Avisering om ny skatt för finanssektorn

Regeringen har vid en presskonferens den 31 augusti aviserat att det kommer att presenteras ett förslag på ny skatt för finanssektorn.

Som finansiering av satsningen på försvaret har finansminister Magdalena Andersson aviserat att en ny skatt på finanssektorn ska presenteras i höstens budget. Finansministern hänvisar till att detta utgjort ett vallöfte och är en del av januariöverenskommelsen med Liberalerna och Centerpartiet.

Avsikten är att skatten ska införas från 2022. Finansministern kallar skatten för en bankskatt och säger att de stora bankerna kommer att träffas av den, men också en del andra aktörer på finansmarknaden. Skatten motiveras av att det är en sektor som gör stora vinster och som fått ta del av sänkningar av bolagsskatten.

Finansministern säger att man på finansdepartementet kommit långt i arbetet, men att alla detaljer inte är klara. Skatten kommer att få en annan utformning än det förslag som togs fram av en utredning 2016 och som senare avvisades av finansministern. Enligt det förslaget skulle, likt den lønsumsafgift som finns i Danmark, företag som arbetar med finansiella tjänster betala en extra avgift på 15 procent av den årliga sammanräknade lönekostnaden för att kompensera att finansiella tjänster är momsbefriade.

Träffytan för den tänkta skatten ansågs dock för stor eftersom beräkningar visade att över 300 000 företag kunde komma att omfattas av skatten. Samtidigt fanns det bara drygt 10 000 företag som klassades som verksamma i den finansiella sektorn. Den föreslagna skatten kritiserades också från olika håll för att den skulle kunna strida mot EU:s så kallade statsstödsregler. Annan kritik som framfördes var att skatten skulle kunna få hämmande konsekvenser på den snabbväxande fintech-sektorn.

Kommentar

Vi kommer givetvis att bevaka utvecklingen kring det förslag som finansdepartementet nu arbetar med. Det återstår att se hur förslaget kommer att utformas. Internationellt sett har det redan införts olika modeller för att beskatta finansiell verksamhet eller finansiella transaktioner; exempelvis i Norge, Danmark och Frankrike. Från tidigare förslag kan man dock konstatera att det finns stora utmaningar i att hitta en beskattningsmodell som är avgränsad och inte riskerar att få hämmande effekter för tillväxt och konkurrenskraft.