Förslag om avdragsförbud för ränta på vissa efterställda lån

Finansdepartementet har föreslagit en lagändring som påverkar bland annat banker och försäkringsbolag. Lagändringen gäller avdragsförbud för ränta på efterställda skuldförbindelser som får användas för kapitaltäckningsändamål.

Vissa finansiella institut såsom banker och försäkringsföretag är skyldiga att ha en viss kapitalbas för att möta förluster som beror på de kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker som företagen utsätter sig för. Kraven på kapitalbasens storlek och sammansättning styrs primärt av EU-direktiv. I direktiven ges de finansiella instituten möjlighet att räkna in vissa efterställda lån i sin kapitalbas. Det är räntekostnader på sådana lån som Regeringen nu föreslår att det ska införas avdragsförbud mot.

I de föreslagna reglerna hänvisas det direkt till aktuella EU-direktiv. Regleringen kommer att påverka banker och andra kreditinstitut, värdepappersbolag, Svenska Skeppshypotekskassan, vissa fondbolag, betalningsinstitut, vissa AIF-förvaltare, försäkringsföretag och motsvarande utländska företag.

I sin promemoria skriver Finansdepartementet att syftet med lagändringen är att ge finansiella institut större incitament att öka sin soliditet genom att neutralisera den skattefördel som efterställda lån idag har jämfört med eget kapital för kapitaltäckningsändamål. Lagändringen syftar dock främst till att öka beskattningen av finanssektorn vilken Regeringen anser idag är underbeskattad. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna per år med cirka 1,4 miljarder kronor.

Förslaget är skickat på remiss och föreslås träda ikraft den 1 januari 2017.

Kommentar

Liknande ändringar föreslogs av Företagsskattekommittén i juni 2014 (SOU 2014:40). Lagändringen innebär en starkare koppling mellan de finansiella institutens beskattning och det sätt på vilket de finansierar sig på.

Lennart Staberg och Alexander Sjöwall