Tillfällig sänkning av livsmedelsmoms - konsekvenser och åtgärder

Den föreslagna tillfälliga sänkningen av momsen på livsmedel från 12 till 6 procent mellan 1 april 2026 och 31 december 2027 syftar till att sänka konsumentpriserna och stärka hushållens köpkraft i ett svagt konjunkturläge med fortsatt höga matpriser. Den sänkta skattesatsen ska omfatta försäljning, EU-förvärv och import av livsmedel, med undantag för bland annat spritdrycker, vin och starköl som även fortsättningsvis beskattas med 25 procent. Läs om hur företag påverkas.

Omfattning och definition av livsmedel

Med livsmedel avses produkter som är avsedda att, eller rimligen kan förväntas, förtäras av människor, oavsett om de är obearbetade, delvis bearbetade eller bearbetade, vilket inkluderar till exempel drycker, tuggummi och ämnen som medvetet tillsätts vid framställning av livsmedel. Definitionen utesluter bland annat växter före skörd, levande djur som inte är avsedda som livsmedel samt läkemedel. Även kranvatten utesluts från sänkningen. I praktiken berör ändringen hela livsmedelskedjan – från producenter och leverantörer till dagligvaruhandel – med särskild hantering för restaurang- och cateringtjänster. 

En central förändring är att livsmedel beskattas med 6 procent, medan restaurang- och cateringtjänster behåller en skattesats på 12 procent. Detta bryter den ordning som hittills gällt då både livsmedel och restaurang/catering haft samma momssats. Den föreslagna förändringen skapar praktiska gränsdragningsfrågor då hämtmat/take away klassas som livsmedel och beskattas därför med 6 procent under perioden, medan förtäring på plats utgör restaurangtjänst och beskattas med 12 procent. För aktörer som erbjuder både servering och hämtmat krävs därför tydlig prissättning, separering av flöden samt interna rutiner för korrekt momssats. Därtill kan frågor om utformning och övervakning av serveringsytor uppkomma, då konsumtion av hämtmat i serveringslokal kan medföra att Skatteverket ifrågasätter tillämpningen av den lägre skattesatsen. 

Frågor att hantera 

Förslaget innebär i praktiken en administrativt tung och krävande process för företag i hela livsmedelskedjan. Det krävs en systematisk kartläggning av samtliga berörda produkter för att säkerställa korrekt kodning i affärssystem och att rätt utgående moms tas ut från och med den 1 april 2026. Kassasystem, särskilt i förbutiker och cafédelar, måste kunna särskilja mellan hämtmat (6 procent) och restaurangtjänst (12 procent), baserat på kundens val att äta på plats. På inköpssidan behöver inkommande fakturor för livsmedel efter den 1 april inkludera 6 procent moms; om 12 procent felaktigt faktureras får den ingående momsen inte dras av, och felaktigt debiterad moms kan leda till skattetillägg vid kontroll av Skatteverket. 

Den tillämpliga skattesatsen avgörs av när den beskattningsgrundande händelsen inträffar, vilket kräver noggrann hantering av transaktioner som sträcker sig över ikraftträdandedatumet. Företag behöver därför ha klara rutiner för prissättning, fakturering, leverans- och prestationsbedömning så att rätt periodisering och momsuttag säkerställs. 

Praktiska åtgärder och riskhantering 

Mot bakgrund av ovanstående bör företag omedelbart initiera fyra åtgärdsområden.

• Genomför en fullständig produktkartläggning och uppdatera artikelregister, prislistor och masterdata med korrekt momskod inför giltighetsstarten.  
• Säkerställ att kassasystem och POS-lösningar kan särskilja mellan konsumtion på plats och hämtmat, inklusive tydliga kundflöden och kvittomärkning.  
• Uppdatera inköps- och leverantörsprocesser så att fakturor avseende livsmedel efter den 1 april speglar 6 procent moms, och etablera kontroller för att blockera avdrag av felaktigt debiterad moms.  
• Genomför utbildningar och intern kommunikation till berörda funktioner, särskilt i verksamheter med både servering och hämtmat, för att minimera risken för felklassificering och efterföljande skatterisker.  

Sammanfattande bedömning 

Reformens politiska mål är att snabbt dämpa livsmedelspriserna för konsumenter, men dess framgång hänger på att prissänkningar faktiskt slår igenom och att företag hanterar övergången korrekt. Skillnaden mellan 6 procent och 12 procent skapar nödvändig men komplex gränsdragning mellan livsmedel och restaurang/catering, särskilt i gränsfall som hämtmat som konsumeras i serveringsmiljö. Sammantaget är konsumenterna de sannolika vinnarna, medan företag behöver förbereda sig på betydande operativa justeringar, datakvalitetsarbete och intern kontroll för att säkra korrekt momshantering och undvika risker för felaktig momshantering.