Nytt skatteincitament för FoU: 200 procents extra avdrag

Den 13 augusti 2026 presenterade regeringen en lagrådsremiss med förslag om ett helt nytt skatteincitament för forskning och utveckling (FoU). Förslaget innebär att företag ska kunna göra ett extra skatteavdrag motsvarande 200 procent av lönekostnaderna för anställda som arbetar med FoU. Tillsammans med det ordinarie avdraget för lönekostnader innebär det att lönekostnaderna kan dras av med 300 procent. För ett aktiebolag som betalar bolagsskatt (20,6 procent) motsvarar det en skattelättnad om 41,2 procent av de kvalificerande lönekostnaderna. Avdraget är frivilligt och föreslås träda i kraft den 1 januari 2027 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.

Det nya incitamentet ska fungera som ett komplement till det befintliga FoU-avdraget som ger nedsatta arbetsgivaravgifter. De två incitamenten kan kombineras, vilket innebär att samma lönekostnader kan ge rätt till både nedsatta arbetsgivaravgifter och det förhöjda kostnadsavdraget. 

Bakgrund - varför införs ytterligare ett incitament? 

Forskning och utveckling bidrar till tillväxt och till att Sverige håller sig konkurrenskraftigt. Företag som investerar i FoU kan dock sällan tillgodogöra sig hela avkastningen av sina investeringar, vilket innebär att företag på egen hand tenderar att investera mindre i FoU än vad som vore optimalt för samhället i stort.  

Sedan 2014 har det funnits ett incitament för företag att investera i FoU i form av en nedsättning av arbetsgivaravgifterna. Det nuvarande avdraget innebär att arbetsgivaravgifterna minskas med 20 procent av avgiftsunderlaget för personal som arbetar med FoU, upp till ett tak om 3 miljoner kronor per månad och koncern (36 miljoner kronor per år). 

Dessa regler har varit svåra för företagen att tillämpa bland annat på grund av definitionerna av forskning och utveckling varför reglerna nu ses över. Förenklade regler förväntas träda i kraft 1 januari 2027.  

Läs också: Lagrådsremiss om FoU-avdrag och expertskatt 

Regeringen har även utrett möjligheten att införa ytterligare ett incitament riktat mot inkomstskatten. Utredningen presenterade två alternativ: ett förhöjt kostnadsavdrag respektive en återbetalningsbar skattereduktion. Regeringen har i lagrådsremissen valt att gå vidare med det förhöjda kostnadsavdraget. Valet motiveras av att ett förhöjt kostnadsavdrag är enklare att tillämpa och att det utgör ett bra komplement till de befintliga reglerna om nedsatta arbetsgivaravgifter. 

Läs också: Skatteförslag för forskning och utveckling 

Så fungerar det förhöjda kostnadsavdraget i korthet 

I praktiken innebär det förhöjda kostnadsavdraget det följande: 

• Lönekostnaden dras av som vanligt (100 procent). 

• Utöver det får företaget dra av ytterligare 200 procent av samma kostnad. 

• Totalt avdrag: 300 procent av de kvalificerande lönekostnaderna. 

Med en bolagsskattesats på 20,6 procent innebär förslaget en skattelättnad om 41,2 procent av de berörda lönekostnaderna. 

Exempel: Ett företag har lönekostnader på 1 000 000 kronor för anställda som kvalificerar för avdraget. Utöver det vanliga avdraget för lönekostnader på 1 000 000 kronor får företaget ett extra avdrag på 2 000 000 kronor, totalt får företaget ett avdrag för lönekostnaderna om 3 000 000 kronor. Jämfört med dagens regler innebär detta en skattebesparing om 2 000 000 × 20,6 procent = 412 000 kronor. 

Vilka kostnader omfattas? 

Underlaget utgörs av ersättningar för arbete som är avgiftspliktiga enligt 2 kap. socialavgiftslagen, det vill säga löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete. Enbart ersättningar för arbete som betalas till egna anställda som arbetar med FoU inom EES får ingå i underlaget. Det innebär att konsultföretag vars anställda utför FoU-arbete hos en kund kan göra ett avdrag för lönekostnaderna förutsatt att konsultföretaget kan bevisa att samtliga kriterier är uppfyllda. Kundföretaget kan således inte göra avdraget även om det är kundföretaget som står för den ekonomiska risken.  

Villkor för avdraget  

För att få göra det förhöjda kostnadsavdraget måste två grundläggande villkor vara uppfyllda: den anställde måste utföra arbete som räknas som FoU, och arbetet måste utgöra en tillräckligt stor del av den anställdes arbetstid.  

