<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Högre skattetillägg vid underskott -  eftersläpande lagstiftning?

Dekorativ illustation ‹ Tillbaka till artiklarna

Kammarrätten i Stockholm beslutade i slutet av september i år (mål nr 1506-23) att ta ut skattetillägg med anledning av att klaganden inte återfört en ej avdragsgill kostnad till beskattning. Kammarrätten konstaterade även att skattetillägg blir högre för bolag som redovisar underskott än om bolaget hade redovisat ett skattemässigt överskott. Frågan är om detta kan anses rimligt eller om en lagändring bör övervägas?

Kort om skattetillägg

Bestämmelserna om skattetillägg framgår av skatteförfarandelagen (2011:1244) och ska tas ut av den som har lämnat en oriktig uppgift till ledning för beskattningen. En uppgift ska anses vara oriktig om det klart framgår att den är felaktig eller har utelämnats. En uppgift kan däremot inte anses vara oriktig om den uppenbarligen inte kan ligga till grund för ett beslut om beskattning. Skattetillägg får inte heller tas ut om den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifter som varit tillgängliga för Skatteverket. 

Skattetillägg beräknas baserat på det felaktigt redovisade beloppet. Om den felaktiga uppgiften medför att bolagets skattemässiga underskott blir för stort utgår skattetillägget med 40 procent av en fjärdedel av det felaktiga underskottet. Vid skattemässigt överskott utgår istället skattetillägg med 40 procent av den felaktiga skatten som den oriktiga uppgiften medfört. 

Bakgrund till målet

Bakgrunden till nu aktuellt mål var att bolaget ifråga redovisat ett belopp om ca 13 mkr som räntekostnader i inkomstdeklarationen trots att avdragsutrymmet enligt ränteavdragsreglernas förenklingsregel uppgick till maximalt fem miljoner kronor, varför mellanskillnaden återfördes till beskattning. Trots denna återföring redovisade bolaget ett skattemässigt underskott för beskattningsåret.  

Skatteverket beslutade även att ta ut skattetillägg med 40 procent beräknat på en fjärdedel av det minskade underskottet, således cirka 800 000 kronor, vilket är i linje med nuvarande lagstiftning. Bolaget överklagade Skatteverkets beslut. 

Kammarrätten konstaterar olikheter i storlek på skattetillägg

Förvaltningsrätten höll med om Skatteverkets bedömning, varefter frågan överklagades till kammarrätten. Bolaget anförde att skattetillägget är oproportionerligt samt att skattetillägg blir större vid underskott än i det fall bolaget redovisar ett skattemässigt överskott. Bolaget menade därför att skattetilläggets storlek är felaktigt beräknat. 

Kammarrätten instämde i förvaltningsrättens tidigare bedömning och avslog överklagandet. Domstolen konstaterade att på grund av sänkningar av bolagsskattesatsen blir skattetillägg högre för bolag som redovisar underskott jämfört med bolag som redovisar skattemässiga överskott. Det noteras även att detta förhållande uppmärksammats i Utredning om beräkning av skattetillägg (SOU 2017: s 202 f), utan att någon lagändring skett. Kammarrätten menar därför att eftersom beräkningen av skattetilläggets storlek är en direkt konsekvens av regelverkets utformning, vilket lagstiftaren bör vara medveten om, finns inget skäl att sätta ned skattetillägget av den anledningen. 

Vår kommentar

Beräkningen av storlek på skattetillägg är föremål för en mängd rättsprocesser varje år. Det framgår även - som också konstateras i det här fallet av kammarrätten - tydligt av gällande regelverk hur skattetillägg ska beräknas, både vid skattemässigt underskott och överskott, där en klar skillnad både har identifierats och konstaterats av domstolen. Detta utan att det finns någon faktisk anledning till denna olikabehandling. 

För att exemplifiera kan vi utgå från ett bolag som gör ett felaktigt avdrag med 1 000 kronor. Bolaget redovisar skattemässigt underskott före och efter det felaktiga avdraget. I det fall skattetillägg ska tas ut uppgår detta till 100 kronor (40 procent av en fjärdedel av felaktigt underskott om 1 000 kronor). I det fall bolaget hade redovisat ett skattemässigt överskott hade skattetillägget - vid nuvarande skattesats - istället uppgått till 82,40 kronor (40 procent av den felaktiga skatten om 20,6 procent av 1 000 kronor). 

Av exemplet ovan framgår tydligt att det finns en väsentlig skillnad i dessa två fall, vilket leder till stora skillnader i skattetillägg mellan skattskyldiga där skattetillägget utgår på samma grunder. Vi kan inte se att det finns någon anledning till varför dessa två situationer skulle behandlas olika. Detta tycks istället vara ett resultat av icke uppdaterade regelverk, där beräkningen av skattetillägg vid underskott inte justerats i samband med att bolagsskattesatsen sänktes. Det kan i sammanhanget nämnas att när bolagsskattesatsen var högre (28 procent fram till 2008 och därefter 26,3 procent mellan 2009 och 2012) innebar beräkningen att skattetillägg för bolag med skattemässiga underskott blev lägre än för bolag med överskott. Men en skillnad i beräkning av skattetillägg till underskottsbolagens fördel får dock anses mer rimlig då bolag med underskott sannolikt har sämre möjligheter att betala ett skattetillägg. För att åtgärda denna olikhet anser vi att lagstiftaren bör justera lagtexten avseende beräkningen av skattetillägg så att bolag med skattemässiga underskott inte missgynnas i detta avseende. 

Har du frågor om skatt? Kontakta oss

Annika Svanfeldt & Peter Heyne

Annika Svanfeldt & Peter Heyne

Annika Svanfeldt och Peter Heyne jobbar på PwC:s kontor i Stockholm som skatterådgivare för entreprenörer och deras bolag.

Annika: 070-929 41 84, annika.svanfeldt@pwc.com
Peter: 010-213 04 38, peter.x.heyne@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Tax matters summerar våren 2024 och önskar en trevlig sommar!

2024 har inletts i ett högt tempo och intresset för skattefrågor har varit stort. Tax matters har en bred bevakning och rapportering av nya ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Pelare II - Fjärde administrativa riktlinjen från OECD

Den 17 juni 2024 publicerade OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS (IF) en ny administrativ riktlinje (administrative guidance) som bland ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skatterapportering enligt EU-taxonomin - tänk på det här!

EU-taxonomin är en del av EU:s ramverk för hållbar finans. Här berättar vi om kopplingen mellan skatt och EU-taxonomin. Vi beskriver även ...

Läs artikeln