Den 8 oktober 2026 beslutade regeringen propositionen Nya förenklingsregler och andra kompletteringar i lagen om tilläggsskatt. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027 med viss möjlighet till frivillig retroaktivitet. Här tar vi upp de viktigaste uppdateringarna.
De nya reglerna föranleds av de administrativa riktlinjer som antagits av OECD/G20:s Inclusive Framework (IF) under 2026. Vi har i tidigare artiklar tagit upp innehållet i de administrativa riktlinjerna samt den promemoria som skickats på remiss. Propositionen följer i huvudsak promemorian.
Läs också:
Pelare II: Side-by-side-paketet inklusive safe harbour-regler
Pelare II - Promemoria om Side-by-side-paketet har skickats på remiss
Kompletteringar till tilläggsskattelagen
Side-by-Side Safe Harbour
I propositionen föreslås en permanent förenklingsregel, Side-by-Side Safe Harbour, som innebär att tilläggsskattebeloppet enligt huvudregeln (IIR) och kompletteringsregeln (UTPR) anses vara noll för koncerner med moderföretag (UPE) i en stat med ett av IF godkänt parallellt system för minimibeskattning, vilket listas i OECD:s Central Record. I dagsläget har endast USA ett kvalificerat system. Samriskföretag (Joint Ventures) och dotterföretag till samriskföretag omfattas om företaget tillhör en koncern vars moderföretag uppfyller dessa villkor. Regeln påverkar inte Sveriges möjlighet att ta ut tilläggsskatt enligt nationell tilläggsskatt (QDMTT).
UPE Safe Harbour
Det föreslås också en permanent förenklingsregel som endast ska gälla för UTPR, UPE Safe Harbour.
Regeln innebär att tilläggsskattebeloppet enligt UTPR ska anses vara noll för koncernenheter i den stat där moderföretaget (UPE) hör hemma, förutsatt att IF godkänt statens parallella system som ett ”Qualified UPE System”. Kvalificerade jurisdiktioner listas i OECD:s Central Record. Än så länge har IF inte godkänt någon stats regler.
Kvalificerade skatteincitament - Substansbaserad Safe Harbour
En förenklingsregel om kvalificerade skatteincitament (QTI) föreslås i tilläggsskattelagen. Förslaget innebär att vissa kvalificerade skatteincitament får behandlas som medräknade skatter vid beräkningen av den effektiva skattesatsen, vilket kan medföra att tilläggsskattebeloppet blir lägre. Förenklingsregeln innebär dock inte att tilläggsskatten sätts ned till noll i sin helhet, utan endast till den del den motsvaras av ett kvalificerat skatteincitament. Möjligheten för en koncern att välja en förmånlig behandling av skatteincitament begränsas av ett takbelopp som beräknas enligt en huvudregel eller, om koncernen väljer det, en alternativregel. Enligt huvudregeln uppgår takbeloppet till 5,5 procent av det högsta av personalkostnaderna eller avskrivningarna på materiella tillgångar i jurisdiktionen. Alternativregeln innebär istället att takbeloppet bestäms till 1 procent av det bokförda värdet av de materiella tillgångarna i jurisdiktionen.
För att ett skatteincitament ska anses utgöra ett kvalificerat skatteincitament krävs bland annat att det är generellt tillgängligt för företag i den aktuella staten och att det antingen är utgiftsbaserat eller produktionsbaserat.
Det föreslås även att kvalificerade skattetillgodohavanden och marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavanden helt eller delvis kan behandlas som kvalificerade skatteincitament om skattetillgodohavandet i övrigt uppfyller villkoren på att vara allmänt tillgängligt och utgifts- eller produktionsbaserat. I sammanhanget kan det noteras att propositionen föreslår att det införs en definition av skattetillgodohavanden. Den nya definitionen medför följdändringar i definitionen av kvalificerade skattetillgodohavanden, marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavanden och övriga skattetillgodohavanden.
Förlängning av den tillfälliga förenklingsregeln
Tillämpningen av den tillfälliga förenklingsregeln (Transitional CbCR Safe Harbour) förlängs med ett år och omfattar därmed även räkenskapsår som börjar före den 1 januari 2028. För räkenskapsår som börjar 2027 ska procentsatsen för beräkning av effektiv skattesats vara 17 procent i likhet med vad som gäller för 2026.
Vidare förlängs den tillfälliga förenklingsregeln för UTPR så att räkenskapsår som enligt tillämplig redovisningsstandard är 52 eller 53 veckor är en sådan övergångsperiod som anges i bestämmelsen.
Övriga förslag i propositionen
Några av de övriga förslagen till ändringar och andra kompletteringar till tilläggsskattelagen är:
-
Förtydliganden av reglerna om uppskjuten skatt när den effektiva skatten ska beräknas inom vissa CFC-system.
