Så påverkas du som entreprenör av regeringens slutgiltiga förslag för 3:12-regelverket

Den 18 september lämnade regeringen över sin budgetproposition till riksdagen. Som väntat innehöll propositionen förslaget till förändringar av 3:12-regelverket för fåmansföretag. Ett förslag som till glädje för många delägare innebär flera förbättringar.

Regeringens förslag till ändrade 3:12-regler för fåmansföretag presenterades ursprungligen den 15 april i år. Förslaget fick omfattande kritik från företagare, akademiker och remissinstanser för såväl innehåll som hanteringen av detta. När sedan lagrådet sa nej till att förslaget skulle läggas till grund för lagstiftning uppstod en intensiv debatt som pågick hela våren och sommaren.

Slutligt förslag i budgetpropositionen

Mediastormen av debattartiklar och seminarierna som avlöste varandra fick delvis önskad effekt och ett reviderat förslag presenterades under en pressträff den 12 september.

När nu det slutliga förslaget presenterats i dagens budgetproposition står det klart att inga förändringar tillkommit efter höstens pressträff:

• Det lönebaserade utrymmet höjs från 25% till 50% av löneunderlaget i intervallet upp till 60 inkomstbasbelopp.
• Löneunderlagsregeln ska bara få tillämpas om delägaren äger minst 4% av kapitalet i företaget.
• Dagens beräkning av löneuttagskravet motsvarande 6 inkomstbasbelopp + 5% av totala löner kvarstår.
• Det högsta löneuttagskravet sänks från dagens 10 inkomstbasbelopp till 9,6 inkomstbasbelopp från och med beskattningsåret 2016.
• Det införs ett tak för det lönebaserade utrymmet, som begränsas till att per år och delägare uppgå till högst 50 gånger delägarens egen eller någon närståendes lön.
• Det införs en definition av dotterföretag vid tillämpning av löneunderlagsregeln som innebär att med dotterföretag avses ett företag där moderföretaget äger mer än 50% av kapitalet i företaget.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2014 men sänkningen av löneuttagskravet tillämpas först från och med beskattningsåret 2016 ("löneår" 2015).

Analys av föreslaget 3:12-regelverk

Krav på ägande som motsvarar minst 4 % av kapitalet

För att en delägare, enligt de föreslagna regelförändringarna, ska få tillgodoräkna sig löneunderlaget vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet (den andel av utdelningen som beskattas med 20% i inkomstslaget kapital) måste delägaren äga mist minst 4% av kapitalet i företaget.

Detta innebär att exempelvis familjeägda småföretag med en stor ägarkrets eller företag med minoritetsägare (där en eller flera delägare äger mindre än 4% av kapitalet i företaget) inte får tillgodoräkna sig löneunderlaget framgent. Närståendes aktieägande ska inte beaktas i detta hänseende.

Backar från höjt löneuttagskrav men större utdelningsutrymme föreslås

Vidare har, som vi tidigare förutspådde och rapporterade, regeringen tagit till sig av kritiken och backar om det tidigare förslaget på höjt löneuttagskrav för ägare till företag med många anställda. Enligt det tidigare förslaget behövde en företagare ta ut upp till 2 264 000 kronor i lön för att få beräkna sitt lågbeskattade utdelningsutrymme.

Det nya förslaget gynnar flertalet delägare då de får ett större utdelningsutrymme (50 % av utbetalda löner) samtidigt som befintliga regler om beräkning av löneuttagskravet i princip helt kvarstår avseende beskattningsåren 2014-2015.

Det som en delägare måste ha i åtanke är emellertid att om företaget har många anställda och därmed stora lönekostnader, så är det inte säkert att man får tillgodoräkna sig hela sin del av utdelningsutrymmet (50 % av de utbetalda lönerna) även om delägaren eller närstående uppfyller löneuttagskravet. Skälet till detta är att det föreslås en begränsningsregel som innebär att man som delägare endast får tillgodoräkna sig ett utdelningsutrymme som uppgår till 50 gånger den egna kontanta lönen. 

Ny definition av dotterbolag

Avslutningsvis införs även en definition av dotterföretag. Enligt förslaget ska ett dotterföretag, vid beräkningen av löneunderlaget, definieras som ett företag i vilket moderföretaget direkt eller indirekt äger mer än 50% av kapitalet. Om bolaget är ett svenskt handels- eller kommanditbolag, eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, ska samtliga andelar ägas direkt eller indirekt av moderföretaget.

Det här innebär i praktiken att det bara kan finnas ett moderföretag. Denna förändring sätter därmed stopp för så kallad dubbel koncerntillhörighet.

Vad händer härnäst?

Nu ska budgetpropositionen debatteras i riksdagen och därefter krävs ett riksdagsbeslut innan reglerna kan träda ikraft. Beslut väntas i november-december.

Seminarier

För dig som vill veta mer om 3:12-förslaget och dess effekter bjuder vi in till seminarier runt om i landet. På plats presenterar och diskuterar vi nyheterna i budgetpropositionen.