<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Sänkt pensionsavdrag och ökade marginalskatter talar för löneväxling

‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-Money-solid_0002_burgundyFrån och med den 1 januari 2015 kommer avdragsrätten för privat pensionssparande att sänkas. I takt med att marginalskatterna dessutom långsamt kryper uppåt är det relevant att se över möjligheten att löneväxla.

Vad är löneväxling?

När en anställd byter en del av sin kontanta bruttolön mot en förmån kallas det löneväxling. Löneväxling gäller framtida ersättningar, vilket betyder att arbetsgivaren och den anställde måste komma överens om detta före utbetalningen av lönen.

Löneväxling kan göras mot både skattepliktiga och skattefria förmåner men inte mot personalvårdsförmåner som motion och friskvård. Skattefördelar uppstår om löneväxling sker mot en förmån som är skattefri eller som beskattas först längre fram.

Förmåner lämpliga för löneväxling

Om den anställde sänker sin bruttolön och får en skattefri förmån istället betalas förmånen med obeskattade pengar. Alternativet för den anställde är att köpa förmånen med beskattade pengar. Anta att förmånen verkligen kostar 100 kronor (löneväxlingen är därmed 100 kronor) då behövs - vid en marginalskatt på 60 procent - en lön på 250 kronor för att kunna handla för 100 kronor. Privat sjukvård såsom till exempel ögonoperationer som inte finansieras av den offentliga vården och pensionsförsäkringar är exempel på förmåner som kan vara skattefria och lämpliga för löneväxling.

För en arbetsgivare innebär bruttolöneavdrag att de inte behöver betala sociala avgifter på beloppet som löneväxlas. En skattefri förmån är dock inte avdragsgill för arbetsgivaren och fördelen blir därför skillnaden mellan bolagsskatten (22 procent) och socialavgifterna (31,42 procent).

Speciellt med pensionsförsäkring och löneväxling

Med pensionsförsäkringar är det lite mer komplicerat. Arbetsgivaren kan som skattefri förmån betala en pensionsförsäkring till en anställd. Premien blir inom vissa ramar avdragsgill hos arbetsgivaren liksom den särskilda löneskatten (24,26 procent) som ska betalas. Skillnaden mellan de socialavgifterna (31,42 procent) och den särskilda löneskatten (24,26 procent) är ett utrymme som arbetsgivaren kan förhandla om och kanske dela lika vid löneväxling. Pension och utbetalning på pensionsförsäkring beskattas hos den anställde när pensionen betalas ut i framtiden. En anställd skulle alltså kunna sänka sin lön (där marginalskatten är 60 procent), löneväxla mot en pensionsförsäkring och skjuta inkomstskatten på framtiden till pensioneringen, vilket statistiskt sett innebär lägre marginalskatt eftersom pensionen normalt är lägre än lönen.

Anta att en person idag pensionssparar 12 000 kronor per år privat, vilket också är det maximala avdraget som privatpersoner kan göra. Från och med den 1 januari 2015 sänks avdraget till 1 800 kronor per år. Om personen fortsätter att pensionsspara privat sker det med beskattade pengar som sedan beskattas en gång till när pensionen betalas ut. Det finns därför ett tydligt ekonomiskt skäl att löneväxla.

Löneväxling är inte en lösning som passar för alla eller alltid eftersom ett bruttolöneavdrag också kan påverka sjukpenning, föräldrapenning, underlag för arbetslöshetsförsäkring, statlig ålderspension med mera. För entreprenörer och egenföretagare finns det även andra frågeställningar att ta hänsyn till. Var och en måste räkna på konsekvenserna i det individuella fallet. Men räkna efter bör alla göra – såväl anställda och entreprenörer!

Kontakta gärna din lokala skatterådgivare på PwC för att se över din specifika situation.

Har du skattefrågor för fåmansföretag?

PwC

PwC

PwC Sverige är marknadsledande inom revision och rådgivning med 2 700 medarbetare runt om i landet – vi finns där du finns! Vårt syfte är att skapa förtroende i samhället och lösa viktiga problem och våra värderingar genomsyrar allt vi gör.

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Samsyn om ändringar i 3:12-reglerna, men vissa förtydliganden kvarstår

Den 18 oktober var sista dag att lämna in remissvar avseende utredningen “Förenkla och förbättra!” (SOU 2024:36) i vilken nya 3:12-regler ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet

Regeringen har i budgetpropositionen, aviserat en lagändring som begränsar rätten till avdrag för ränteutgifter i inkomstslaget kapital. ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Nytt förhandsbesked om särskilda skäl i utomståenderegeln

Under juli 2024 har Skatterättsnämnden utfärdat ett nytt förhandsbesked som rör utomståenderegeln och rekvisitet "särskilda skäl". ...

Läs artikeln