Avisering om ny skatt för finanssektorn

TM_analys ‹ Tillbaka till artiklarna

Regeringen har vid en presskonferens den 31 augusti aviserat att det kommer att presenteras ett förslag på ny skatt för finanssektorn.

Som finansiering av satsningen på försvaret har finansminister Magdalena Andersson aviserat att en ny skatt på finanssektorn ska presenteras i höstens budget. Finansministern hänvisar till att detta utgjort ett vallöfte och är en del av januariöverenskommelsen med Liberalerna och Centerpartiet.

Avsikten är att skatten ska införas från 2022. Finansministern kallar skatten för en bankskatt och säger att de stora bankerna kommer att träffas av den, men också en del andra aktörer på finansmarknaden. Skatten motiveras av att det är en sektor som gör stora vinster och som fått ta del av sänkningar av bolagsskatten.

Finansministern säger att man på finansdepartementet kommit långt i arbetet, men att alla detaljer inte är klara. Skatten kommer att få en annan utformning än det förslag som togs fram av en utredning 2016 och som senare avvisades av finansministern. Enligt det förslaget skulle, likt den lønsumsafgift som finns i Danmark, företag som arbetar med finansiella tjänster betala en extra avgift på 15 procent av den årliga sammanräknade lönekostnaden för att kompensera att finansiella tjänster är momsbefriade.

Träffytan för den tänkta skatten ansågs dock för stor eftersom beräkningar visade att över 300 000 företag kunde komma att omfattas av skatten. Samtidigt fanns det bara drygt 10 000 företag som klassades som verksamma i den finansiella sektorn. Den föreslagna skatten kritiserades också från olika håll för att den skulle kunna strida mot EU:s så kallade statsstödsregler. Annan kritik som framfördes var att skatten skulle kunna få hämmande konsekvenser på den snabbväxande fintech-sektorn.

Kommentar

Vi kommer givetvis att bevaka utvecklingen kring det förslag som finansdepartementet nu arbetar med. Det återstår att se hur förslaget kommer att utformas. Internationellt sett har det redan införts olika modeller för att beskatta finansiell verksamhet eller finansiella transaktioner; exempelvis i Norge, Danmark och Frankrike. Från tidigare förslag kan man dock konstatera att det finns stora utmaningar i att hitta en beskattningsmodell som är avgränsad och inte riskerar att få hämmande effekter för tillväxt och konkurrenskraft.

Har du frågor om företagsbeskattning?

Daniel Glückman och Jesper Öberg

Daniel Glückman och Jesper Öberg

Daniel Glückman och Jesper Öberg arbetar på PwC:s kontor i Stockholm. Daniel arbetar med svensk och internationell företagsbeskattning främst rörande finansiella företag och Jesper arbetar med indirekt skatt och är specialiserad inom den finansiella sektorn.
Daniel: 010-212 91 77, daniel.gluckman@pwc.com
Jesper: 010-212 95 53, jesper.oberg@pwc.com
Daniel Glückman and Jesper Öberg works at PwC's office in Stockholm with international corporate taxation focused on the financial sector.
Daniel: +46 10 212 91 77, daniel.gluckman@pwc.com
Jesper: +46 10 212 95 53, jesper.oberg@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Jakten på den försvunna skattereformen – ny intervjuserie

En av punkterna i januariöverenskommelsen handlar om att en omfattande skattereform ska genomföras under nuvarande mandatperiod. Nu kommer ...

Läs artikeln
Läs artikeln

OECD släpper slutgiltig version av vägledning för internprissättning av finansiella transaktioner

Sommaren 2018 kom det första utkastet och nu är den slutgiltiga versionen publicerad – rapporten som ska vägleda internprissättning för ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Ränteavdrag på efterställda skulder

Avdragsförbud för ränteutgifter på efterställda skulder ska tolkas så att den del av skulderna som på grund av avtrappningen i artikel 64 ...

Läs artikeln