Slopad värnskatt – möjligheter och fallgropar

Från och med den första januari 2020 är värnskatten slopad. Vad innebär det för dig som är entreprenör eller anställd? Vi guidar dig genom möjligheter och fallgropar.

Riksdagen har beslutat att övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, den så kallade värnskatten, ska avskaffas. För 2019 togs värnskatt om fem procent ut på inkomster som översteg 703 000 kronor. De nya reglerna gäller sedan den 1 januari 2020. Beslutet bygger på januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Vad är värnskatt?

Förvärvsinkomster (inkomst av tjänst och näringsverksamhet) beskattas enligt en progressiv skatteskala. Under 2019 beskattades inkomster upp till 504 400 kronor med kommunal skatt beroende på vilken kommun en person är bosatt i. För inkomster överstigande 504 400 kronor utgick både kommunal skatt och en statlig inkomstskatt om 20 procent. För inkomster som översteg 703 000 kronor uppgick den totala beskattningen till kommunalskatt plus statlig skatt om 25 procent där de sista fem procenten utgjordes av den så kallade värnskatten.

För 2020 utgår kommunal skatt på förvärvsinkomster upp till 509 300 kronor och statlig skatt om 20 procent på inkomster överstigande 509 400 kronor.

Värnskatten har funnits i cirka 25 år och infördes för att stärka statens finanser under den dåvarande finanskrisen, men nu tas den bort i skatteskalan för progressiv beskattning av förvärvsinkomster. Själva begreppet värnskatt är gammalt och syftar till en skatt som ska gå till försvaret och militär värnplikt.

Den slopade värnskatten påverkar dock inte endast personer med en lön överstigande den övre skiktgränsen utan även beskattningen av delägare i fåmansföretag. 

Slopad värnskatt påverkar utdelning

Den slopade värnskatten påverkar även den tjänstebeskattade delen på kapitalvinster och utdelningar inom 3:12-reglerna. Detta är fallet för inkomster som överstiger delägarens aktuella gränsbelopp. Utdelning och kapitalvinster inom gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget kapital till 20 procent. På kapitalvinster och utdelningar som överstiger gränsbeloppet sker beskattning i inkomstslaget tjänst och därmed aktualiseras värnskatt.

Inom 3:12-reglerna finns ett takbelopp beträffande hur stor tjänstebeskattningen maximalt får uppgå till. För utdelning ligger taket vid 90 inkomstbasbelopp. Det motsvarar för beskattningsår 2020, 6 012 000 kronor. För kapitalvinster är taket 100 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar 6 680 000 kronor under 2020. För det fall utdelningen eller kapitalvinsten överstiger gränsbeloppet plus dessa belopp är skattesatsen 30 procent på överstigande belopp.

Detta innebär att ägare med stora utdelningsbara medel i sina bolag under 2020 kan tömma sitt bolag till lägre beskattning. Vid riktigt stora belopp sjunker skattesatsen ned mot 30 procent på grund av takbeloppsregeln. Detta kan medföra att denna grupp av fåmansföretagare inte är lika intresserade att lägga sitt bolag i karens i fem år för att få en skatt på 25 procent när de istället kan tömma bolaget direkt istället för att vänta i fem år.

Den slopade värnskatten påverkar utdelningar som beskattas inom takbeloppet med ett belopp om maximalt 300 600 kronor (5 procent x 6 012 000 kronor) och med 334 000 kronor för kapitalvinster (5 procent x 6 680 000 kronor).

Räkneexempel på effekter av avskaffad värnskatt

Anta att en ägare i ett enmansbolag har 20 miljoner kronor i utdelningsbara medel. Ägaren har inte kvar något sparat gränsbelopp. Det innebär att 6,012 miljoner kronor beskattas som inkomst av tjänst, enligt takregeln. Då värnskatten har slopats uppgår den högsta marginalskatten till cirka 52 procent, vilket ger en skatt under inkomst av tjänst på cirka 3,1 miljoner kronor.

Resterande del överstigande takbeloppet cirka 14 miljoner kronor beskattas till 30 procent. Detta ger en skatt i inkomstslaget kapital på 4,2 miljoner kronor eller totalt cirka 7,3 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 36,6 procent i total skatt.

Kvar till ägaren blir då cirka 12,7 miljoner kronor, vilket ur ett svenskt perspektiv får betraktas som en relativt gynnsam beskattning.

Frågan som delägaren har att ta ställning till är därmed om delägaren är beredd att vänta fem år på att ta ut medlen, för att tjäna runt 11 procent?

Är kapitalvinsten eller utdelningen ännu större från bolaget blir vinsten på att vänta ut den femåriga karensen ännu mindre. Vid en utdelning på cirka 30 miljoner uppgår skatten till cirka 34,4 procent. Och motsvarande skattesats för 50 miljoner kronor är cirka 32,6 procent.

För många äldre fåmansföretagare torde pengar idag vara mer värda än om fem år. Varför vänta i fem år om skillnaden ändå inte är så stor? Sannolikheten att 3:12-reglerna har hunnits ändras på fem år är också stor med hänsyn till uttalanden från dagens ledande politiker.

I sammanhanget bör noteras att de nya generationsskiftesreglerna som gäller sedan den 1 juli 2019 öppnar möjligheten för fler fåmansföretagare att genomföra ett generationsskifte inom familjen. Om samtliga kriterier i lagstiftningen är uppfyllda kan den den äldre generationens bolag läggas i karens och ägarna därmed ta ut kvarvarande kapital till 25 procent beskattning efter fem år. Denna kategori delägare bör därför fundera på vad den slopade värnskatten, i kombination med takregeln, innebär för deras egna situation.