Skatteverket redovisar rapport om ränteavdrag i bolagssektorn

‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-FormSkatteverket avslöjar att ränteavdrag om 16 miljarder kronor har vägrats under år 2015. Rättsprocesser är att vänta eftersom reglerna är svårtolkade. Sannolikt kommer svenska regler i framtiden att påverkas av internationella regelförändringar.

Bakgrund

Sedan år 2013 är avdragsrätten på räntekostnader på lån från bolag inom en intressegemenskap kraftigt beskuren. Huvudregeln är att räntekostnaderna inte är avdragsgilla. Avdrag kan dock medges om företaget kan bevisa att ränteinkomsten beskattas till minst 10 procent hos den ”slutlige mottagaren” av ränteintäkten samt att det huvudsakliga skälet för skuldförhållandets uppkomst inte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Då medges avdrag enligt den så kallade 10-procentsregeln. Avdragsrätt föreligger också (oavsett beskattningsnivå hos den slutlige mottagaren), med stöd av den så kallade ventilen, om skuldförhållandet är huvudsakligen affärsmässigt motiverat, Detta gäller dock bara om den slutlige mottagaren av ränteintäkten finns antingen i EES-området eller i ett land som Sverige har ett skatteavtal med. Nuvarande lagstiftning medger dock fortfarande ränteavdrag på skulder till externa långivare.

Skatteverkets rapport

Skatteverket har under ett antal år haft i uppdrag att kartlägga ränteavdrag och dess påverkan på den svenska bolagsskattebasen. Den senaste rapporten är en uppföljning av den striktare regelförändringen som infördes år 2013. I rapporten noterar Skatteverket bland annat följande.

  • Skatteverket har utrett minst 330 företag utifrån regelverket. Majoriteten av dessa är industriella företag, men även bland annat kommunägda bolag har utretts. Avdrag för ränteutgifter har nekats med cirka 16 miljarder kronor, varav 3 miljarder kronor är hänförliga till lån från svenska subjekt (investmentföretag, staten, kommuner, ideella föreningar och stiftelser).
  • Företagen upplever ränteavdragsreglerna som svåra att tillämpa. Stor osäkerhet råder kring hur ränteavdragsreglerna ska tolkas och tillämpas då det saknas vägledande rättspraxis för centrala begrepp i lagstiftningen.
  • De koncerninterna lånen tycks minska vilket tyder på att lagstiftningen har haft en viss effekt. Samtidigt har den externa upplåningen ökat vilket gör att det negativa räntenettot fortfarande ligger på en hög nivå. Skatteverkets bedömning är att det behövs regler som även omfattar externa räntor om regleringen ska få en mer betydande effekt på den svenska bolagsskattebasen.

Kommentar

De svenska ränteavdragsreglerna har varit föremål för stark kritik eftersom de är mycket svårtolkade. Regelverket lägger en tung bevisbörda på företag som inte bara måste härleda skuldernas ursprung utan även ibland göra bedömningar av flera olika utländska jurisdiktioners skattelagstiftning på ränteintäkterna. Den svenska lagstiftningens räckvidd kommer sannolikt bli föremål för ett stort antal domstolsprocesser där centrala begrepp i lagstiftningen kommer prövas. Det kan tilläggas att Sveriges ränteavdragsbegränsningsregler har fått kritik från EU-kommissionen som anser att reglerna riskerar att utgöra en överträdelse av den fria etableringsrätten.

Från ett nationellt perspektiv var ränteavdragens framtid föremål för utredning genom den så kallade Företagsskattekommittén. Som vi i tidigare artikel har skrivit om aviserade regeringen under 2015 att Företagsskattekommitténs förslag skulle omarbetas inom regeringskansliet och att nya regler kan träda i kraft tidigast den 1 januari 2017. Sveriges framtida regelförändringar påverkas också av det arbete som bedrivs internationellt. Såväl inom EU som inom OECD föreslås regelförändringar för att motverka skatteplanering. Inom ramen för OECD:s BEPS-projekt (Base Erosion and Profit Shifting), publicerades under hösten 2015 en särskild rapport avseende bland annat ränteavdrag i internationella koncerner genom Action point 4: Limiting Base Erosion Involving Interest Deductions and Other Financial Payments.

Internationellt verksamma svenska företag, liksom skattefria subjekt såsom till exempel kommuner, har därför all anledning att bevaka både den nationella och den internationella utvecklingen på området.

Har du skattefrågor för fåmansföretag?

Fredrik Richter

Fredrik Richter

Fredrik Richter är verksam vid PwC:s kontor i Jönköping och arbetar primärt med omstruktureringar av och beskattningseffekter vid försäljning av s.k. fåmansföretag, fastigheter, bolagsbeskattning samt internationell beskattning. Fredrik är även delaktig i PwC:s idrottsnätverk.
010-212 52 37
Fredrik Richter works at PwC’s office in Jönköping and works primarily with restructuring and taxation effects on the sale of what are known as close companies, properties, corporate taxation and international taxation. Fredrik is also a member of the PwC sports network.
+46 10 212 52 37

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Skatteförslagen i höstbudgeten för 2020 – en sammanställning

Idag lämnade regeringen höstbudgeten till riksdagen. Nedan har vi sammanfattat de viktigaste förslagen till ändrade regler på skatteområdet ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Sammanfattning av intervjuserien Skattekartan 2019

Hur vill politikerna lösa utmaningarna inom skatteområdet och vilka skatteförändringar är mest prioriterade? Under våren har vi intervjuat ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Mikael Carlén önskar trevlig sommar!

Under våren har Tax matters bland annat bjudit på intervjuserien ”Skattekartan 2019”, där representanter för de politiska partierna har ...

Läs artikeln