PwC och UBS: Filantropi ökar starkt bland entreprenörer

PwC följer varje år tillsammans med Union Bank of Switzerland (UBS) upp trender bland entreprenörer som lyckats väl i sina företag. Inför 2018 visar genomgången att trenden att satsa på filantropi och att vilja ge tillbaka till samhället samt att finna nya lösningar i olika samhällsfrågor ökar.

Denna trend är global. Nya miljardärer vill medverka till att göra skillnad i samhället. Man vill åstadkomma ”impact”, som är det nya trendordet. Påverkan! Det gör man i första hand på samma sätt som man byggt upp sina företag, genom att samarbeta med vänner och affärskontakter. Affärsidéer och lösningar inom den nya digitala ekonomin kan användas i bredare sammanhang för att lösa samhällsproblem. Redan tidigare har många företagarfamiljer i Sverige satt upp stiftelser. Nu har detta blivit en trend även bland yngre företagare som lyckats i sitt entreprenörskap.

Entreprenörer engagerar sig även inom konst och idrottsklubbar som man kommersialiserar på olika sätt för att göra dem mer framgångsrika.

En förebild som har främjat denna utveckling är ”The Giving Pledge” som startades av Bill Gates och Warren Buffet i USA. I maj 2017 hade 160 av världens rikaste personer utfäst att ge mer än hälften av sin förmögenhet till filantropi av olika slag.

En intressant siffra ur PwC/UBS genomgång är att antalet dollarmiljardärer nu är högre i Asien än i USA. Antalet i Europa är ungefär hälften av personerna i Asien.

Kommentar

För två år sedan höll PwC ett seminarium i Almedalen om socialt entreprenörskap och filantropi. Då var denna fråga förhållandevis ny bland yngre entreprenörer. Sedan dess har vi satt upp flera stiftelser med entreprenörer som stiftare/finansiär och har aldrig haft så många uppdrag i pipeline. Kul!

Tre iakttagelser som vi gör är att det är förhållandevis svårt i Sverige idag att från aktiebolag föra över medel till en stiftelse. Detta främst på grund av regler i aktiebolagslagen. Därtill är skattemässiga avdragsmöjligheter i bolag för goodwillskapande åtgärder förhållandevis snävt utformade. Vi noterar även att kriterierna för när en stiftelse är inkomstskattebefriad generellt kan hämma verksamheten på grund av att viss del av avkastningen, inom en viss tid, måste lämnas till allmännyttiga ändamål.

I övrigt bör en diskussion lyftas kring frågan om det finns behov av ett nytt svenskt beskattningssubjekt - ”Non-for-profit”? Det vill säga aktiebolag som medges ett mer generellt socialt ansvarstagande än vad nuvarande skatteregler medger (jfr aktiebolag med särskilt vinstutdelningsbegränsning).

Dessa noteringar är samhällspolitiska frågor, men vi ser att det finns förutsättningar för stiftelser att med ändrade regler åstadkomma en ökad impact och i många fall avlasta den offentliga sektorn.