Rätt att tillämpa omsättningsbaserad fördelningsgrund för moms

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett mål rörande avdragsrätt för ingående moms i en blandad verksamhet. Det innebär ny praxis på momsområdet. Se hur domen kan påverka er verksamhet.

Bakgrund

Den 16 oktober 2023 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) dom i ett mål rörande avdragsrätt för ingående moms i en blandad verksamhet. 

Bolaget, vars avdragsrätt var föremål för prövning, bedrev en finansverksamhet dels bestående av momspliktig försäljning och leasing av bilar, dels undantagen försäkrings- och finansieringsverksamhet. 

Skatteverket menade att bolagets avdragsrätt skulle bestämmas efter en sektoriserad fördelningsmetod som baserades på varje sektors andel av det totala antalet ingångna avtal och finansierat belopp. Bolaget ansåg istället att avdragsrätten skulle bestämmas av en omsättningsbaserad fördelningsnyckel. En tillämpning av Skatteverkets fördelningsnyckel skulle medföra en avdragsrätt med ca två tredjedelar. Om istället omsättningen tillämpades som fördelningsnyckel skulle avdragsrätten uppgå till drygt 95 procent.

Enligt Skatteverket medförde den sektoriserade fördelningsmetoden att avdragsrätten bestämdes efter förvärvade varor och tjänsters användning. Skatteverket framförde vidare att en sådan metod är tillåten enligt momsdirektivets artikel 173.2 c. samt att denna bestämmelse införlivats i svensk rätt genom momslagens bestämmelse om fördelning efter skälig grund. 

Bolaget argumenterade dock för att bestämmelsen om skälig grund innebär att direktivet inte införlivats i momslagen på ett korrekt sätt. Direktivets huvudregel, vilken återfinns i artikel 174, är att en omsättningsbaserad fördelningsnyckel ska tillämpas. Bolaget menade att denna huvudregel skulle tillämpas med direkt effekt. 

HFD:s avgörande

Domstolen konstaterade att det inte framgår av den svenska bestämmelsen om skälig grund att en fördelningsnyckel utifrån omsättning är huvudregel. Vidare menade domstolen att det är frivilligt för medlemsstaterna att införa bestämmelsen i artikel 173.2 c. Domstolen hänvisade därefter till EU-domstolens praxis rörande införlivande av direktivbestämmelser. Av denna praxis framgår att direktivbestämmelsen måste genomföras på ett tillräckligt tydligt, precist och klart sätt. Vidare framgår det att för att en medlemsstat ska kunna tillämpa ett frivilligt undantag från direktivets huvudregler krävs att medlemsstaten väljer detta. Ett sådant val måste även manifesteras i en uttrycklig nationell bestämmelse. 

Mot denna bakgrund fann domstolen att det av den svenska bestämmelsen om skälig grund varken framgår att omsättning som fördelningsnyckel är huvudregel eller för vilka specifika transaktioner alternativa fördelningsnycklar ska/får tillämpas. Domstolen ansåg därför att den svenska bestämmelsen om skälig grund inte uppfyller de av EU-domstolen uppställda kraven på tydlighet, precision och klarhet. 

Av denna anledning fann domstolen att det inte finns någon svensk bestämmelse som motsvarar artikel 173.2 c. Enligt domstolen saknas det därför grund för att, mot den enskildes vilja, tillämpa en fördelningsnyckel baserad på användning för ingående moms i en blandad verksamhet.

Domstolen menade vidare att huvudregeln i artikel 174 får anses ha direkt effekt. Detta medför att en enskild inte kan vägras att tillämpa denna metod för att bestämma avdragsgill andel ingående moms.

Våra kommentarer

Enligt vår bedömning innebär HFD:s avgörande att den som bedriver blandad verksamhet från ett momsperspektiv alltid har valet att tillämpa en fördelningsgrund baserad på omsättning. Domen medför således en möjlighet att tillämpa en omsättningsbaserad fördelningsnyckel istället för, till exempel en fördelningsnyckel baserad på yta som ofta används i fastighetssektorn eller en justerad omsättningsmetod som Skatteverket applicerat inom finanssektorn. 

Med tanke på avgörandet ser vi en möjlighet för företag att se över sin retroaktiva momshantering sex år tillbaka i tiden så väl som framåtblickande.

Hör gärna av er till oss på PwC om ni vill diskutera vilken påverkan HFD:s avgörande kan få på er verksamhet.