‹ Tillbaka till artiklarna
Så sent som i december antogs EU-direktivet om en global minimibeskattning med tillämpning från och med 2024. Nu har ett första förslag på hur reglerna ska införas i svensk lag publicerats.
Vad har hänt nu?
Genom ett delbetänkande (SOU 2023:6) från utredningen 2021 års utredning om vissa internationella företagsskattefrågor har ett svenskt lagförslag publicerats där det föreslås att EU-direktivet ska införlivas i svensk rätt genom en egen särskild lag (lagen om tilläggsskatt). Lagen föreslås att bestå av tio kapitel som täcker såväl de materiella som de processuella reglerna. Det svenska lagförslaget följer givetvis direktivet men beaktat den korta tidsramen omfattar förslaget inte samtliga bestämmelser i direktivet. En hel del arbete återstår alltså, bland annat hur lättnadsreglerna ska utformas (safe harbours).
Läs också: Pillar II - enighet om EU-direktivet och Pillar II - Rapport från OECD om lättnadsregler
Vad framgår av lagförslaget?
Lagen gäller för svenska koncernenheter som ingår i en koncern vars årliga intäkter överstigit 750 miljoner euro under minst två av de fyra föregående räkenskapsåren. Det är således sådana enheter som kan få betala tilläggsskatt och ska fullgöra de rapporteringskrav som följer av lagen.
Tre regler bestämmer vilken koncernenhet som ska betala tilläggsskatt:
- huvudregeln (Income Inclusion Rule, IIR),
- kompletteringsregeln (Undertaxed Profit Rule, UTPR)
- regeln om nationell tilläggsskatt (den så kallade QDMTT-regeln, Qualified Domestic Minimum Top-Up Tax).
Något förenklat kan sägas att huvudregeln tillser att tilläggsbeskattningen i första hand sker i jurisdiktionen där koncernens moderbolag är beläget. Den tilläggsskatt som ska betalas enligt huvudregeln är den som svarar för detta moderbolags ägarandel av det bolag som är lågbeskattat. Detta betyder att om det finns minoritetsintressen i det lågbeskattade bolaget så justeras tilläggsskatten för moderbolaget ned.
Kompletteringsregeln är avsedd att täcka upp situationer där huvudregeln inte får genomslag (till exempel om koncernens moderföretag hör hemma i en jurisdiktion som inte infört reglerna). Särskilt vad gäller kompletteringsregeln så framgår att tilläggsskatten ska fördelas annorlunda än enligt huvudregeln. Skatten enligt kompletteringsregeln ska istället fördelas på i princip samtliga koncernens jurisdiktioner (som infört motsvarande regel) och bolag efter en särskild nyckel baserat på respektive enhets materiella tillgångar samt antalet anställda. Detta innebär alltså att om flera svenska bolag finns och tilläggsskatt ska betalas enligt kompletteringsregeln, så fördelas skatten på samtliga de svenska bolagen efter samma nyckel. Koncernen kan dock välja att hela den svenska delen av tilläggsskatten ska betalas av en specifik svensk enhet.
Regeln om nationell tilläggsskatt syftar till att Sverige ska behålla beskattningsrätten i de fall svenska koncernenheter är lågbeskattade, istället för att skatten tas i anspråk av andra stater. Detta eftersom en nationell tilläggsskatt (i den lågbeskattade jurisdiktionen), i normalfallet ska dras av från den tilläggsskatt som ska betalas enligt huvudregeln eller kompletteringsregeln. Trots att utredningen tydligt nämner att förväntningen är att svenska koncernenheter i relativt få fall kommer anses lågbeskattade så föreslås att nationell tilläggsskatt införs.
Reglerna om tilläggsskatt föreslås träda i kraft för räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december 2023. Med undantag för kompletteringsregeln som föreslås träda i kraft ett år senare.
Hur ska detta rapporteras?
Lagförslaget ger alla svenska koncernenheter som omfattas av reglerna en mycket omfattande skyldighet att lämna information om såväl svenska som utländska koncernenheter. Skyldigheterna ska fullgöras genom att lämna en tilläggsskatterapport. Denna skyldighet har samtliga svenska enheter om koncernen inte aktivt väljer/upplyser Skatteverket om att denna rapport lämnas av endast en av de svenska enheterna (eller av koncernenhet i annat land i vissa fall). Vidare föreslås att enheter som enligt tilläggsskatterapporten ska betala tilläggsskatt ska lämna en tilläggsskattedeklaration.
Tilläggsskatterapporten ska innehålla en mängd information, bland annat identiteten på samtliga koncernenheter och vilken stat respektive enhet hör hemma i, enhetens status (till exempel aktiebolag eller fast driftställe), information om koncernstrukturen i form av uppgifter om bestämmande inflytande med mera, information som är nödvändig för att beräkna den effektiva skatten för varje stat och koncernenhet samt en förteckning över de val som gjorts av koncernen med hänsyn till beräkningen av tilläggskatten (till exempel hur uppskjutna skatter har hanterats i GloBE-beräkningarna).
För att presentera denna information så nämner förslaget att fastställda formulär ska tas fram. Tilläggsskatterapporten ska lämnas senast 15 månader efter räkenskapsårets sista dag. Vissa övergångsregler med utökade frister (upp till 18 månader) föreslås dock. Detta innebär alltså att första rapporteringstillfälle sannolikt kommer att bli utgången juni 2026 (förutsatt att reglerna träder i kraft 1 januari 2024). En eventuell tilläggsskattedeklaration ska lämnas senast en månad efter tilläggsskatterapporten.
Vidare innehåller förslaget regler om omprövningsmöjligheter och tidsfrister samt hur överklaganden ska ske av beslut. Det föreslås även att sanktioner (förseningsavgift, rapportavgift och skattetillägg) införs i de fall samtliga skyldigheter inte fullgjorts.
Vad händer härnäst?
Förslaget har gått ut på remiss fram till den 15 maj. Som nämnts ovan har inte förslag på direktivets samtliga delar kunnat presenteras i dagsläget. Särskilt vad gäller både temporära och permanenta lättnadsregler (safe harbours). Detta behöver det fortsatta lagstiftningsarbetet ta hänsyn till.
Direktivet ska implementeras i EU-ländernas respektive nationella lagstiftning med tillämpning från och med 2024. Oaktat lättnadsregler är det därför hög tid att göra en översyn av hur reglerna kan komma att påverka er. Detta inte minst för att förbereda koncernen på vilken data som behöver insamlas för att en sådan analys ska kunna göras. Utöver de rena rapporteringsskyldigheter som införs, med till exempel en tilläggsskattedeklaration som ska lämnas relativt långt fram i tiden, är det viktigt att tänka på att reglerna kommer få påverkan på den finansiella rapporteringen långt tidigare än så.
Läs också: Nya skatteregler med Pillar II - hur påverkas redovisningen?
Vill du veta mer?
PwC har en särskild fokusgrupp inriktad på just Pillar II och assisterar er gärna med frågor relaterat till reglerna.
Lämna en kommentar