Hur många dagar får man vistas i Sverige efter en flytt utomlands?

TM_samtal-och-kaffe ‹ Tillbaka till artiklarna

I en dom som vi tidigare skrivit om från Högsta förvaltningsdomstolen under 2018 har det klargjorts att en sammanhängande vistelse om fem månader per år i Sverige innebär stadigvarande vistelse och därmed full beskattning i Sverige. Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked nu bedömt att en vistelse om fyra månader under sommaren och ytterligare cirka tre veckor per år inte ska innebära stadigvarande vistelse. Är det ett klargörande eller innebär beskedet ett än mer osäkert rättsläge?

Sökanden var en pensionär som är bosatt i utlandet. Hon avsåg att vistas i Sverige varje år under mitten av maj till mitten av september och därutöver besöka släkt och vänner under maximalt tre veckor årligen. Då rättsläget var oklart så frågade hon Skatterättsnämnden om dessa vistelser skulle innebära att hon stadigvarande vistas i Sverige eller inte.

Skatterättsnämnden bedömde att hennes vistelser i Sverige inte innebar att hon ska stadigvarande vistelse här.

Förhandsbeskedet har överklagats av Skatteverket.

Kommentar

Tidigare under 2018 har Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) fastslagit att en person som flyttar från Sverige och sedan återkommer och vistas här under fem sammanhängande månader varje år ska anses stadigvarande vistas i Sverige.

I HFD:s dom vistades personen 153 dagar per år och i nu aktuell dom uppgår vistelsedagarna till 144 dagar. Går det då att dra en gräns runt 150 dagar per år för att en vistelse ska anses stadigvarande eller inte?

Tyvärr så tyder tidigare domar på att det inte är så enkelt som att bara räkna dagar. I ett förhandsbesked av Skatterättsnämnden från 2017 så skulle en person vistas i Sverige under cirka två månader under sommaren, två veckor under hösten, tre veckor under jul och fyra veckor under påsk vilket totalt innebar 111 övernattningar per år. Eftersom antalet vistelsedagar klart understiger 144 dagar per år borde i så fall personen inte anses stadigvarande vistas i Sverige? Skatterättsnämnden kom emellertid fram till att vistelsen om 111 övernattningar per år var stadigvarande.

Om det inte räcker med att bara räkna dagar, vad är det så som avgör om en vistelse ska anses för omfattande? Den avgörande skillnaden mellan fallen är vistelsemönstret. Skatterättsnämnden anger exempelvis i sitt besked där 111 övernattningar ledde till stadigvarande vistelse att utlandsvistelserna aldrig varit längre än två månader.

För att en vistelse inte ska anses stadigvarande så ska således inte bara hänsyn tas till antalet vistelsedagar utan även till vistelsemönstret. En person som visserligen återkommer till Sverige varje år men enbart gör en resa per år bör kunna vistas här i 144 dagar under den vistelsen. En sammanhängande period på 153 dagar eller över är däremot inte ok.

Reser man till Sverige mer än en gång per år måste man dock vara mycket försiktig för beroende på hur många resor som görs till Sverige och hur dessa förhåller sig i tid till varandra kan gränsen för antal vistelsedagar markant begränsas. I nuläget så kan det uppenbarligen, på grund av vistelsemönstret, vara så att en person som vistas 111 övernattningar i Sverige per år anses stadigvarande vistas här medan en person som vistas 144 dagar per år inte gör det.

Att en person på grund av vistelse i ett land blir beskattad som bosatt där när en person med markant färre vistelsedagar inte blir det är mycket ovanligt i internationell skatterätt. Omfattande vistelser i ett land innebär nästan alltid att en person blir beskattad som bosatt i landet. De flesta länder har dock i sin lagstiftning angett en gräns för hur många vistelsedagar per år personer kan vistas i landet och 183 dagar per år är den gräns som är vanligast förekommande. Sverige har ingen sådan gräns utan stadigvarande vistelse bedöms från fall till fall. Lagstiftarens syfte var sannolikt att en gräns kommer klargöras i domar och besked.

Då detta är en viktig fråga för alla utflyttade från Sverige så har vi länge sökt få ett klargörande avseende en gräns för antalet tillåtna dagar i Sverige genom förhandsbesked från Skatterättsnämnden och domar från HFD. Eftersom nya besked och domar gör att en sådan gräns är svårare att ange än tidigare så efterlyser vi att lagstiftaren går in och reglerar detta med ett faktiskt antal vistelsedagar. Att man blir skattskyldig i ett land på grund av vistelse ska inte vara en fråga som inte går att svara på.

Har du frågor om personbeskattning?

Magnus Westman

Magnus Westman

Magnus Westman arbetar på PwC:s kontor i Stockholm med internationell individbeskattning. Magnus har tidigare arbetat sex år på Skatteverket med internationell individ- och bolagsbeskattning och varit projektledare för internationella beskattningsfrågor.
010-212 48 33
Magnus Westman works with international personal taxation at PwC’s office in Stockholm. Magnus spent six years with the Swedish Tax Agency, working with international personal and corporate taxation, and was a project manager for issues relating to international taxation.
+46 10 212 48 33

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Skattefokus i Almedalen

Skattefrågorna har kommit i fokus i debatten efter Januariavtalet. Vilka är de viktigaste frågorna att behandla i en sådan skattereform? ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skattekartan 2019 – Sverigedemokraterna sist ut i samtalen om skatt

PwC:s utfrågning av riksdagspartierna om skatter går nu i mål. Som sista parti berättar Bo Broman och Eric Westroth från ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Svenskt ränteavdragsmål till EU-domstolen

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslutade nyligen att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen i ett ränteavdragsmål om det är ...

Läs artikeln