Skatteverket utvidgar undantaget för fondförvaltning

Skatteverket har publicerat två nya ställningstaganden om vilka typer av bolag och tjänster som omfattas av momsundantaget i 3 kap. 9 § momslagen för förvaltning av särskilda investeringsfonder. Skatteverket verkar nu svänga om kursen med hänsyn till EU-rätten och utvidga området för undantaget. Detta gäller särskilt med avseende på vad som kan utgöra en särskild investeringsfond, men även ifråga om vad som utgör förvaltningstjänster av sådana fonder.

Ställningstagandet om vad som utgör en särskild investeringsfond

Sammanfattningsvis anser Skatteverket att fyra kriterier ska vara uppfyllda för att det ska vara fråga om en särskild investeringsfond som kan omfattas av undantaget.

1. Fonden sammanför kapital från flera investerare
2. Delägarna står risken för investeringen
3. Fondens tillgångar placeras utifrån principen om riskspridning
4. Fonden står under särskild statlig tillsyn

Kravet på att fonden sammanför kapital från flera investerare innebär att kapital från två eller flera investerare ska sammaföras i en fond. Det får dock till exempel inte vara fråga om förvaltning av en enskild persons tillgångar, eller förvaltning av en grupp enskilda individers tillgångar enligt individuella avtal och utifrån ett standardiserat eller identiskt sätt.

Kravet på risken för investeringen innebär att delägarna måste stå den risk som är knuten till förvaltningen av de tillgångar som samlats i fonden. Detta innebär till exempel att fonder med någon form av garanterad avkastning inte omfattas av undantaget.

Kravet på principen om riskspridning är uppfylld när fonden är jämförbar med och konkurerrar med fonder enligt EU:s fondföretagsdirektiv. Kravet innebär enligt Skatteverket att det i vart fall inte får vara fråga om investeringar i en enda tillgång och inte heller uteslutande i sådana tillgångar vars egenskaper är så lika att de är föremål för samma risk.

Kravet på att fonden ska stå under särskild statlig tillsyn, slutligen, innebär att det ska vara fondförvaltningen i sig som ska vara föremål för tillsynen. För svenska fonders vidkommande är detta enligt Skatteverket uppfyllt bara ifråga om sådana fonder som står under tillsyn av Finansinspektionen enligt lagen om värdepappersfonder eller lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Undantaget kan även omfatta förvaltning av särskilda investeringsfonder som är föremål för särskild statlig tillsyn i ett annat EU-land. En fond som är etablerad i ett annat EU-land står under särskild statlig tillsyn när fondverksamheten är föremål för sådan tillsyn enligt det landets lagstiftning. Det kan gälla både fonder som står under tillsyn enligt regler i det landet som bygger på EU:s fondföretagsdirektiv eller direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder och fonder som enligt nationella regler av annan anledning står under särskild statlig tillsyn.

Ställningstagandet om vad som utgör förvaltningstjänster avseende investeringsfonder

När det gäller vilka förvaltningstjänster som omfattas av undantaget understryker Skatteverket att undantaget gäller oavsett vem det är som tillhandahåller tjänsterna. Undantaget är därför tillämpligt på tjänster som en fondförvaltare köper in under förutsättning att tjänsterna är sådana som avses i undantaget, det vill säga att tjänster som avser såväl själva förmögenhetsförvaltningen som sådana administrativa tjänster som är specifika och väsentliga för förvaltningen av fonden. Det kan till exempel handla om funktionerna regelefterlevnad (compliance), riskhantering och internrevision avseende fondförvaltningen. Även placeringsrådgivning kan omfattas av undantaget. Allmäna tjänster avseende till exempel administration eller externrevision omfattas inte. Tillhandahållande av IT-system kan vara undantaget om tillhandahållaren har ett helhetsansvar som också omfattar driften av systemet och registreringsåtgärderna i systemet. Ett förtydligande jämfört med tidigare är vidare att tjänster avseende driften av de tillgångar som fonden investerat i, det vill säga den faktiska verksamhet som bedrivs med de tillgångar som fonden äger, inte omfattas av undantaget.

Kommentar

Det är framför allt ifråga om definitionen av vad som utgör en särskild investeringsfond som Skatteverket kommer med ett förändrat förhållningssätt. Bakgrunden till detta utgör den senare tidens rättspraxis från EU-domstolen. Visserligen anger EU:s momsdirektiv att det är upp till de enskilda medlemsländerna att utforma den närmare definitionen för vad som ska omfattas av undantaget för momsfri förvalning av särskilda investeringsfonder. Samtidigt anges dock i EU-domstolens rättspraxis att tillämpningen inte får bli så restriktiv att själva syftet med undantaget undermineras och konkurrenssnedvridning uppstår, det vill säga undantaget ska underlätta för investerare att placera tillgångar i värdepapper via investeringsföretag.

Tidigare har Skatteverket till exempel ansett att det svenska undantaget innebär att fonden ska vara föremål för handel på en reglerad marknad. Detta finns inte längre med som ett krav i det nya ställningstagandet. Enligt vår mening öppnar detta upp för att fonder som omfattas av lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, till exempel private equity-fonder, skulle kunna omfattas av undantaget. Vi noterar också att kravet på riskspridning framstår som relativt lågt i och med att Skatteverket anger att det ”i vart fall” inte får vara fråga om investering i enda enda tillgång eller tillgångar vars egenskaper är så lika att de är föremål för samma risker. Beträffande kravet på delägarnas risk noteras också att det inte får föreligga ”någon form av” garanterad avkastning.

Av klart intresse är vidare hur Skatteverket ser på fonder som är etablerade i annat EU-land, eftersom man ifråga om kravet på att fonden (fondförvaltningen) ska stå under ”särskild statlig tillsyn” anger att detta är uppfyllt om ”fondverksamheten” är föremål för sådan tillsyn enligt det EU-landets lagstiftning. Det innebär i så fall att det inte är möjligt att bedöma verksamheten bara från ett svenskt momsperspektiv. Man måste ha kännedom om reglerna i det andra EU-landet. Vad som gäller för fonder som är etablerade utanför EU anges dock inte.

Avslutningsvis borde ställningstagandet gälla från publiceringen den 21 april, i och med det ersätter ett tidigare ställningstagande på samma tema, men där Skatteverket gjort en tolkning som inte har varit direktivkonformt på samma sätt som det nya ställningstagandet. Rent lagtekniskt kommer Skatteverket fram till sina slutsatser genom en extensiv tolkning av gällande lagtext. Innan den svenska lagstiftningen ändrats i denna del förutsätter vi dock att tolkningen som Skatteverket ger uttryck för inte kan tillämpas med negativ effekt för den skattskyldiga. Eftersom den nya tolkningen sannolikt kan medföra förändrade positioner för olika aktörer, bland annat med avseende på momsplikt och avdragsrätt för ingående moms, är det vår rekommendation att göra en förnyad analys av momshanteringen inom verksamheten.