-
Ändringar av lagens tillämpning vid delning av en koncern.
-
Nya regler för moderföretag som innebär att den justerade vinsten som mest kan sättas ned till noll när moderföretaget omfattas av system med avdragsgill utdelning.
Lagrådsremiss om ändrade regler för samriskföretag
Det finns även ett separat lagstiftningsärende som innebär att svenska samriskföretag, så kallade Joint Ventures, och deras dotterföretag själva ska vara skattskyldiga för svensk nationell tilläggsskatt för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på företaget. Den nuvarande ordningen placerar inte skattskyldigheten på dessa företag, utan på en svensk koncernenhet i den koncern som samriskföretaget tillhör. Det betyder att den svenska nationella tilläggsskatten riskerar att inte omfattas av andra länders regler om kvalificerad nationell tilläggsskatt. Det kan medföra att andra länder tillämpar IIR eller UTPR på sin andel av tilläggsskattebeloppet, samtidigt som hela tilläggsskattebeloppet tas ut genom den svenska nationella tilläggsskatten. Följden kan bli att samma tilläggsskattebelopp beaktas både i Sverige och i andra jurisdiktioner.
Det lämnas också förslag på ändringar i förfarandet för samriskföretaget, vilket bland annat innebär ett krav på registrering hos Skatteverket. Ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt ska också lämna en tilläggsskattedeklaration och intyga att det har tagit del av tilläggsskatterapporten, som även fortsättningsvis lämnas av koncernen. Dessa skyldigheter gäller om det finns tilläggsskatt att betala.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2027 med möjlighet att tillämpa bestämmelserna retroaktivt för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023.
OECD/IF:s fortsatta arbete för en enhetlig global tillämpning
Den 11 september 2026 publicerade OECD/IF ett nytt Pelare 2-paket som innehåller en reviderad tilläggsskatterapport (GIR), ett ramverk för fullständig granskning av staternas införda regler och ny administrativ vägledning.
GIR anpassas till de rapporteringsändringar som följer av side-by-side-paketet, inklusive förenklingsreglerna för parallella system, Simplified ETR Safe Harbour och kvalificerade skatteincitament. Den gäller i regel för räkenskapsår som börjar den 31 december 2025 eller senare. För koncerner med amerikanskt moderbolag som omfattas av Side-by-Side Safe Harbour innebär förändringarna bland annat minskade rapporteringsskyldigheter enligt IIR och UTPR, men rapporteringen för QDMTT kvarstår i allt väsentligt. Ett nytt XML-schema väntas, vilket innebär att systemen behöver anpassas igen.
Hittills har många jurisdiktioner erhållit en övergångsvis kvalificerad status genom ett förenklat granskningsförfarande. Nu introduceras en process för en fullständig lagstiftningsgranskning av nationella regler som kommer omfatta IIR, UTPR och nationell tilläggsskatt samt kvalificeringen för QDMTT Safe Harbour i förhållande till GloBE-reglerna och tillämplig administrativ vägledning. Jurisdiktioner som för närvarande finns upptagna i OECD:s Central Record kommer därmed vara föremål för granskning. Företag får möjlighet att påtala avvikelser i en stats regler, och allvarliga olösta avvikelser kan på sikt leda till att statens kvalificerade status upphör.
Den nya administrativa vägledningen behandlar vissa villkorade skatter och situationer där räkenskapsperioden för QDMTT avviker från den som tillämpas av koncernen. Den innebär bland annat att skatter som tas ut, eller bortfaller, beroende på om koncernen omfattas av en kvalificerad IIR eller UTPR i en annan stat i regel inte räknas med vid beräkningen av den effektiva skattesatsen.
Kommentar
Propositionen följer i huvudsak den promemoria vi beskrev i vår tidigare artikel. En skillnad är att reglerna om kvalificerade skatteincitament har justerats efter remissinstansernas synpunkter, bland annat så att skatteeffekten knyts till den faktiska skattesänkningen. De kompletterande reglerna föreslås tillämpas första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 31 december 2026. Eftersom den rapporterande enheten kan välja vilka regler som ska tillämpas retroaktivt bör koncerner se över vilka regler som är fördelaktiga att tillämpa.
I dagsläget har Sverige inga skatteincitament som kan omfattas av de föreslagna reglerna om kvalificerade skatteincitament. Förslaget väntas däremot medföra positiva effekter för koncerner med svenskt moderföretag och som har koncernenheter i olika stater som erbjuder sådana incitament. Reglerna kan särskilt gynna koncerner med dotterbolag i stater med generösa utgiftsbaserade incitament, till exempel USA. Regeringen konstaterar också att Sverige kan införa incitament som omfattas av reglerna för att stärka konkurrenskraften. Det blir därför intressant att följa utvecklingen avseende förslaget på ett nytt FoU-incitament i form av ett “superavdrag”. Vidare är det intressant att notera att regeringen konstaterar att koncerner med svenskt moderföretag riskerar att hamna i en konkurrensmässigt sämre situation jämfört med koncerner med moderföretag i stater med godkända parallella system. Detta är en fråga som kan få betydelse för framtida investeringar och andra affärsmässiga beslut.
