Nytt förhandsbesked om ränteavdragsbegränsningarna

‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-Percent-3-solid_0002_burgundySkatterättsnämnden har uttalat sig om förhållandet mellan ränteavdragsbegränsningarna och Sveriges skatteavtal. Motiveringen väcker en del intressanta frågor.

Från och med den 1 januari 2013 är räntekostnader inom en intressegemenskap som huvudregel inte avdragsgilla. Det finns dock två undantag. Det vanligaste undantaget är den så kallade tioprocentsregeln.

Enligt den regeln så medges avdrag om mottagaren skulle ha beskattats med minst tio procentenheter om företaget bara skulle ha haft den inkomsten. Om det huvudsakliga skälet för att skuldförhållandet har uppstått är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån, får dock räntekostnaden ändå inte dras av.

Om avdragsrätt inte föreligger enligt tioprocentsregeln så kan avdrag ändå medges om skuldförhållandet är huvudsakligen affärsmässigt motiverat.

Skatterättsnämnden har i ett nyligen publicerat förhandsbesked prövat avdragsrätten för en räntebetalning från ett svenskt bolag till ett belgiskt koncernbolag. Det beskattades med en skattesats som understeg tio procent. Prövningen rörde således inte tioprocentsregeln. Vid prövningen fann Skatterättsnämnden att avdrag inte kunde medges eftersom skuldförhållandet inte ansågs huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Förhandsbeskedet är överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD).

Kommentar

Det intressanta med förhandsbeskedet är egentligen inte utgången i sig, utan den motivering som Skatterättsnämnden lämnar i en specifik fråga: leder skatteavtalet mellan Sverige och Belgien till att avdrag ändå måste medges?

Som bakgrund kan nämnas att Sverige har slutit skatteavtal med många andra länder, varav Belgien är ett. I dessa avtal finns regelmässigt en antidiskrimineringsklausul som säger att räntebetalningar från ett svenskt bolag till ett bolag i det andra landet ska vara avdragsgilla på samma villkor som betalning till bolag i Sverige. HFD fann i en dom år 2011 att de äldre reglerna inte stred mot Sveriges ingångna skatteavtal. Sedan dess har reglerna ändrats, och det framgår uttryckligen av förarbetena till tioprocentsregeln att räntebetalningar mellan två svenska bolag som kan utväxla koncernbidrag med varandra är avdragsgilla.

I det enskilda fallet som nämnden hade uppe till prövning, så menade Skatterättsnämnden visserligen att skatteavtalets bestämmelser inte ledde till att avdrag skulle medges. Men nämndens motivering kan tolkas som att bedömningen hade kunnat bli en annan om det belgiska bolaget hade beskattats med mer än tio procent. Om det belgiska bolaget istället hade varit svenskt så skulle nämligen avdrag ha medgetts i Sverige enligt tioprocentsregeln (enligt det förarbetsuttalande som nämnts ovan). Och frågan är då om det skulle strida mot Sveriges åtaganden enligt ingångna skatteavtal att vägra avdrag i en sådan situation bara för att räntebetalningen går till ett annat skatteavtalsland (under förutsättning att beskattning där sker med minst tio procentenheter)?

Det återstår att se hur Skatterättsnämnden och HFD ställer sig till denna fråga när den i framtiden kommer upp i ett konkret fall.

Fredrik Ohlsson

Fredrik Ohlsson

Fredrik Ohlsson arbetar med nationell och internationell företagsbeskattning på PwC:s kontor i Göteborg. Fredrik ingår i PwC:s skatteprocessgrupp och är även medlem av PwC:s internationella EU-skatterättsliga nätverk EUDTG (EU Direct Tax Group).
010-213 14 19
Fredrik Ohlsson works with national and international corporate taxation at PwC in Gothenburg. Fredrik is also a member of PwC’s international EU Direct Tax Group (EUDTG).
+46 10 213 14 19

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Nytt avsnitt i PwC:s serie om skatter: Joar Forssell inte nöjd med hur finansministern drivit frågan om en skattereform

  Som ungdomspolitiker tog Joar Forssell fram ett förslag till skattereform tillsammans med SSU:s ordförande Philip Botström. Hur ser Joar ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Ränteavdragsreglerna: nytt kring hur kvarstående negativt räntenetto ska beräknas

Skatteverket publicerade den 7 maj ett nytt ställningstagande kring hur kvarstående negativt räntenetto ska beräknas. Ställningstagandet ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skatteverkets nya ställningstagande till finansiella garantier inom koncerner

Skatteverkets två tidigare ställningstaganden gällande finansiella garantier ersätts av ett nytt för att bättre stämma överens med ...

Läs artikeln