Förslag om kvalificerade personaloptioner riskerar bli uddlöst

Regeringen tillkännagav i dagarna i ett pressmeddelande att man går vidare med det tidigare lagda förslaget om kvalificerade personaloptioner. Även om detta är ett välkommet beslut urholkas förslaget kraftigt av det faktum att den så kallade 4-procentsspärren i 3:12-regelverket kvarstår. Om regering och opposition vill underlätta för svenska småföretagare och innovativa snabbväxande företag måste man gå vidare med de delar av 3:12-utredningens förslag i vilka det borde råda politisk enighet, det vill säga slopandet av 4-procentsspärren och en förändring av generationsskiftesreglerna.

I ett pressmeddelande den 5 september tillkännagav regeringen att man i budgeten avser att lägga fram ett förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för (ett företags) den första anställde ett företag anställer, samt att man avser att gå vidare med det tidigare framlagda förslaget om kvalificerade personaloptioner. Informationen om det första förslaget (ett så kallat växa-stöd) är knapphändig men skulle enligt pressmeddelandet innebära sänkta arbetsgivaravgifter för enskilda näringsidkare, aktiebolag och handelsbolag när de anställer sin första arbetstagare. För aktiebolag skulle möjligheten finnas att anställa en första anställd som inte är delägare (eller närstående till delägaren), för handelsbolag skulle reglerna endast kunna tillämpas om bolaget har max två delägare. Vad gäller förslaget om kvalificerade personaloptioner framgår endast att regeringen avser att gå vidare med det tidigare framlagda förslaget.

Vi har tidigare beskrivit effekterna av förslaget om kvalificerade personaloptioner. Förslaget, som var delvis kritiserat när det kom, innebär i korthet att unga innovativa företag under vissa förutsättningar kan erbjuda kvalificerade personaloptioner till anställda nyckelpersoner. Dessa ger rätt att förvärva aktier i företaget utan att den anställde beskattas för värdet av den erhållna optionen, eller för det efterföljande förvärvet av aktier. Istället sker beskattning vid en framtida försäljning av aktierna. I korthet innebär förslaget en fantastisk möjlighet för unga innovativa företag att locka till sig nyckelpersoner genom att på förmånliga villkor erbjuda dem en möjlighet att köpa in sig i företaget. Den kritik förslaget möttes av grundade sig i huvudsak i att allt för få företag omfattades av reglerna och att nyckelpersonerna riskerade att tjänstebeskattas när de väl sålde de aktier de erhållit/förvärvat. Även om det fanns ett visst fog för kritiken (främst vad avser storlek och åldersbegränsningar på omfattade bolag) var förslaget i grunden sunt och en välkommen injektion till ett fortsatt innovativt företagsklimat i Sverige.

Tyvärr har den positiva effekten av det framlagda förslaget kraftigt reducerats sedan regeringen drog tillbaks de aviserade ändringar på skatteområdet (läs höjningar) man avsåg att lägga fram i höstbudgeten. I det re-modellerade förslag (av utredningens väl genomarbetade förslag) kring ändrade skatteregler för delägare i fåmansföretag som regeringen avsåg att lägga fram fanns det bland annat ett förslag om ett slopande av den så kallade 4-procentsspärren (som innebär att endast fåmansdelägare med ett ägande överstigande 4 procent av kapitalet får tillgodoräkna sig löneunderlag, ett utrymme för kapitalvinstbeskattad vinsthemtagning baserat på de anställdas löner). Som bekant tvingades regeringen att backa från de flesta av sina skatteförslag efter påtryckning från oppositionen. En olycklig konsekvens av detta är att två förslag till positiva förändringar för fåmansdelägare försvann, två förslag där det inte borde finnas några politiska motsättningar kring förslagen.

En effekt av att 4-procentsspärren nu verkar bli kvar är att de nyckelpersoner som erbjuds att förvärva kvalificerade personaloptioner till förmånliga villkor i de allra flesta fall till fullo kommer att tjänstebeskattas (i de flesta fall 58 procent beskattning) för hela vinsten när de väl säljer sina aktier, liksom för löpande utdelningar under innehavstiden. Den ekonomiska verkligheten av att erbjuda nyckelpersoner att förvärva aktier, och vissa inbyggda mekanismer i det föreslagna regelverket, gör att de som omfattas av reglerna mycket sällan kommer att ha ett ägande överstigande 4 procent av kapitalet i bolaget. Det gör att dessa nyckelpersoner inte kommer att kunna tillämpa det, till viss del förmånliga skattesystem, som alla andra delägare i fåmansföretag kan nyttja. Förutom att det blir en diskrepans (till nackdel för nyckelpersonerna) avseende beskattningen av delägare i samma bolag innebär det även att det nya förslaget knappt, om alls, är bättre än ett idag vanligt förekommande bonus- eller personaloptionsprogram. De avdragseffekter ett bolag får vid normala bonusutbetalningar eller personaloptionsprogram gör att den aviserade positiva effekten av det nya förslaget i princip går om intet, både för berörda bolag och de anställda som erbjuds förvärva kvalificerade personaloptioner.

Kommentar

När man läser förslagen till ett införande av kvalificerade personaloptioner och förslaget om ett slopande av 4-procentsspärren framgår det med tydlighet att de lever i symbios, den önskade effekten av ändringarna i det första förslaget uppnås bara om det andra förslaget genomförs. Ett nytt system med kvalificerade personaloptioner som till fullo tjänstebeskattas är verkningslöst och driver inte den innovativa utveckling utredarna velat främja.

Till det kommer att 4-procentsspärren även leder kraftigt snedvriden konkurrens i de branscher där berörda företag verkar. Delägare i på alla andra sätt konkurrensjämförliga företag beskattas extremt olika (20 procent alternativt 58 procent skatt) på sin vinsthemtagning, allt beroende på antalet delägare i bolaget. Den snedvridning av konkurrensen (på grund av olik beskattning av delägare) mellan företag i samma bransch som idag existerar är företagsekonomiskt ohälsosam och direkt oskälig.

Sammantaget innebär detta att regeringen bör gå vidare och lägga fram utredningens (och inte regeringens eget utkast) förslag om slopandet av 4-procentsspärren. Det skulle inte bara ta bort den diskrepans mellan företag som idag riskerar att urholka hur delägarledda företag i vissa branscher bedriver sin verksamhet, det skulle även medföra att det nu mycket välkomna förslaget om kvalificerade personaloptioner uppnår sitt fulla potential.

För övrigt anser vi att regeringen snarast bör gå vidare med utredningens förslag (och inte regeringens eget utkast) om förbättrade skatteregler vid generationsskiften i fåmansföretag. En sådan ändring har varit efterfrågad sedan år 2010 och det är svårt att se att något politiskt parti skulle motsätta sig ett sådant förslag.