Klartecken för koncernbidrag och korttidsstöd

Tillväxtverket har kommit med det efterlängtade beskedet att koncernbidrag inte automatiskt ska diskvalificera bolag från att ta emot stöd för korttidsarbete. Koncernbidrag avseende verksamhetsår 2019 bör alltså inte påverka möjligheten att erhålla stöd 2020. Vi går igenom beskedet och de frågetecken som återstår.

En grundläggande förutsättning för att få stöd för korttidsarbete är att företaget har allvarliga ekonomiska svårigheter. Diskussioner har uppkommit kring hur bedömningen ska göras för företag som genomför värdeöverföringar (till exempel utdelningar och koncernbidrag) samtidigt som det erhåller stöd för korttidsarbete. Kan ett sådant företag anses ha så allvarliga ekonomiska svårigheter som krävs?

Tillväxtverket har ändrat sig i frågan kring koncernbidrag

Nu är det alltså tillåtet för samtliga företag vars räkenskapsår slutar innan den 16 mars att lämna koncernbidrag i det bokslut som avser räkenskapsår 2019 och samtidigt erhålla stöd. Det gäller oavsett om bokslutet upprättas och bolagsstämma hålls efter den 16 mars. 

Anledningen till Tillväxtverkets ändring i frågan är att man insett att många företag, exempelvis större noterade koncerner, har avlämnat sin årsredovisning och hållit bolagsstämma innan den 16 mars. I den årsredovisningen har man ofta beräknat sitt resultat med beaktande av koncernbidrag till/från dotterbolag. Ofta upprättas dock dotterbolagens bokslut senare vilket då ställt till problem eftersom dotterbolagen i många fall mottar stöd och därmed skulle vara förhindrade att lämna koncernbidrag. För företag som då vill bryta upp sitt bokslut blir påverkan väldigt stor och påverkar både givande och mottagande bolag. Dessutom är det inte möjligt att ändra en årsredovisning som redan är inlämnad till Bolagsverket. 

Värdeöverföringar i form av aktieutdelningar tillåts dock fortsatt inte om bolaget samtidigt erhåller stöd. Det gäller enligt Tillväxtverket för hela det räkenskapsår som stödet erhålls. Undantag görs för utdelningar som skett innan den 16 mars 2020. Viktigt att beakta är att Tillväxtverket anser att det är utbetalningen som styr när utdelningen anses lämnad men att även det bakomliggande beslutet kan påverka. Exempelvis kan ett företag inte anses ha allvarliga ekonomiska svårigheter om bolagsstämman fattar beslut om aktieutdelning under en period när bolaget får stöd för korttidsarbete, även om den faktiska utdelningen planeras till en senare tidpunkt.

Många turer kring koncernbidrag under våren

Turerna har varit många kring hur olika värdeöverföringar ska bedömas i ljuset av kriteriet allvarliga ekonomiska svårigheter. Först gick Tillväxtverket ut och sa att det är olämpligt att bolag som lämnar “större aktieutdelningar” samtidigt erhåller stöd. Även finansutskottet i riksdagen uttryckte motsvarande ståndpunkt inför att riksdagen röstade igenom lagförslaget i början av april.

Den 18 maj kom ett pressmeddelande från Tillväxtverket där man menade att koncernbidrag skulle likställas med utdelning och att bolag som lämnat koncernbidrag därmed inte kunde anses ha sådana allvarliga ekonomiska svårigheter som är en förutsättning för att erhålla stöd. Frågetecknen var många. Gällde det oavsett till vem koncernbidrag lämnas? När anses egentligen ett koncernbidrag lämnat?

När regeringen sedan presenterade lagrådsremissen avseende omställningsstöd den 2 juni var man tydlig med att vissa särskilt reglerade värdeöverföringar inte kunde kombineras med att erhålla stöd men att koncernbidrag inte skulle anses vara en sådan värdeöverföring. 

Positivt besked men frågetecken återstår

Dagens besked var mycket viktigt och efterlängtat för alla de företag som sökt stöd för korttidsarbete. Nu vet företag att koncernbidrag avseende verksamhetsår 2019 inte bör påverka möjligheten att erhålla stöd 2020. Det är tydligt och bra! Frågan kvarstår dock för koncernbidrag avseende verksamhetsår 2020. Här hade det varit önskvärt om det framöver kommer ett ytterligare förtydligande att koncernbidrag inte alls ska vara en faktor att beakta vid prövningen till stöd vid korttidsarbetet. Då kommer bedömningen vila på samma principer som vid omställningsstödet.

Ytterligare en fråga som återstår, där Tillväxtverket ännu inte lämnat några klargörande besked, är vad som gäller när ett moderbolag lämnar aktieägartillskott till ett dotterbolag. Det kan argumenteras att den värdeöverföring som sker från moderbolaget till dotterbolaget inte är en sådan värdeöverföring som ska diskvalificera moderbolaget från att erhålla stöd för korttidsarbete eftersom värdet på aktierna i dotterbolaget ökar motsvarande värdet av tillskottet.

Koncernbidrag är en viktig funktion inom svensk skatterätt som syftar till att koncerner som valt att organisera sin verksamhet i flera bolag inte ska missgynnas gentemot bolag som bedriver verksamhet i en juridisk person. Koncernbidrag möjliggör att man inom en koncern kan kvitta överskott i ett koncernbolag mot underskott i ett annat för att koncernen som helhet inte ske betala mer skatt än om man hade behövt om verksamheten bedrevs i ett bolag. Att i efterhand förbjuda denna typ av värdeöverföringar, även avseende innevarande räkenskapsår, är därför väldigt olyckligt och leder potentiellt till en högre skattekostnad för bolag som redan har en ansträngd likviditet på grund av covid-19.