Pensionsrådgivning som finansieras av arbetsgivaren ska förmånsbeskattas

Den 16 april kom ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden som gjorde klart att individuell pensionsrådgivning om tjänstepension som anställda får, ska vara förmånsskattepliktig för den anställde om den "vägledning" man får bygger på uppgifter om individens privata ekonomi.

Skatteverket (och sökande) har överklagat Skatterättsnämndens förhandsbesked till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i syfte att få till stånd en dom som gäller för alla.

I sin bedömning skrev Skatterättsnämnden så här:

"Information avseende den tjänstepension arbetsgivaren gör avsättningar till bör exempelvis inte ensam kunna föranleda någon beskattning av sökandena. En del av den övriga informationen som kommer att ges vid vägledningen finns också tillgänglig för den enskilde. De omfrågade pensionsvägledningarna där uppgifter först hämtas in och information ges i sammanhang tillsammans med rådgivning bör dock se som sammansatta tjänster. Delmomenten utgör då tillsammans en förmån som får antas ha ett värde för den anställde."

Värdet ska tas upp till beskattning det vill säga arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter på beloppet och den anställde ska skatta för värdet av förmånen. Värdet är då inte det arbetsgivaren faktiskt betalar för tjänsten, utan vad den anställde skulle ha fått betala (inklusive moms) för tjänsten om den anställde valt att köpa den privat.

Skatteverkets kommentar

I det prövade fallet har rådgivningen omfattat inte bara tjänstepension, utan också olika former av privat sparande samt vissa privatjuridiska frågor såsom testamente. Kostnaden för rådgivningen i det prövade fallet har fakturerats till arbetsgivaren, men enligt Skatteverkets chefsjurist ska det inte göra någon skillnad i frågan om förmånsbeskattning hur rådgivningen finansieras det vill säga om det sker via provisioner, avdrag på premien eller annan form av arvode till rådgivaren.

Kommentar

I praktiken ställer lagen om finansiell rådgivning krav på att finansiell rådgivning ska ta hänsyn till individens privatekonomiska situation. Om HFD fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked om förmånsbeskattning av sammansatta tjänster kan det således träffa all form av pensionsrådgivning som uppfyller kraven enligt rådgivningslagen. Den vanligaste formen av pensionsrådgivning som erbjuds inom ramen för en anställning är den pensionsrådgivning som erbjuds till anställda som valt Alternativ ITP (tiotaggarlösning). Dessa upplägg erbjuder den absoluta majoriteten av Sveriges arbetsgivare. I de flesta fall finansieras rådgivningen via provision från försäkringsbolagen som betalas ut till rådgivaren/förmedlaren.

I det fall HFD fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked och om det dessutom skulle träffa provisionsfinansierad rådgivning, kan det få stora konsekvenser på pensionsrådgivningsbranschen. För närvarande saknas oftast en direkt koppling mellan årlig löpande provisionsersättning till rådgivaren och de rådgivningstjänster som rådgivaren har utfört under året. Denna modell kan bli svår att upprätthålla eftersom en anställd förmodligen inte skulle acceptera att bli förmånsbeskattad för en tjänst som inte nyttjas. Enligt samma resonemang kommer arbetsgivare sannolikt inte vilja betala arbetsgivaravgifter för tjänster som inte efterfrågas.

Vi följer utvecklingen och domen i HFD och återkommer i Tax matters när ny information finns.