Nya regler för öppenhet kring internprissättning i Kina

Den nya kinesiska lagstiftningen kring internprissättning går längre än OECD:s Based Erosion and Profit Shifting (BEPS) Action 13 om öppenhet kring koncernintern prissättning. Den kinesiska regeln fordrar att landets skattebetalare ska inkludera ytterligare en värdekedjeanalys och internprissättningsöverväganden av flera viktiga lokalspecifika ekonomiska faktorer inom ramen för efterlevnadsdokumentation.

Bakgrund

Kina har aktivt följt och deltagit i BEPS-projektet sedan det först introducerades och är ett av de länder i världen som först antog det.

I juni 2016, i kölvattnet av OECD:s offentliggörande av BEPS slutleveranser, släppte Kina den nya regeln om efterlevnad för internprissättning. Den nya regeln rättar sig i stort efter riktlinjerna i BEPS Action 13, med några viktiga särskiljande tillägg för att avspegla vissa lokala och specifika förutsättningar för Kina. Tillvägagångssättet med grupperad dokumentation i BEPS Action 13 fick stöd och presenterades med några tillägg/förändringar till följande struktur:

• Grupp 1 – Master File (följer rekommendationerna i BEPS Action 13);
• Grupp 2 – Local File (följer i all väsentlighet rekommendationerna i BEPS Action 13 men med två avgörande tillägg, dels krävs en värdekedjeanalys och dels en beskrivning av nyckelfaktorer som påverkar prissättningen på transaktioner);
• Grupp 3 – Special Issue File (ny från BEPS Action 13, för skattebetalare som deltar i kostnadsfördelningsöverenskommelser eller är underkapitaliserade).

Då Master File följer rekommendationerna i BEPS Action 13 och Special Issue File täcker bara en liten grupp skattebetalare med specialupplägg kring internprissättning. Därmed är det i huvudsak de extra upplysningsförpliktelserna i Local File som leder till extra arbete för många kinesiska skattebetalare.

Värdekedjeanalys: ska inkludera gruppens transaktionsflöde, de senaste finansiella rapporterna, mätningar och tillskrivning av “location specific factors” som bidrar till värdeskapande och fördelning av gruppens vinst över den globala värdekedjan.

Nyckelfaktorer som påverkar prissättningen på transaktioner: inkluderar immateriella tillgångar, analys av lokala kinesiska kostnadsbesparingar och Kinas marknadspremie (typiska aspekter inkluderar arbetskostnad, marknadens storlek, marknadskonkurrens, konsumenternas köpkraft, varors eller tjänsters utbytbarhet, tillsynsmiljö, med mera).

Kinesiska skattemyndigheters syn på värdekedjeanalys

Historiskt har många multinationella företag använt en ensidig testmetod för att beräkna lämplig avkastning på internprissättningen för den kinesiska verksamheten. Med introduktionen av den nya regeln är det troligt att de kinesiska skattemyndigheterna kommer att lägga mer tonvikt på den kinesiska verksamhetens globala inverkan på gruppens värdeskapandeprocess. Med hjälp av denna information kan de kinesiska skattemyndigheterna analysera och rättfärdiga högre lokal avkastning eller vinstallokering.

I linje med rekommendationerna i BEPS Action 13 om vikten av att identifiera värdedrivande faktorer och analysera immateriella rättigheters utveckling, förbättring, underhåll, skydd och exploatering (“DEMPE”), kräver den nya regeln också att multinationella företag ska beskriva de värdedrivande faktorerna och lokaliseringen av DEMPE-funktionerna över den globala värdekedjan. Dessutom betonar den nya regeln att effekten av lokalspecifika faktorer ska inkluderas i analysen av värdekedjan. De två vanligaste lokalspecifika faktorerna är den kostnadsbesparingen som kan uppstå på grund av lokalisering i Kina och den premien som ibland finns på den kinesiska marknaden för vissa produkter.

Typiska utmaningar mot värdekedja

Regionala styrmodeller med strategiska funktioner lokaliserade utanför Kina kommer att vara föremål för särskild granskning framöver. Här är några typiska utmaningar man kan komma att ställas inför:

• Hur kan man förklara eventuell lägre vinst hos de kinesiska koncernbolagen jämfört med global och regional avkastning?
• Kan några lokala immateriella rättigheter, förbättringsåtgärder, marknadsbearbetning, säljfrämjande verksamhet eller kostnadsbesparingar tillskrivas lokaliseringen av de kinesiska verksamheterna (vanligtvis kinesisk R&D samt tillverkningsverksamhet)?
• Finns det någon unik marknadsutvecklingsverksamhet i Kina som skulle kunna skapa lokala immateriella tillgångar inom marknadsföring?
• Kan några synergier ha uppnåtts för koncerner med flera olika verksamheter i Kina (till exempel R&D, tillverkning, distribution med mera)?

En väl utvecklad strategi för att ta itu med dessa utmaningar kan bli avgörande för multinationella företag vad gäller skatt och internprissättning i Kina.

PwC:s verktyg för värdekedjeanalys

Det finns två huvudsakliga tolkningar för hur man bäst förrättar en analys av värdekedjan – den traditionella “formelbaserade” metoden och den “empiriska” metoden. Den formelbaserade metoden är vanligtvis en global vinstuppdelning kombinerad med viktning och poängräkningstekniker för att fördela vinst baserat på värdedrivare. Den formelbaserade metoden är en praktisk metod för skattebetalarna, men kan vara känslig för frågor från skattemyndigheterna på grund av sitt inåtriktade fokus och tillit till den interna företagsledningen att inrapportera data. Den empiriska metoden, däremot, baserar sig huvudsakligen på data från tredje part, vilket skulle stå starkare mot potentiella frågor/utmaningar.

Vi på PwC har utvecklat ett empiriskt verktyg för värdekedjeanalys, för att bistå multinationella företag att uppfylla normerna enligt rekommendationerna i Action 13 och säkerställa att skattebetalarna är beredda att ta itu med potentiella frågor, utmaningar och revision från skattemyndigheter. Nyckeln med vår metod är att maximera användningen av branschinformation på affärsmässiga villkor och offentligt tillgänglig information från tredje part. Vi applicerar traditionell internprissättningsanalys för branscher och kollegor och kompletterar detta med ändamålsenlig intern information från företagsledningen där så är nödvändigt. Genom att knyta så mycket som möjligt till bransch- och tredjepartsdata samt analys minimerar vi inåtblickande subjektivitet och risk för framgångsrika utmaningar från skattemyndigheterna.

Vad bör man tänka på?

För multinationella företag med verksamhet i Kina är nästa steg avgörande. Det är dags att strategiskt bedöma hur den nya kinesiska lagstiftningen kommer påverka verksamheten. Med tanke på att första deadline för inlämning av den kinesiska lokala dokumentationen är 30 juni 2017, bör multinationella företag ta fram sina egna värdekedjeanalyser, för att försäkra sig om att de är globalt försvarbara och kan användas för att understödja vinstfördelningen över hela värdekedjan.

Det är också viktigt att fundera över om det finns några särskilda utmaningar i Kina (och möjligtvis från andra motsvarande länder) samt hur dessa utmaningar kan hanteras och införlivas i den globala värdekedjeanalysen genom att använda bransch- och tredjeparts-empiriska data och analys där det är möjligt.