<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Regeringen vill stoppa lågbeskattade tjänstepensioner vid flytt till Portugal och Grekland

Äldre kvinna blickar ut genom fönster ‹ Tillbaka till artiklarna

Regeringen gick den 22 mars ut med att de avser säga upp skatteavtalen som Sverige har med Portugal och Grekland. Grunden för uppsägningen är att Portugal och Grekland infört gynnade skatteregler som innebär att personer som flyttar till länderna kan få ingen eller väldigt låg skatt på sina svenska tjänstepensioner och kapitalvinster.

Skatteavtalen förbjuder svensk beskattning på tjänstepensioner och i avtalet med Grekland får Sverige inte heller beskatta vinst vid en försäljning av aktier i ett svenskt bolag. En sådan skattebefrielse eller låg beskattning anser Sverige går emot den svenska inställningen att pension som tjänats in i Sverige ska beskattas när den betalas ut. Regeringen föreslår att avtalen ska upphöra att gälla den 31 december 2021 och ska lämna över propositioner för förslag till beslut den 23 mars.

Hur påverkas beskattning av tjänstepensioner?

Om regeringens plan blir verklighet innebär det bland annat att Sverige kommer kunna ta ut 25 procent skatt på svenska privata tjänstepensioner som betalas ut till begränsat skattskyldiga från och med 2022. För obegränsat skattskyldiga blir skatten densamma som om man skulle bo i Sverige. I dagsläget kan Sverige inte beskatta dessa tjänstepensioner om den utflyttade har hemvist i Portugal eller Grekland enligt skatteavtalen. För bosatta i Portugal gäller att dessa pensioner är skattebefriade eller beskattas med 10 procent om vissa förutsättningar är uppfyllda. För bosatta i Grekland gäller att beskattning i vissa fall kan ske med 7 procent. De utbetalningar som görs innan 2022 beskattas inte i Sverige på grund av uppsägning av avtalet.

Hur påverkas utdelningar och kapitalvinster?

Utdelningar från svenska bolag och kapitalvinster från försäljning av desamma kan även de beskattas med en lägre procentsats om vissa förutsättningar är uppfyllda. Om skatteavtalen skulle upphöra kommer skattesatsen vid utdelningar eller försäljningar öka markant då Sverige får en utökad beskattningsrätt.

Vad händer nu?

Regeringen behöver ett riksdagsbeslut om att avtalet ska sägas upp och sedan ska Portugal och Grekland meddelas om uppsägningarna. Det måste ske innan juli 2021 för att avtalen inte ska gälla under 2022. Meddelas länderna senare än juli 2021 så är respektive avtals bestämmelser gällande även under 2022 och ett avtalslöst tillstånd sker då inte förrän tidigast 2023.

Det finns ett undertecknat ändringsprotokoll till skatteavtalet med Portugal från 2019 där Sverige får beskattningsrätten först den 1 januari 2023 om pensionsinkomsten är föremål för beskattning i Portugal. Portugal har emellertid inte gjort avtalet gällande ännu varpå regeln inte är tillämplig vilket är en av anledningarna till att skatteavtalet nu föreslås upphävas.

Kommentar

Att häva ett skatteavtal ska inte göras lättvindigt då det är många inkomster som påverkas, rörligheten försämras och handeln kan bli lidande. Det är därför det är mycket ovanligt att skatteavtal hävs. I aktuellt fall så hävs skatteavtalen då Finansdepartementet anser att skatteuttaget i Portugal och Grekland är för lågt på privata tjänstepensioner. Det ska dock tas i åtanke att det låga skatteuttaget i dessa länder naturligtvis har ett syfte, länderna vill locka till sig personer till landet så dessa kan bidra till välfärden på andra sätt än genom just inkomstskatt. Att andra EU-länder har en annan ekonomisk kalkyl för hur de vill skapa inkomster och välfärd än vad Sverige har bör enligt vår mening inte vara en tillräckligt stark grund för att häva ett helt skatteavtal.

Läs regeringens pressmeddelande

Har du frågor om skatt? Kontakta oss

Johanna Glimmerbeck och Hanna Ekelund

Johanna Glimmerbeck och Hanna Ekelund

Johanna Glimmerbeck och Hanna Ekelund arbetar på PwC:s kontor i Örebro respektive Stockholm med individbeskattning och frågor i internationell kontext och är särskilt specialiserade kring arbetsgivarfrågor vid gränsöverskridande personal.

Johanna: 072-353 02 92, johanna.glimmerbeck@pwc.com
Hanna: 070-929 44 45, hanna.ekelund@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

EU-rådet antar EU-direktiv för harmoniserad källskattehantering

Den 10 december 2024 antog EU-rådet direktivet FASTER (Faster and Safer Relief of Excess Withholding Taxes). Direktivet syftar till att ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Pelare II - Notifierings- och registreringskrav aktuella i flera länder

Flera länder börjar gå från ord till handling och inför krav på registrering eller notifiering kopplat till Pelare II. Belgien var först ut ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Amount B – Navigera osäkerheten inför implementering

Amount B introducerades först i oktober 2020, men det var inte förrän i december 2022 som ett diskussionsutkast släpptes för en offentlig ...

Läs artikeln