslag i denna del lämnas inte.

Forskarna i rådet vill inte förändra den totala skattenivån. Förslagen bygger på teorin om så kallad optimal beskattning.

Ett skäl till att ekonomerna nu lägger dessa förslag är att de nya reglerna om informationsutbyte mellan länder gör att en person i princip måste flytta ut för att undvika skatt i Sverige. Noteras kan att Skatteverket innan årsskiftet presenterade ett förslag om utflyttningsskatt som finansdepartementet har sänt ut på remiss.

Kommenterade rapporten vid presentationen på SNS gjorde statssekreteraren vid Finansdepartementet, Leif Jakobsson, och Moderaternas ekonomisk politiska talesperson Elisabeth Svantesson. Båda var positiva till grundinriktningen i rapporten men menade även att ett gemensamt intresse för inriktningen på en ny skattereform inte finns idag.

Kommentar

SNS rapport är sprängstoff inom beskattningen, även om de olika förslagen framförts tidigare från olika håll. Dels är det valår i år och dels börjar diskussionerna om innehållet i en ny svensk skattereform ta fart igen. Tax matters kommer att löpande bevaka dessa frågor inför valet.

Deltagarna i SNS Konjunkturråd är Åsa Hansson, docent i nationalekonomi i Lund, Daniel Waldenström, professor vid Institutet för Näringslivsforskning och Spencer Bastani, docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet. Rapporten är därmed i grunden helt forskningsbaserad. Enkätförfrågningar kring förslagen har sänts ut till 12 000 privatpersoner.