Som vi tidigare bedömt har Side-by-Side Safe Harbour och UPE Safe Harbour i nuläget begränsad praktisk betydelse för koncerner med svensk UPE eftersom reglerna endast träffar koncerner med amerikansk UPE. Brasilien och Colombia har ansökt om att erkännas som kvalificerade side-by-side-regimer och OECD bedömer för närvarande om ländernas skattesystem uppfyller förutsättningarna för sådan behandling.
Vi vill också uppmärksamma de skärpta reglerna om uppskjutna skattefordringar vid övergången till systemet. Fordringar som uppkommit genom överenskommelser med myndigheter eller vissa val efter den 30 november 2021 får inte räknas med vid beräkningen av den effektiva skattesatsen. Det handlar om val utanför systemet med tilläggsskatt som retroaktivt ändrar den skattemässiga behandlingen av en transaktion för ett tidigare år. Syftet är att övergångsreglerna inte ska kunna användas för att skapa uppskjutna skattefordringar som skyddar framtida lågbeskattade vinster mot tilläggsskatt. Med hänsyn till förbudet mot retroaktiv lagstiftning gäller detta från den 1 januari 2027. Koncerner med sådana fordringar bör analysera effekten i god tid.
Förlängningen av den tillfälliga förenklingsregeln till räkenskapsår 2027 är, som vi tidigare framhållit, välkommen. Samtidigt kan det finnas anledning att analysera utfallet av de kommande permanenta förenklingsreglerna, bland annat med hänsyn till att procentsatsen i den tillfälliga förenklingsregeln för ETR-testet uppgår till 17 procent under 2027.
Vidare är förslaget på nya regler för samriskföretag välkommet. Det undanröjer risken att samma tilläggsskatt tas ut både i Sverige och i andra stater. Däremot förflyttas den administrativa bördan och kostnaden till samriskföretaget, och därmed indirekt till samtliga delägare. Koncerner med svenska samriskföretag bör redan nu se över delägaravtalen när det gäller kostnadsfördelning och informationsutbyte, säkerställa att samriskföretaget får tillgång till de delar av tilläggsskatterapporten som det behöver, och ta ställning till om retroaktiv tillämpning är fördelaktig. Det gäller särskilt där andra stater redan har tagit ut eller kan komma att ta ut tilläggsskatt enligt IIR eller UTPR. Förslagen har behandlats i Lagrådet och en proposition väntas inom kort.
Frågan om vid vilken tidpunkt ett samriskföretag ska anses tillhöra koncernen vid ägarförändringar under året lämnas till rättstillämpningen, eftersom vägledning från OECD saknas. Även frågan om en mekanism för att lösa tvister lämnas utanför ärendet, eftersom arbetet inom OECD/IF inte är slutfört.
Syftet med åtgärderna i OECD:s senaste paket är att främja en enhetlig tillämpning av regelverket, säkerställa en mer standardiserad rapportering och motverka nationella avvikelser i implementeringen. Sammantaget markerar paketet ett skifte från införandet av nya materiella minimiskatteregler till harmonisering, efterlevnad och en konsekvent tillämpning av Pelare 2-regelverket. Koncerner bör se över hur den reviderade tilläggsskatterapporten påverkar rapporteringen, särskilt i stater med nationell tilläggsskatt, och förbereda systemen för det nya XML-schemat.
Ytterligare förändringar är att vänta. I likhet med tidigare lagstiftningsärenden kompletteras lagen bara till den del som OECD/IF:s administrativa riktlinjer innebär att ny lagstiftning krävs. Det kan noteras att ytterligare lagstiftning är att vänta, eftersom propositionen inte omfattar den permanenta ETR Safe Harbour (SESH), som var en del av OECD/IF:s side-by-side-paket. Det pågår även arbete inom OECD/IF med permanenta förenklingsregler som motsvarar routine profits- och de minimis-testen. Därutöver väntas OECD/IF bland annat publicera vägledning om diskriminerande skatter före årsskiftet. Vi följer utvecklingen noga.
PwC har en särskild fokusgrupp inriktad på Pelare II och assisterar gärna med frågor relaterade till de uppdaterade reglerna.
Läs också:
Pelare II: Status för side-by-side agreement
Status för EU-direktiv och G7-överenskommelse om Pelare 2
Trump backar – USA skrotar “hämndskatt” i överenskommelse om Pelare 2
Nytt skatteincitament för FoU: 200 procents extra avdrag
