Fönsterbyte ger inte skattemässigt direktavdrag

Ett fastighetsbolag hade bytt fönster och begärt direktavdrag för hela utgiften såsom reparations- och underhållskostnad. Kammarrätten fann att den standardhöjning som bytet leder till inte endast är reparation och underhåll. En del av utgiften som avser standardhöjning ska läggas upp på plan och dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Det så kallade utvidgade reparationsbegreppet, som ger möjlighet till direktavdrag, var inte tillämplig på utgiften eftersom den avsåg reparation och underhåll.

I ett omprövningsbeslut från 2016 fattade Skatteverket beslutet att inte medge direktavdrag för hela utgiften för ett fönsterbyte från träfönster till ett dyrare aluminiumfönster. Fastighetsbolaget menade att fönster ersatts med motsvarande lägsta godtagbara standard vilket inte inneburit någon märkbart bättre isolereffekt eller annan teknisk fördel. Bolaget yrkade i andra hand att direktavdrag skulle medges enligt det utvidgade reparationsbegreppet. Skatteverket ansåg visserligen att byte av fönster som görs på grund av ålder och slitage anses som reparation och underhåll. Skatteverket menade dock att utbytet var delvis värdehöjande och att mellanskillnaden skulle läggas till byggnadens anskaffningsvärde och dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Eftersom utgiften var hänförlig till reparation och underhåll ansåg Skatteverket att det så kallade utvidgade reparationsbegreppet inte var tillämplig på fönsterbytet. Skatteverket uppskattade den värdehöjande utgiften till 30 procent av den totala utgiften för fönsterbytena.

Kommentar

Företag medges en relativt omfattande möjlighet att göra direktavdrag för ändringsarbeten på en byggnad som kan anses normala i näringsverksamheten. Ombyggnationen får inte innebära en väsentlig förändring av byggnaden. Med stöd av dessa bestämmelser kan till exempel direktavdrag medges för flyttning av innerväggar och inredning i samband med omdisponering av lokaler eftersom dessa ändringar kan anses normala i verksamheten. Man kan förledas att tro att alla möjliga förbättringar också ingår i det utvidgade reparationsbegreppet. Ordinarie reparation och underhåll bedöms dock enligt bestämmelserna om reparation. Med reparation avses sådana arbeten som sker för att återställa en byggnad i ursprungligt skick eller det skick byggnaden hade vid den senaste ombyggnaden. Om det samtidigt med reparationen också görs en förbättring, till exempel för att minska energiförbrukningen medges inte direktavdrag för mellanskillnaden.

Vid reparationer kan det i vissa fall inte vara möjligt att återställa en byggnad till ursprungligt skick eftersom byggnadsmaterial och tekniska lösningar förändras och utvecklas. Det kan därför diskuteras om ett utbyte av fönster till motsvarande lägsta godtagbara standard enligt dagens regler ska ses som en förbättring för vilket direktavdrag inte medges. Det kan också ifrågasättas att man stödjer sig på ett rättsfall från 1977 vid bedömningen. Det kan bli svårt att kunna reparera och underhålla hus om man måste falla tillbaka på gammal byggteknik. Vidare är det intressant att Skatteverket stänger dörren för direktavdrag enligt det utvidgade reparationsbegreppet med motiveringen att reglerna om reparation och underhåll istället ska tillämpas. Vid anpassningar som görs för den bedrivna verksamheten ligger det i sakens natur att visst utbyte även sker på grund av slitage. Gällande byggnormer bör i det fallet beaktas.

Vid mer omfattande renoveringar och ny-, till- eller ombyggnationer rekommenderar vi en grundlig genomgång av vilka arbeten som gjorts och att en fördelning av utgiften görs mellan byggnad, inventarier, reparationsavdrag och ombyggnad enligt det utvidgade reparationsbegreppet. I många fall är det också lämpligt att bifoga ett så kallat öppet yrkande tillsammans med deklarationen.