Slutet på kattrumpor?

Den 27 oktober 2016 kl 18.50 meddelade regeringen att de överlämnat en skrivelse till riksdagen med en stopplagstiftning som sätter punkt för så kallade kattrumpor från och med den 28 oktober. Det innebär att det inte längre blir lika fördelaktigt att genom gåva överlåta fastigheter till ett aktiebolag.

Enligt gällande regler finns det en möjlighet för fysiska personer som innehar näringsfastigheter att genom gåva överlåta fastigheterna till ett aktiebolag och därefter avyttra andelarna i aktiebolaget skattefritt. Den totala skattekostnaden för transaktionen blir betydligt lägre än om fastigheten hade sålts direkt av den fysiska personen. Detta förfarande är något som regeringen vill förhindra varför de har aviserat om stopplagstiftning som träder i kraft den 28 oktober 2016.

Vad får en stopplagstiftning för konsekvenser?

En stopplagstiftning innebär att det förslag som regeringen förväntas lämna om ändrade regler får giltighet från det datum regeringen aviserade förändringarna under förutsättning att förslaget sedan godkänns av riksdagen, det vill säga att lagstiftningen får en viss retroaktiv effekt från riksdagens beslut.

Vad är en kattrumpa?

Vid överlåtelser av fastigheter tillämpas den så kallade huvudsaklighetsprincipen. Detta innebär att för att skattemässigt bestämma om en överlåtelse av en fastighet utgör en gåva eller försäljning tittar man på hur vederlaget, eller ersättningen, förhåller sig till fastighetens taxeringsvärde. Om vederlaget understiger taxeringsvärdet klassificeras transaktionen som en gåva och om vederlaget är lika med eller överstiger taxeringsvärdet utgör det en försäljning.

En kattrumpa innebär att en fysisk person som innehar en näringsfastighet har möjlighet att ge fastigheten i gåva till ett aktiebolag och erhålla ett vederlag som understiger taxeringsvärdet. Denna transaktion resulterar inte i några skattekonsekvenser för ägaren eftersom vi inte har någon gåvoskatt i Sverige. Det förvärvade bolaget betalar däremot stämpelskatt på fastighetsköpet, vilken också är den enda skattekostnaden som utgår på transaktionen.

För att transaktionen ska utgöra en gåva förutsätts att vederlaget för fastigheten understiger fastighetens taxeringsvärde samt att rekvisiten för gåva är uppfyllda. Detta innebär att ägaren inte kan ge fastigheten i gåva till ett helägt bolag utan att det måste ha skett en värdeöverföring till någon som ägaren har en gåvoavsikt gentemot. Enligt praxis har en gåva i dessa fall ansetts föreligga när ägaren ger fastigheten till ett bolag som till minst 40 procent ägs av närstående. Eftersom transaktionen därmed klassificeras som en gåva blir det vederlag som givaren erhåller skattefritt.

Det som regeringen vill förhindra är att detta förfarande används inför en extern försäljning då detta leder till betydande skattebortfall. Vid externa försäljningar bildar ägaren två nya aktiebolag, ett moderbolag och ett dotterbolag. En närstående till ägaren innehar 40 procent av aktierna i moderbolaget. Fastigheten överlåts sedan genom gåva till dotterbolaget och dotterbolaget ställer ut en revers till ägaren. När gåvomomentet är genomfört avyttrar moderbolaget aktierna i dotterbolaget (som nu är ägare av en fastighet) externt. Vinsten vid denna försäljning är skattefri i moderbolaget. Moderbolaget kan därefter dela ut kapitalet till aktieägarna som beskattas till 25 procent för utdelningen.

Enligt Skatteverkets beräkningar resulterade försäljningar genom kattrumpor i ett skattebortfall om 495 miljoner kronor under 2011.

Vad innebär de nya reglerna?

De förslag som regeringen avser att återkomma med under våren 2017 innebär att en fastighet ska anses avyttrad om den överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger ett visst värde. Detta värde ska vara fastighetens skattemässiga värde om fastigheten är en näringsfastighet och dess omkostnadsbelopp om den är en privatbostadsfastighet.

Innebär detta slutet för kattrumpan?

Då en utredning sedan tidigare arbetar med uppdrag att se över vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet (vilka du kan läsa mer om nedan) som ska redovisa sina förslag den 31 mars 2017 har många varit medvetna om att förändringar på området är att vänta, men att de skulle komma en stopplagstiftning redan nu förvånade nog de flesta. Det ska bli spännande att följa hur den pågående fastighetsutredningen kommer att hantera aktuell stopplagstiftning – har vi sett det definitiva slutet på kattrumpor eller kommer utredningen med ett nytt förslag?