<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Pillar II - enighet om EU-direktivet

Dekorativ bild ‹ Tillbaka till artiklarna

Sedan ett antal år tillbaka pågår ett omfattande internationellt arbete med syftet att införa en global minimibeskattning benämnd Pillar II. Reglerna har tagits fram av OECD och G20 inom det så kallade Inclusive Framework-forumet som omfattar ca 140 länder. Under hösten 2021 uppnåddes en övergripande politisk överenskommelse av nästan samtliga dessa 140 länder. Inom EU har ett direktiv tagits fram och den 12 december enades (förmodligen!) EU-medlemsstaterna om att anta direktivet.

Kort om Pillar II-reglerna

Syftet med reglerna är att säkerställa att större multinationella koncerner med intäkter på minst 750 miljoner euro ska vara föremål för en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskild definierad skattebas. Om den effektiva beskattningen i någon jurisdiktion understiger 15 procent tillser reglerna att kompletterande “Top-Up”-beskattning sker antingen enligt huvudregeln IIR (Income Inclusion Rule), eller alternativregeln UTPR (Undertaxed Payment Rule). Länder ges också möjlighet att själva beskatta mellanskillnaden genom en så kallad Qualified Domestic Minimum Top-up Tax (QDMTT).

Var står vi idag?

Sedan den breda överenskommelsen mellan Inclusive Framework-länderna ingicks har OECD dels publicerat själva modellreglerna, dels publicerat en omfattande kommentar till reglerna. Vidare tog EU fram ett utkast på direktiv redan december 2021 men för att anta ett EU-direktiv krävs som bekant enighet av medlemsstaterna. Enighet inom EU har varit svårt att uppnå och kanske som ett led i att utöva viss påtryckning, så meddelade Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och Nederländerna den 9 september i år att de avsåg att gå vidare med förslaget och införa regler om minimibeskattning oavsett om EU antar direktivet eller inte. 

Den 12 december kommunicerade det Europeiska Rådet, något överraskande, att enighet mellan medlemsstaterna slutligen uppnåtts  och att medlemsländerna ska införliva direktivet i nationell rätt senast 31 december 2023. 

Det kan nämnas att det i skrivande stund cirkulerar uppgifter om att ett missförstånd uppstått och att Polen ännu inte lämnat sitt formella godkännande. Ungern, som tidigare lämnat sitt veto, verkar i vart fall accepterat direktivet och vi får utgå från att oklarheten kring Polen reds ut snarast möjligt. 
Reglernas införande i svensk lag utreds sedan i våras som en del av utredningen kring ränteavdragsreglerna. Detta uppdrag omfattar både att utreda direktivets införlivande och att utreda behovet av en nationell bestämmelse om minimibeskattning (QDMTT). Uppdraget ska redovisas i ett delbetänkande senast 31 januari 2023.

Noteras bör också att OECD informerat om att de ska publicera ett omfattande "implementation package" med bland annat detaljerade genomförandebestämmelser. Företrädare för OECD uttalade nyligen att paketet även kommer att innefatta vägledning kring lättnadsregler och så kallade safe harbours, förtydliganden kring olika specifika frågor som uppstått kring beräkningen av inkomst och skatt (och dess effekter), samt konkreta exempel på vad som ska ingå i den särskilda deklaration som företagen kommer att behöva lämna. 

Vad får detta för effekter i redovisningen? 

De redovisningsmässiga effekterna av reglerna är inte helt klarlagda, bland annat utifrån aspekten huruvida Top-up skatt omfattas av IAS12 och särskilt hur uppskjutna skatter kan komma att påverkas. I slutet av november diskuterades ämnet inom IASB som beslutade att föreslå ett temporärt undantag från redovisning av uppskjutna skatter med anledning av Pillar II. 

Sammantaget, och under förutsättning att regler har införts nationellt, så kommer Pillar II sannolikt att i någon mån påverka finansiell rapportering enligt IFRS under 2023, beroende på vilka länder företagsgruppen är verksam i.

Vad bör företagen göra nu?

Många företag har redan kommit en bit på vägen, och för de som inte börjat än rekommenderar vi att påbörja arbetet så snart som möjligt. En första konsekvensanalys kan indikera dels vilka länder där en top-up skatt kan komma att uppstå, dels om den kan förväntas bli materiell. Vidare ger den ofta värdefulla insikter i tillgången på relevant data och sammantaget utgör den ett underlag för att ta fram en Pillar II road map, en projektplan i miniformat. 

Det bör även noteras att reglerna redan i viss mån kan behöva beaktas. Detta då det finns övergångsregler som gäller för bland annat gränsöverskridande flytt av tillgångar inom en koncern. PwC har en särskild fokusgrupp inriktad på just Pillar II och assisterar gärna med beräkningar och konsekvensanalyser. Vidare stöttar vi våra kunder i frågor kring datainsamling och processer.
Har du frågor om skatt? Kontakta oss

Stefan Andersson & Kim Tullock

Stefan Andersson & Kim Tullock

Stefan Andersson och Kim Tullock arbetar med nationell och internationell företagsbeskattning på PwC:s kontor i Stockholm respektive Jönköping. Stefan och Kim fokuserar bland annat på Pillar II.

Stefan: 072-880 98 53, stefan.a.andersson@pwc.com
Kim: 073-856 67 69, kim.tullock@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Förslag till skatteincitament för juridiska personers gåvor

I juni 2023 tillsatte regeringen en särskild utredare för att utreda frågan om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Dispositionsrätt som grund för beskattning eller faktiskt nyttjande?

Den 20 mars 2024 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) en dom avseende uttagsbeskattning i enskild näringsverksamhet och slog fast ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Beskattning av livförsäkringsföretag för mottagen återförsäkring

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har nu avgjort frågan om hur ett livförsäkringsföretags verksamhet avseende mottagen återförsäkring ska ...

Läs artikeln