Slopad värnskatt kan påverka löneväxling till tjänstepension

Möjligheten för anställda att avstå en del av sin bruttolön i utbyte mot en förmån, exempelvis extra pensionsavsättning, kallas för löneväxling. Löneväxling till tjänstepension är ett mycket effektivt sätt att pensionsspara för delägare och anställda som har löner med hög marginalskatt. Den slopade värnskatten från och med 2020 påverkar dock vissa anställdas beslutsunderlag beträffande pensionssparandets storlek.

Innan årsskiftet (2019/2020) uppgick skatteskalan för statlig inkomstskatt på beskattning av förvärvsinkomster till 20 procent på inkomster som översteg 504 400 kronor per år och till 25 procent på inkomster som översteg 703 000 kronor per år. Utöver den statliga inkomstskatten utgår även kommunalskatt om cirka 32 procent på samtliga förvärvsinkomster. Högsta marginalskatt uppgick därmed till cirka 57 procent (32 procent + 25 procent).

Under beskattningsåret 2020 slopas det sista steget på 5 procent i marginalskattetrappan. Numera utgår därför endast statlig inkomstskatt om 20 procent på förvärvsinkomster som överstiger 523 200 kronor. Kommunalskatt (cirka 32 procent) utgår precis som tidigare på samtliga förvärvsinkomster vilket innebär att den högsta marginalskatten är cirka 52 procent.

För att exemplifiera detta kan nämnas att en löneväxling till pension på 2 000 kronor per månad normalt ger 2 115 kronor i premie till tjänstepensionsförsäkring. Att avsättningen till pension överstiger det löneväxlade beloppet beror på att det utgår särskild löneskatt (24,26 procent) istället för arbetsgivaravgifter (31,42 procent) på pensionsavsättningar. Den inbesparing som därmed sker (cirka 5,8 procent) tillfaller normalt sett den anställde. Om pensionssparandet i framtiden tas ut till en lägre skattesats om cirka 32 procent (enligt dagens nivå på kommunalskatt) får den anställde 1 438 kronor i netto i handen. Till detta ska även läggas eventuell värdeökning på det aktuella sparandet.

Om den anställde istället hade tagit ut beloppet som lön vid en marginalskatt på 52 procent skulle det ha givit 960 kronor i handen. Vid en maximal marginalbeskattning under 2019 (57 procent) blev det 860 kronor netto.

Exemplet ovan visar att löneväxling är ett mycket effektivt sätt att tjänstepensionsspara för den anställde, under förutsättning att pensionen i framtiden beskattas med en lägre procentsats än den som annars hade gällt för lönen (om löneväxling inte hade skett).

Notera att löneväxling både kan ske med ett månatligt belopp och genom en engångsavsättning vid till exempel en bonusutbetalning.

Läs även: Slopad värnskatt – möjligheter och fallgropar för entreprenörer och dess anställda

Kommentar

Med hänsyn till den slopade värnskatten under 2020 kan ändå vissa anställda vilja se över sitt tjänstepensionssparande genom löneväxling. Det hela är förstås, precis som tidigare, någon form av chanstagning mot framtida skattesystem. Sammanfattningsvis är kalkylen för löneväxling fortfarande bra, om än inte lika bra som tidigare för de högst avlönade anställda. I sammanhanget bör också noteras att en löneväxling endast är förmånlig om den anställde har en lön som minst uppgår till taket för intjänande av allmän pension efter löneväxling, det vill säga 539 076 kronor eller 44 923 kronor per månad, då den anställde annars riskerar att gå miste om flera olika lagstadgade förmåner.

En viktig fråga är att överenskommelse om löneväxling måste träffas med arbetsgivaren innan lönen betalas ut till den anställde och alltså inte kan göras i efterhand. Det finns ytterligare ett antal detaljer i ett löneväxlingsavtal och/eller löneväxlingspolicy som arbetsgivaren måste ta ställning till.