Förslag om skatteregler för tjänstepensionsföretag

Regeringen har i en nyligen publicerad departementspromemoria lämnat förslag om skatteregler för tjänstepensionsföretag. Förslagen lämnas med anledning av den föreslagna nya rörelseregleringen för tjänstepensionsföretag och innebär bland annat att tjänstepensionsföretag skatterättsligt ska likställas med försäkringsföretag.

Bakgrund

I juli 2018 remitterade Finansdepartementet promemorian En ny reglering för tjänstepensionsföretag (FI2018/02661/FPM). Promemorian är ytterligare ett led i implementering av de två så kallade tjänstepensionsdirektiven, vilka syftar till att införa en ny rörelseform: tjänstepensionsföretag. Förslaget innebär i korthet att försäkringsföretag som idag tillhandahåller tjänstepensioner istället kan bedriva sin verksamhet som ett tjänstepensionsföretag. Därutöver påverkas även understödsföreningar som enbart bedriver tjänstepensionsverksamhet (så kallade tjänstepensionskassor).

En aspekt gällande regleringen av tjänstepensionsföretag är hur de ska hanteras skattemässigt. Med anledning av detta har regeringen i departementspromemorian (FI2018/03052/S1) lämnat förslag till nya skatteregler för tjänstepensionsföretag. Förslagets övergripande innehåll behandlas i det följande.

Föreslagna skatteregler

Det generella målet med regleringen är att uppnå skatteneutralitet mellan de aktörer som verkar inom tjänstepensionsområdet. Det föreslås därför bland annat ändring i inkomstskattelagen (IL) som innebär att tjänstepensionsföretag skatterättsligt likställs med försäkringsföretag (närmare bestämt livförsäkringsföretag), varvid ömsesidiga tjänstepensionsbolag likställs med ömsesidiga (liv)försäkringsföretag och tjänstepensionsföreningar likställs med ekonomiska föreningar.

Att tjänstepensionsföretag likställs med försäkringsföretag innebär exempelvis att tjänstepensionsföretag kommer att kunna vara part i en underprisöverlåtelse (23 kap. IL), ta emot skattefri utdelning från näringsbetingade andelar (24 kap. IL), avyttra näringsbetingade delägarrätter utan några skattemässiga konsekvenser (25 a kap. IL) samt ge och ta emot koncernbidrag (35 kap. IL). De kommer även att omfattas av bestämmelserna om ersättningsfonder (31 kap. IL), beskattning vid fusioner och fissioner (37 kap. IL), verksamhetsavyttringar (38 kap. IL), partiella fissioner (38 a kap. IL), framskjuten beskattning vid andelsbyten (48 a kap. IL) och uppskovsgrundande andelsbyten (49 kap. IL).

Den nya rörelseregleringen avseende tjänstepensionsföretag kan bland annat förväntas leda till ombildning av eller upphörande med verksamheten. Överlåtelser av försäkringsbestånd till företag som tar över verksamheten är också en tänkbar följd.

Med tjänstepensionsföretag avses i princip vad som idag är livförsäkringsföretag som bedriver tjänstepensionsverksamhet enligt försäkringsrörelselagen. Utöver vad som redan nämnts ovan förtjänar ytterligare ett par punkter att belysas.

• För att underlätta omstruktureringar utgår det enligt förslaget ingen stämpelskatt vid försäkringsbeståndsöverlåtelser mellan tjänstepensionsföretag eller försäkringsföretag. En förutsättning är dock att det är hela försäkringsbeståndet som överlåts.
• I promemorian väcks frågan om omvandlingen från försäkringsföretag till tjänstepensionsföretag kan ske utan att det medför skattekonsekvenser. Någon sådan generell regel införs inte, utan eventuella skattekonsekvenser får bedömas i det enskilda fallet.
• Omstrukturering genom delning av verksamheten (fission eller partiell fission) är endast möjlig för livförsäkringsföretag som bedriver verksamheten i aktiebolagsform. Det kan noteras att skattereglerna enligt förslaget inte kommer att innehålla någon sådan begränsning, utan det följer istället av bolagsrättsliga regler.

Ändringarna föreslås träda i kraft 1 maj 2019 i samband med den nya lagen om tjänstepensionsföretag.

Kommentar

Målsättningen med de föreslagna reglerna är att de ska vara skattemässigt neutrala. Beroende på hur ett försäkringsföretag väljer att omvandla sin verksamhet till tjänstepensionsföretag kan dock skattekonsekvenserna variera. Exempelvis kan ett försäkringsföretag behöva renodla sin verksamhet för att uppfylla kraven för att anses vara ett tjänstepensionsföretag. En omvandling som innebär att enbart delar av försäkringsbeståndet överlåts, kan få skattemässiga konsekvenser avseende såväl stämpelskatt som möjligheterna till övertagande av periodiseringsfonder.

Förslaget är för tillfället på remiss och svar ska ha inkommit till Finansdepartementet senast den 26 oktober 2018. Vi bedömer att förslaget sannolikt kommer att gå igenom.