Hur ska en ny skattereform se ut?

Kring den frågan höll riksdagens skatteutskott en utfrågning häromdagen. Rubriken var, ”Skattereform 2.0 – ett globalt konkurrenskraftigt skattesystem för Sverige”. Inbjudna var sakkunniga och experter inom olika skatteområden. Behöver Sverige en ny skattereform? Frågan är brännhet efter att allt fler partier, fackföreningar och politiker under senare år önskat se en ny skattereform.

Skatteutskottets ordförande Per Åsling pekade på att vi nu lever i en helt annan värld än när den senaste reformen genomfördes för drygt 25 år sedan. Då hade vi en sluten ekonomi. Nu lever vi i en öppen värld – på alla områden. Det finns därför ett stort behov av en ny grundlig reform. Finansminister Magdalena Andersson har tidigare uttalat i princip samma sak.

2018 är det val. Per Åsling (C) började därför med att lyfta en ny fråga, regionala skatter?

Några axplock från talarnas inlägg ur ett företagsskatteperspektiv:

Peter Melz, professor i finansrätt

• Behövs och finns det nya skattebaser?
• Robotskatt?
• Finansskatt?
• Skatt på arv och gåva?
• Skatt på förmögenhet?

En inbjuden norsk skatteadvokat gav sin syn utifrån grannlandets skattesystem

• Miljöskatter
• Naturresurser
• Fastigheter
• Lokala skatter

Jesper Barenfeld, global skattechef Volvo (lastvagnar)

• Bolagsskatten är utmaningen. Fördelningen av den globala skattekakan mellan länder är den viktigaste frågan när ett nytt system ska utformas. Nu ser vi en trend mot beskattning i marknads och konsumtionsländer.
• Ett nytt system måste värna entreprenörskap, innovation och risktagande.
• Bolagsskattebasen måste vara konkurrenskraftig.
• Nya digitala skatter passar inte Sverige.
• Ett nytt system måste vara fortsatt förutsebart och rättssäkert.

Åsa Hansson, docent i Lund och medlem av SNS konjunkturråd

• Vill se en ny form av fastighetsskatt, progressiv, som omfattar även bostadsrätter.
• Fastighetsskatten är den minst tillväxthämmande skatten och bolagsskatten den mest tillväxthämmande. Kan riksdagen avstå från denna möjlighet till skatt?
• I utbyte bör marginalskatten på arbete sänkas.

Ulla Werkell, skattejurist Fastighetsägarna

• Fastighetsägarna förstår att det måste finnas någon form av fastighetsskatt.
• Bör inte gå tillbaka till det gamla systemet utan bör tänka nytt.

Rune Andersson, grundare Mellby Gård AB

• Tog fram familjeföretagens perspektiv.
• Ingen gemensam europeisk bolagsskatt.
• Kapitalbeskattning och 3:12-regler har successivt blivit bättre under senare år. I huvudsak är systemet ganska bra. Hellre ett något krångligt men bra system än ett enkelt och dåligt.
• ISK är bra för passiva ägare men även onoterade innehav bör omfattas, även om reglerna i praktiken är en förmögenhetsskatt.
• I en ny reform kan Sverige inte ha högre skatt på aktiva investeringar än på passiva investeringar.
• Sverige bör inte ha en exitskatt. Nuvarande förslag blir en ny arvsskatt då pengarna är bundna i företaget. Leder till försäljning av företag. Detsamma gäller för yngre kompanjoner om någon flyttar.
• If it ain’t broken, why fix it, angående behovet av en ny reform.

Torbjörn Dahlin, ekonom Kommunal

• Vill se en mer jämlik välfärd och mer resurser till välfärden.
• Utjämningssystemet mellan kommunerna fungerar inte idag.
• Stora skillnader i skattesatsen mellan olika kommuner är problematiskt.

Karin Pilsäter, utredare TCO

• TCO har tagit fram ett förslag till ny reform.
• Sänkt statlig inkomstskatt.
• Personaloptioner.
• Bättre villkor för växande företag.
• En reform måste vara blocköverskridande.

Katrin Westling Palm, generaldirektör Skatteverket

• Ta ökad hänsyn till digitala möjligheter.
• Delningsekonomin måste omfattas.
• Skattebetalare ska ses som kunder hos Skv.
• Digitaliseringen leder till nya fuskmöjligheter som måste kontrolleras via externa källor.

David Bradbury, chef för OECD:s enhet för statistik och skattefrågor

• Skatten på arbete har sakta sjunkit inom OECD.
• De flesta länder har sänkt sin bolagsskatt sedan 2000. Likaså skatten på aktieutdelning.

Leif Jakobsson, statssekreterare Finansdepartementet

• Vill se en reform, men det kräver mindre tvärsäkra politiker.
• Ska bygga på samma grundprinciper som 1990 års reform.
• Öppnade för höjd moms på livsmedel som finansiering.
• Vill höja skatten på kapitalinkomster. Hänvisade till SNS konjunkturrapport.
• Vi har för avsikt att beskatta värden uppkomna i Sverige, som kommentar till förslaget om exitskatt. En ny lag behöver inte se ut exakt som förslaget.

Jörgen Hellman, (S) Skatteutskottets vice ordförande

• Det behövs en ny blocköverskridande skatteöverenskommelse.

Kommentar

Många vill se en ny skattereform. Efter utfrågningen var det svårt att se någon gemensam politisk bas att bygga en reform på. De moderata ledamöterna i utskottet, liksom Sverigedemokraterna, redovisade dock ingen uttrycklig uppfattning i denna del. Det parlamentariska läget förefaller göra det svårt att få en ny bred översyn att hända. Det kan noteras att 1990 års reform byggde på ett samarbete endast mellan socialdemokrater och folkpartister, starka politiker gjorde då det oväntade. Viljan att genomföra en ny reform tycks således idag finnas på flera håll, det återstår att se ifall förmågan och förutsättningarna för att genomföra en sådan finns.

Rubriken till utfrågningen, som andas en mer förutsättningslös översyn, kan som exempel jämföras med regeringens uppfattning att en översyn bör bygga på samma grundprinciper som i 1990 års reform. Redan här kan det finnas olika uppfattningar. Frågan om delreformer diskuterades inte.

Efter valet kan dagens verklighet komma i ny dager. Skatteutskottets ordförande talade om en ”skattekommission” med referens till den tidigare Lindbeckkommission, vilken föreslog reformer inom olika områden.

Förutom frågorna ovan diskuterades grön skatteväxling. Det illustrerar väl hur svår och mångfacetterad en bred översyn av skattesystemet är liksom hur lång tid en sådan skulle ta.