Nytt om hur betaltjänster och förmedling av sådana tjänster ska bedömas ur ett momsperspektiv

Skatteverket har utfärdat ett ställningstagande där de återger sin syn på vad som anses utgöra en från moms undantagen betaltjänst samt hur underleverantörers tjänster såsom IT, administration och försäljningsstöd ska bedömas ur ett momsperspektiv. Skatteverkets ställningstagande tar även upp frågan om gränsdragningen mellan momspliktiga factoring/inkassotjänster och momsfria betaltjänster.

Olika typer av betaltjänster och hur dessa ska behandlas ur ett momsperspektiv är ett hett ämne. Under de senaste åren har den EU-praxis som funnits på området fyllts på med ytterligare domar (till exempel C-607/14, Bookit, C-130/15, National Exhibition Centre) som lyfter frågan om vad som faktiskt krävs för att en tjänst inom en betaltransaktion, där flera aktörer är verksamma, ska ses som en momsfri betaltjänst.

I ställningstagandet framför Skatteverket sin syn på hur praxis på området ska tolkas. För att en betaltjänst ska bedömas som momsfri ska tjänsten ifråga enligt praxis medföra rättsliga och ekonomiska förändringar mellan en betalare och mottagare eller mellan dessa och deras respektive bank. Skatteverket anger i ställningstagandet att tjänsten ska medföra att konton eller andra finansiella redovisningar med liknande funktion debiteras/krediteras. Skatteverket tar upp exempel på momspliktiga tjänster, till exempel då en part anses verka för att medel överförs mellan parter, samt vad som anses utgöra tekniska moment i en betaltransaktion.

Tjänster inom en betaltransaktion som outsourcas till en underleverantör

Ställningstagandet belyser även situationen då betaltjänster outsourcas till en underleverantör. Enligt EU-rättslig praxis saknar det nämligen betydelse att verksamheten utförs av en viss typ av företag eller juridisk person. Detta innebär att även en underleverantör till den som utför en betaltransaktion kan anses tillhandahålla en momsfri betaltjänst. För att så ska vara fallet måste även den tjänst som underleverantören tillhandahåller vara ett väsentligt led i kedjan mellan betalare och betalningsmottagare och verka för att medel överförs mellan parterna. För att underleverantörens tjänst ska kunna vara momsfri krävs därmed att leverantören har eget ansvar för de rättsliga och finansiella förändringarna trots att underleverantören inte agerar i eget namn. Skatteverkets uppfattning här är att en underleverantör som tillhandahåller en sådan momsfri betaltjänst "typiskt sett äger det system med vilket transaktionerna utförs och har avtal med andra aktörer i betalningssystemet". Skatteverket anger vidare att om "underleverantören inte har ett klart och långtgående ansvar för åtgärder som i sig medför debitering eller kreditering av konton kan tjänsten enligt Skatteverkets bedömning inte anses vara en sådan betaltjänst som omfattas av undantaget från skatteplikt".

Gränsdragningen mellan momspliktiga factoring/inkassotjänster och momsfria betaltjänster

Skatteverkets ställningstagande tar även upp frågan gällande gränsdragningen mellan momspliktiga factoring/inkassotjänster och momsfria betaltjänster. Avgörande för om en tjänst ska ses som en momspliktig factoring/inkassotjänst är enligt Skatteverket om tjänsten syftar till att betalning ska erhållas för befintlig fordran. Vid bedömningen av om det är en betaltjänst som är undantagen från mervärdesskatt eller en factoring/inkassotjänst som är skattepliktig, anser Skatteverket att en bedömning måste göras från fall till fall. Bedömningen ska enligt Skatteverket göras utifrån om tjänstens syfte är att möjliggöra att betalning sker på ett säkert, effektivt och användarvänligt sätt mellan till exempel butik och kund eller om den istället syftar till att säkerställa att säljaren får betalt för fordringar och samtidigt avlastas administrationen.

Kommentar

Det är positivt att Skatteverket klargör sin uppfattning när det gäller betaltjänster då det tidigare inte stått klart var Skatteverket anser att gränsen ska dras mellan en momsfri betaltjänst och momspliktiga administrativa och tekniska tjänster. Det har även varit otydligt hur Skatteverket ansett att tjänster som utförs av underleverantörer ska bedömas.

Vi noterar att Skatteverket understryker att för att en underleverantör ska tillhandahålla en momsfri betaltjänst ska denne typiskt sett äga det system med vilket transaktionerna utförs samt själv ha ingått avtal med andra aktörer i betalningssystemet. Äganderätten till systemet eller det faktum att avtalsförhållande ska föreligga gentemot kunden bör dock inte ges en så tydlig tyngd enligt vår bedömning. Eftersom denna omständighet inte har betonats särskilt i praxis bör den endast beaktas i tillägg till övriga faktorer. En underleverantörs ansvar för den faktiska överföringen av medel bör enligt vår mening istället bedömas från fall till fall sett till varje situations specifika omständigheter. Ansvarsfrågan, och hur begreppet "långtgående ansvar" ska tolkas, kan komma att få stor betydelse i relation till det nya betaltjänstedirektivet, PSD2 där delar av direktivet förväntas träda i kraft under början av 2018. Enkelt innebär betaltjänstdirektivet att etablerade banker på ett kontrollerat sätt behöver ge tredjepartsleverantörer access till konton.

Avseende gränsdragningen mellan en momspliktig factoring/inkassotjänst och en momsfri betaltjänst noterar vi att Skatteverket indikerar att något som normalt skulle kunna ses som en momspliktig tjänst ändå kan vara att anse som en momsfri betaltjänst om syftet är att möjliggöra att betalning sker på ett säkert, effektiv och användarvänligt sätt, vilket får bedömas från fall till fall.