Det utökade kostnadsavdraget använder samma definition av FoU som det befintliga FoU-avdraget (lagen (2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning och utveckling). Det innebär att de föreslagna förenklingarna av FoU-definitionen (som förväntas träda i kraft samtidigt) automatiskt kommer att gälla även för det förhöjda kostnadsavdraget.  

Den anställde måste även ha arbetat med FoU under minst hälften av sin faktiska arbetstid under en kalendermånad för att arbetsgivaren ska ha rätt till avdrag för den månaden (det nuvarande kravet på minst 15 timmars FoU-arbete per månad föreslås slopas), även denna regel använder samma definition som de befintliga FoU-avdraget. Bedömningen görs månad för månad. Om en anställd uppfyller arbetstidskravet under exempelvis fem av årets tolv månader får företaget göra det förhöjda kostnadsavdraget baserat på lönekostnaderna under just dessa fem månader.  

Till skillnad från det befintliga FoU-avdraget (som har ett tak om 3 miljoner kronor per månad och koncern) saknar det förhöjda kostnadsavdraget ett uttryckligt beloppsmässigt tak.  

Det förhöjda kostnadsavdraget ska göras i inkomstdeklarationen samma beskattningsår som den underliggande utgiften dras av eller läggs till anskaffningsvärdet på en tillgång. Då avdraget är frivilligt kan företaget välja att tillämpa avdraget helt, delvis eller inte alls.

Avdragets inverkan på ränteavdrag och tilläggsskatt 

Då det förhöjda kostnadsavdraget kommer att minska bolagets skattepliktiga överskott kommer avdraget även att sänka det så kallade avdragsunderlaget för räntekostnader. Företag med stora räntekostnader som nyttjar EBITDA-regeln bör således analysera nettoeffekten av det förhöjda kostnadsavdraget innan avdraget yrkas.  

Enligt lagrådsremissen bedömer regeringen att det förhöjda kostnadsavdraget uppfyller kraven för att behandlas som ett kvalificerat skatteincitament enligt de internationella reglerna om global minimibeskattning. Det innebär att avdraget i normalfallet inte förväntas leda till högre tilläggsskatt enligt Pillar II (förutsatt att de att de ändringar i tilläggsskattelagen som föreslagits går igenom). Koncerner som omfattas av tilläggsskattereglerna bör dock säkerställa att avdraget inte påverkar tilläggsskatten innan kostnadsavdraget nyttjas.  

Våra kommentarer 

Att Sverige inför ytterligare incitament för forskning och utveckling är positivt och bidrar till att stärka Sveriges konkurrenskraft och innovationsförmåga. Det förhöjda kostnadsavdraget, med en effektiv skattelättnad om 41,2 procent av kvalificerande lönekostnader och utan beloppsmässigt tak, gör Sverige mer konkurrenskraftigt internationellt. För att förändringarna ska få det genomslag som önskas är en förutsättning att de föreslagna förenklingarna av FoU-definitionen genomförs. Om definitionen förblir oförändrad riskerar avdraget att bli svårtillämpat och inte få den bredd som eftersträvas. 

För att stärka incitamentet för företag att arbeta med FoU hade det varit fördelaktigt att även konsultkostnader hade fått ingå i underlaget för kundföretaget, då det är kundföretagen som står för kostnaden för själva FoU-arbetet och bär den ekonomiska risken för FoU-investeringen. Regeringen har dock valt att begränsa underlaget till egen personal av förenklings- och kontrollskäl. 

En begränsning är att det förhöjda kostnadsavdraget inte löser likviditetsproblematiken för företag i tidiga skeden som ännu inte genererar vinst. För sådana företag ger avdraget enbart ett ökat skattemässigt underskott vilket blir ett värde som först realiseras den dag företaget går med vinst medan en återbetalningsbar skattereduktion hade gett dessa företag en omedelbar likviditetseffekt. Att regeringen valde att gå vidare med det förhöjda kostnadsavdraget har motiverats av förenklingsskäl samt att reglerna utgör ett bra komplement till nuvarande regelverk. 

Sammantaget bedömer vi att förslaget, i kombination med de förenklade reglerna för det befintliga FoU-avdraget, utgör en väsentlig förstärkning av de skattemässiga villkoren för FoU i Sverige. Förslaget kan kan tidigast röstas igenom i statsbudgeten efter valet. Oavsett valutgång så kan annat prioriteras i budgeten.