Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag

Den 12 mars presenterade regeringen en proposition om nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag. Detta efterlängtade regelförslag presenteras i korthet nedan.

Bakgrund

Den ursprungliga bakgrunden kring lagförslaget är att lagtextens nuvarande utformning tillsammans med praxis på området i vissa fall innebär att det blir sämre skattemässiga villkor för ägare av fåmansföretag att generationsväxla företaget till någon närstående i jämförelse med alternativet att sälja företaget till en extern part. De nya skatteregler som nu föreslås syftar till att komma till rätta med denna asymmetri i skattesystemet.

Lagförslaget baseras ursprungligen på ett renodlat uppdrag från år 2014 att specifikt se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. Ursprungsuppdraget kompletterades emellertid med tilläggsdirektiv som gjorde att utredningen övergick till en översyn av de så kallade 3:12-reglerna i vid bemärkelse. Med oenighet i riksdagen om 3:12-reglernas vidare innebörd har dock något regelförslag aldrig röstats igenom, trots ett utredningsförslag, och därmed heller aldrig nya regler för att underlätta generationsskiften. Propositionen är därför ett mycket efterlängtat regelförslag för delägare till fåmansföretag.

Lagförslaget i korthet

Något förenklat så ger lagförslaget uttryck för att generationsskifte av fåmansföretag ska kunna genomföras på samma skattemässiga villkor vid en överlåtelse av ett fåmansföretag till en närstående som till en extern part. Lagförslaget innebär i praktiken att så kallat ”trädabolag” under vissa förutsättningar kan skapas även vid en indirekt försäljning av verksamheten till en närstående (vilket inte är möjligt idag). Ett undantag från bestämmelsen om så kallad ”samma eller likartad verksamhet” föreslås därför. Effekten av undantaget är att aktieägaren, efter en viss period, ska kunna få en rak skattesats om 25 procent för utdelning/kapitalvinst hänförligt till ”trädabolaget” (jämfört med schablonbeskattning i inkomstslaget kapital/tjänst som gäller idag enligt de så kallade 3:12-reglerna).

Följande villkor måste dock samtliga vara uppfyllda för att aktierna i ”trädabolaget” inte ska omfattas av 3:12-reglerna:

1. Det fåmansföretag som andelsägaren (vanligtvis den äldre generationen) äger andelar i har, direkt/indirekt, överlåtit en andel i fåmansföretag, en rörelse eller en verksamhetsgren,
2. Andelsägaren (eller make) har varken direkt/indirekt ägt andelar i verksamhetsföretaget under beskattningsåret,
3. Andelsägaren, eller annan närstående än den som tar över företag (”den aktivt närstående”), har varit ”verksam i betydande omfattning” i fåmansföretag (eller bolag som bedriver så kallad ”samma eller likartad verksamhet”) som andelsägaren äger aktier i under fem av de senaste sju beskattningsåren närmast före det beskattningsår då överlåtelsen sker och,
4. Det föreligger inte så kallat ”särskilda skäl”.

De existerande reglerna förtydligas också med att 3:12-reglerna ska tillämpas även när ”samma eller likartad verksamhet” bedrivs i ett indirekt ägt företag. Vid tillämpningen av den så kallade ”utomståenderegeln” bortses emellertid från ovan nämnda undantag från bestämmelserna om ”samma eller likartad verksamhet”.

De nya bestämmelserna för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag tillämpas första gången på en andel, en rörelse eller en verksamhetsgren som har överlåtits efter den 30 juni 2019. De nya bestämmelserna om ”samma eller likartad verksamhet” i ett indirekt ägt företag tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.

Kommentar

Som vi tidigare skrivit om i Tax matters är det i vissa fall mer skatteeffektivt för en delägare i ett familjeföretag att sälja företaget via bolag till en extern part, eller till och med helt lägga ner näringsverksamheten, istället för att sälja familjeföretaget till någon närstående.

Lagförslaget innebär nu att generationsskiften, under vissa förutsättningar, inkomstskattemässigt ska behandlas på samma sätt som vid försäljning till externa parter. En förutsättning enligt lagförslaget tycks dock fortfarande vara att den tidigare delägaren har upphört att vara verksam i familjeföretaget. I denna del föreligger alltså fortfarande en viss asymmetri mellan generationsskiften och försäljning till extern part eftersom ett sådant passivitetskrav inte existerar i sistnämnda situation. Lagförslaget ställer således höga krav på familjeföretag att i god tid planera för sitt generationsskifte. I praktiken kräver emellertid en lyckad succession av familjeföretag oavsett vem köparen är, till exempel på grund av kovenantkrav från extern finansiär, att den tidigare delägaren är verksam i företaget även en tid efter försäljningen.

Vidare omfattas inte tidigare genomförda generationsskiften av fåmansföretag av lagförslaget.

Sammanfattningsvis är det glädjande att den asymmetri i det svenska skattesystemet som missgynnar alternativet att överlåta företaget till nästa generation delvis korrigeras. Lagförslaget måste såklart även röstas igenom i riksdagen innan det blir verklighet. En majoritet av riksdagens partier har tidigare aviserat (bland annat under vår skattedebatt i Almedalen 2018) att de vill underlätta för generationsskiften för familjeföretag. Goda förutsättningar för att lagförslaget faktiskt röstas igenom i riksdagen tycks därför finnas denna gång.