Höjd skatt på sparande i företag väntas i höstbudgeten

Vänsterpartiet har i ett pressmeddelande aviserat att man kommit överens med regeringen om att i höstbudgeten lägga fram ett förslag att höja skatten på sparande i kapitalförsäkringar och på investeringssparkonton (ISK). Skatten föreslås höjas från dagens nivå, statslåneräntan + 0,75 procent till statslåneräntan + 1 procent. Dock med ett golv på 1,25 procent. När ISK infördes var skatten statslåneräntan + 0,5 procent.

Förslaget innebär att det i många fall blir dyrare för företagare att behålla vinster i sina företag och säkra sin pension, vilket ofta sker genom att bolaget tecknar en kapitalförsäkring med en utfästelse om pension. Även företagare som tagit utdelning och placerat pengarna på ett ISK inför sin ålders höst träffas av höjningen.

Träffas gör även företagare som valt att avveckla sitt företag genom att lägga detta i så kallad träda, det vill säga vara passiv i fem kalenderår innan bolaget avvecklas. Dessa har inte sällan valt att förvalta vinsterna i en kapitalförsäkring under denna period.

För en företagare som sparat till exempel tre miljoner kronor i en kapitalförsäkring, eller på ett ISK, höjs skatten med 2 250 kronor per år. Om företaget utgör ”pensionen” och där finns 10 miljoner kronor så höjs skatten med 7 500 kr per år. Företagare har inte sällan ett sämre grundläggande försäkringsskydd då företagets lönsamhet initialt och under vissa perioder inte medgivit inbetalningar av olika pensioner. Likaså har de egna löneuttagen ofta varit återhållsamma.

Skattehöjningen slår även direkt mot sparande i riskkapital, aktier och aktiefonder. Räntebärande sparande och kapital på bankkonton påverkas inte i praktiken eftersom dessa tillgångsslag inte placeras på ett ISK eller i en kapitalförsäkring på grund av skattenivån i förhållande till avkastningen.

Sammantaget så träffar förslaget 1,86 miljoner sparare på ISK, förutom det antal personer som valt kapitalförsäkring som sparandeform. Om barn och många äldre räknas bort så får det anses vara en betydande andel av landets befolkning.

Kommentar

Schablonskatten på ISK och kapitalförsäkningar är i praktiken en förmögenhetsskatt då den tas ut oavsett om värdet på tillgångarna ökat eller inte under året. Även vid nedgång tas skatten ut.

Vilken den politiska tanken är med att försämra för ägare till företag som behållit vinster i sina företag eller sörjer för sin pension framgår inte av pressmeddelandet. Detta i synnerhet som det finns särskilda fåmansföretagsregler, de så kallade 3:12-reglerna, som i praktiken innebär ett uttagsförbud för många ägare då lön och utdelning över viss nivå beskattas med upp till 60 procent skatt.

Inte heller framgår av pressmeddelandet varför man vill negativt särbehandla riskkapital i förhållande till räntebärande sparande. Svaren kommer kanske i budgetpropositionen.

Istället anges i pressmeddelandet att ”Det är en träffsäker och bra reform på det sättet att den riktas mot den tiondel av befolkningen som har högst inkomster, varav en majoritet i gruppen är män.”

När en höjning uttryckligen motiveras med hänvisning till kön sätt är det tveksamt om den inte bör anses som diskriminerande och därmed på den grunden inte genomföras.

I en intervju i Dagens industri för cirka två år sedan flaggade jag för höjningar av denna skatt. Sedan dess har skatten höjts vid ett tillfälle och nu föreslås återigen en höjning. Därtill har ett golv på minst 1,25 procent införts.