Personal utomlands - vad ingår i underlaget för arbetsgivaravgifterna?

Kammarätten har i en dom nyligen fastslagit att svenska arbetsgivaravgifter ska betalas på den faktiska utländska inkomsten och inte på fiktiv svensk inkomst. Detta gäller när den anställde har ett nettolöneavtal och inte ska beskattas i Sverige. Eftersom Skatteverket valt att inte överklaga kammarättens dom är det vår uppfattning att myndigheten framöver bör godta att det är utländsk skatt tillsammans med nettolönen som ska ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter.

I fallet hade ett bolag sänt ut tre anställda för arbete inom EU/EES. Under utsändningen tillhörde de anställda svensk socialförsäkring och hade en garanterad nettolön i sina kontrakt. Den garanterade nettolönen innebar att bolaget ansvarade för betalningen av den faktiska skatten i arbetslandet. De anställda var under utsändningen skattebefriade i Sverige då de uppfyllde den så kallade sexmånadersregeln och alltså betalade skatt i arbetslandet. Eftersom de anställda tillhörde svensk socialförsäkring skulle svenska arbetsgivaravgifter betalas på deras ersättning.

Den fråga Kammarrätten hade att ta ställning till var vilket värde de anställdas förmån av fri skatt skulle bestämmas till vid beräkning av underlaget för arbetsgivaravgifter.

Bolaget ansåg att förmånen skulle tas upp till det det verkliga värdet, det vill säga den faktiskt betalda skatten i arbetslandet.

Skatteverket ansåg att förmånen skulle anses motsvara den svenska preliminärskatt som skulle dragits av om de anställda arbetat i Sverige. Skatteverket hänvisade till ett antal rättsfall som behandlar nettolönekontrakt (RÅ 1987 ref 61, RÅ 1977 Aa 141 och RR:s dom den 23 februari 2010 i mål nr 4940-08). Dessa rättfall avser förmån av fri svensk skatt där de anställda faktiskt skulle betala skatt i Sverige.

I det aktuella fallet konstaterar domstolen att de avgöranden som Skatteverket åberopat gäller förmån av fri svensk skatt och därför inte kan tillämpas på förmån av fri utländsk skatt.

Domstolen gör vidare bedömningen att det inte finns någon anledning att frångå huvudprincipen för värdering av förmåner vid beräkning av underlaget av arbetsgivaravgifter, dvs värdering till verkligt värde. Skatteverkets invändning att en sådan princip kan leda till problem vid de löpande redovisningen av underlaget för arbetsgivaravgifter anser förvaltningsrätten inte vara tillräckligt tungt vägande.

Sara Robertson

Faktaruta

• Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal, RR mål nr 4940-08, 2010-02-23