‹ Tillbaka till artiklarna
EU-domstolen har meddelat dom i målet C-812/19, Danske Bank A/S, och klargör därmed momshanteringen för filialstrukturer med momsgrupper. Domen kan förväntas få konsekvenser både för svensk del och för andra EU-länder och i synnerhet för finans- och försäkringssektorn. Vissa frågor kvarstår dock obesvarade.
Förutsättningarna i målet var att en bank i en annan medlemsstat tillhandahöll sin svenska filial tjänster och allokerade kostnaderna för dessa till filialen. Banken ingick i en momsgrupp i den andra medlemsstaten medan filialen inte ingick i någon momsgrupp i Sverige. Frågan var om filialen vid tillhandahållandet av tjänsterna skulle anses utgöra en egen beskattningsbar person i förhållande till momsgruppen, med följd att momspliktiga omsättningar skulle anses föreligga och därmed skyldighet för filialen att redovisa förvärvsmoms för dessa. Huvudregeln är annars att tillhandahållanden mellan olika etableringar av samma juridiska person utgör icke-händelser momsmässigt. Frågan var om förekomsten av en utländsk momsgrupp förändrade saken. EU-domstolen har redan tidigare i den s.k. Skandia-domen, C-7/13, förklarat att en svensk momsgrupp utgör en egen beskattningsbar person i förhållande till en utländsk etablering. Här var det alltså frågan om en omvänd situation ("reverse Skandia").
Målet avgjordes utan yttrande från generaladvokaten och utan huvudförhandling och EU-domstolen får sägas vara tydlig i själva domslutet. Domstolen ansåg att ett bolags huvudetablering som är belägen i en medlemsstat och ingår i en momsgrupp (som bildats med stöd av artikel 11 i momsdirektivet) och detta bolags filial, som är etablerad i en annan medlemsstat, ska anses utgöra skilda beskattningsbara personer när huvudetableringen tillhandahåller filialen tjänster och allokerar kostnaderna för dessa till filialen.
Kommentarer
Den aktuella domen, tillsammans med den tidigare Skandia-domen, innebär enligt vår bedömning att förekomsten av en momsgrupp i en medlemsstat medför att momsgruppen ska ses som en egen beskattningsbar person skild från utländska etableringar till momsgruppens medlemmar. Detta ligger i princip i linje med vad Skatteverket anför i sitt ställningstagande om utländska momsgrupper. En skillnad är dock att Skatteverket, när det är fråga om momsgrupper i en annan medlemsstat, anger att det inte är fråga om skilda beskattningsbara personer för det fall den andra medlemsstaten enligt sin interna lagstiftning anser att även utländska etableringar ingår i momsgruppen. Vi förmodar därmed att Skatteverket, mot bakgrund av EU-domstolens dom, kan komma att korrigera sitt ställningstagande.
En ytterligare aspekt är att Skatteverkets ställningstagande även omfattar momsgrupper i länder utanför EU när dess medlemmar är etablerade i Sverige, till exempel genom en filial. Vi kan dock inte se något stöd för en sådan tillämpning, vare sig i Skandia-domen eller den aktuella domen. Dessutom kommer en sådan tolkning att innebära stora praktiska tillämpningsproblem genom att det blir nödvändigt att bedöma om momsgruppsliknande konstruktioner i länder utanför EU är jämförbara med momsgrupper enligt EU:s momsdirektiv. Frågan har dock mycket stor betydelse, inte minst mot bakgrund av Brexit och hur man bör förhålla sig till momsgrupper i Storbritannien. Denna fråga behöver belysas ytterligare.
Avslutningsvis vill vi informera om den Webex om den aktuella domen som kommer att hållas på torsdag nästa vecka (den 18 mars) kl. 11-12 av PwC:s internationella nätverk.
Lämna en kommentar