I januari publicerade OECD/IF Side-by-side-paketet. Nu har regeringen skickat en promemoria på remiss med förslag på hur paketet ska implementeras i svensk rätt genom ändringar i lagen om tilläggsskatt. Promemorian innehåller bland annat de undantag från huvudregeln (IIR) och kompletteringsregeln (UTPR) som ifrämst riktar sig mot amerikanska koncerner, nya regler för hantering av vissa skatteincitament, en förlängning av den tillfälliga förenklingsregeln samt andra kompletteringar. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste förslagen i promemorian.
Side-by-Side Safe Harbour
En permanent förenklingsregel – Side-by-side Safe Harbour – föreslås som i första hand gäller för amerikanska koncerner, eftersom USA hittills är det enda landet som anses ha ett godkänt parallellt system för minimibeskattning. Förenklingsregeln innebär att koncerner med moderföretag (UPE) i en kvalificerad jurisdiktion kommer anses ha noll i tilläggsskatt både enligt IIR och UTPR. För att tillämpa förenklingsregeln krävs det att moderföretagets jurisdiktion har ett kvalificerat inhemskt skattesystem och ett kvalificerat globalt skattesystem, samt tillåter avräkning för utländsk nationell tilläggsskatt (QDMTT). Förslaget kommer inte att påverka Sveriges möjlighet att ta ut tilläggsskatt enligt QDMTT. Även samriskföretag (Joint Ventures) och dotterföretag till dessa kan omfattas.
UPE Safe Harbour
En permanent förenklingsregel som ska gälla för UTPR – UPE Safe Harbour – föreslås också. Den innebär att tilläggsskatten enligt UTPR sätts ned till noll för koncernenheter i det land där moderföretaget hör hemma om moderföretaget hör hemma i ett land med ett godkänt så kallat UPE-system (“Qualified UPE System”). Ett godkänt UPE-system anses finnas om koncernens moderföretag hör hemma i en stat med ett parallellt system för minimibeskattning av inhemsk inkomst. Kriterierna för ett sådant system är desamma som för Side-by-Side Safe Harbour-regeln. Jurisdiktioner med ett godkänt UPE-system kommer att listas i OECD:s Central Record. Vid tidpunkten för publiceringen av denna artikel har IF ännu inte godkänt någon stats regler.
Skatteincitament – Substansbaserad Safe Harbour
I de administrativa riktlinjerna från januari 2026 presenteras nya regler gällande substansbaserade skatteincitament. Reglerna för skatteincitament har utformats som en förenklingsregel och gäller för så kallade kvalificerade skatteincitament (QTI).
Förslaget innebär att koncerner tillåts behandla vissa QTI som en medräknad skatt. Den förmånliga behandlingen av QTI begränsas till ett takbelopp som ska beräknas enligt en huvudregel eller en alternativregel. Huvudregeln innebär att takbeloppet ska sättas till 5,5 procent av det högsta av personalkostnader eller avskrivningar på materiella tillgångar. Om koncernen väljer att tillämpa alternativregeln ska takbeloppet i stället sättas till 1 procent av det bokförda värdet av materiella tillgångar i jurisdiktionen.
För att ett skatteincitament ska anses vara kvalificerat krävs det att incitamentet är generellt tillgängligt för företag i en viss stat. Vidare gäller det att skatteincitamenten antingen är utgiftsbaserade eller produktionsbaserade. Utgiftsbaserade incitament måste baseras på faktiska utgifter. Utformningen av dessa incitament är däremot valfri, det kan till exempel ges i form av en skattereduktion eller som ett superavdrag. Ett produktionsbaserat incitament baseras på producerad volym av materiella tillgångar. Det krävs att incitamentet baseras på den producerade volymen och inte på värdet av de producerade tillgångarna samt att det endast avser tillgångar som har tillverkats i staten.
I sammanhanget är det värt att notera att i en promemoria som har remitterats tillsammans med ett utredningsförslag på nya skatteincitament för forskning och utveckling görs bedömningen att båda de av utredningen föreslagna alternativen, det vill säga ett förhöjt kostnadsavdrag och en återbetalningsbar skattereduktion, kan behandlas som kvalificerade skatteincitament enligt reglerna om tilläggsskatt.
Övriga förslag i promemorian
I promemorian föreslår regeringen även vissa ändringar och andra kompletteringar till lagen om tilläggsskatt. Några av de övriga förslagen är:
-
Den tillfälliga förenklingsregeln förlängs med ett år, vilket innebär att den även omfattar räkenskapsår som börjar före den 1 januari 2028. Procentsatsen för att beräkna effektiv skattesats kommer behållas på en nivå om 17 procent.
-
En definition av uttrycket skattetillgodohavande införs för att öka lagtextens tydlighet, även om det anges att det inte är troligt att bristen i lagtexten skulle medföra några praktiska problem vid tillämpningen.
-
Ett förtydligande vad gäller behandlingen av uppskjutna skattefordringar och skatteskulder när den effektiva skattesatsen ska beräknas.
-
Bestämmelserna vid förändringar i en koncern anpassas för att bättre återspegla vad som framgår av modellreglerna och direktivet.
-
En kompletterande begränsning som innebär att den justerade vinsten för moderföretag som mest kan sättas ned till noll när moderföretaget omfattas av ett system med avdragsgill utdelning.
Kommentar
De ändrade reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 31 december 2026. I likhet med tidigare kompletteringar till lagen om tilläggsskatt föreslås dock en möjlighet att begära att reglerna ska tillämpas retroaktivt – de flesta bestämmelserna kan tillämpas frivilligt redan från beskattningsår 2025, medan reglerna om bland annat Side-by-Side Safe Harbour, UPE Safe Harbour och kvalificerade skatteincitament tidigast gäller från beskattningsår 2026.
Även om det är positivt att fullständiga GloBE-beräkningar kan undvikas i vissa fall, bedömer vi i dagsläget att Side-by-Side Safe Harbour och UPE Safe Harbour har begränsad praktisk betydelse för koncerner med svensk UPE, eftersom reglerna i nuläget endast träffar koncerner med amerikansk UPE. Detta bör också beaktas vid omstruktureringar. Däremot kan de föreslagna bestämmelserna om kvalificerade skatteincitament (QTI) medföra positiva effekter och förbättringar för koncerner med dotterbolag i stater som erbjuder generösa incitament. Detta gäller exempelvis i förhållande till amerikanska dotterbolag, eftersom skatteincitament i USA med nuvarande regler ofta kan leda till tilläggsskatt.
Förlängningen av den tillfälliga förenklingsregeln (Transitional CbCR Safe Harbour), som i praktiken inneburit en stor lättnad för många koncerner, är välkommen. Att regeln förlängs ger koncerner lite mer tid och en brygga fram till dess att permanenta Safe Harbour-regler kommer på plats.
Vidare kan det konstateras att någon implementering av den permanenta ETR Safe Harbour (SESH) – som var en del av OECD/IF:s Side-by-side-paket – inte föreslås i promemorian. Det framgår dock att detta kommer att behandlas i ett kommande lagstiftningsärende.
Vi fortsätter att följa utvecklingen på området. PwC har en särskild fokusgrupp inriktad på Pelare II som gärna assisterar med frågor relaterade till reglerna.
Läs också:
