Finansiella verksamhetsskatten på remiss

Betänkandet om skatt på finansiell verksamhet (SOU 2016:76) som presenterades i förra veckan har nu skickats ut på remiss av regeringen. Svarstid för remissen är senast den 15 februari 2017. Här följer en sammanfattning av betänkandet med några kommentarer.

Betänkandet innehåller ett förslag om att införa en ny särskild skatt som ska betalas till staten. Det benämns som finansiell verksamhetsskatt och ska påföras verksamhet med omsättning av vissa finansiella tjänster som har undantagits från mervärdesskatteplikt. Syftet med lagstiftningen ska vara att minska den skattefördel som den finansiella sektorn kan antas ha till följd av att omsättning av finansiella- och försäkringstjänster undantagits från mervärdesskatt.

Sammanfattningsvis innebär den finansiella verksamhetsskatten att den som är skattskyldig enligt en huvudregel ska betala 15 procent skatt på sina lönekostnader, vilka är desamma som den skattskyldiges underlag för arbetsgivar- eller egenavgifter (sociala avgifter). Om den skattskyldige kan visa att endast en del av lönekostnaderna är hänförliga till omsättningen av finansiella tjänster, som är undantagna från mervärdesskatt, ska underlaget i stället bestämmas genom uppdelning efter skälig grund.

Enligt utredningens beräkningar uppskattas skattebortfallet till cirka 18-19 miljarder kronor till följd av att finansiella tjänster undantagits från mervärdesskatt jämfört med om dessa till fullo hade varit mervärdesskattepliktiga. Det kan jämföras med utredningens bedömning att den föreslagna finansiella verksamhetsskatten på sikt, netto, skulle medföra skatteintäkter på cirka 4-7 miljarder kronor i 2018 års prisnivå och sannolikt i den övre delen av intervallet. För att kompensera för hela det beräknade skattebortfallet skulle det krävas en skattesats om cirka 40 procent, vilket utredningen bedömde som orimligt samt att det skulle medföra snedvridningseffekter på marknaden. En skattesats om 15 procent anses vara skälig och då även med beaktande av att den föreslås vara ej avdragsgill vid inkomstbeskattningen.

Mer i detalj innebär utredningens förslag följande:

• För skattskyldighet ska två rekvisit vara uppfyllda:

1. Det ska ha skett en omsättning av en finansiell- eller försäkringstjänst som inte är föremål för mervärdesbeskattning för att den är undantagen genom tillämpning av 3 kap. 9 eller 10 § mervärdesskattelagen (ML). Det räcker med en enda omsättning av en tjänst för att rekvisitet ska vara uppfyllt. I definitionen av omsättning omfattas även förvärv av finansiella eller försäkringstjänster från utlandet som anses omsatta här men undantagna enligt 3 kap. 9 eller 10 § ML. Å andra sidan omfattas inte försäljning av sådana tjänster till utlandet. Om tjänsten är undantagen av någon annan anledning än 3 kap. 9 eller 10 § ML, är den inte en sådan omsättning som avses i rekvisitet.
2. Det ska finnas en avgiftsskyldighet enligt 2 eller 3 kap. socialavgiftslagen (skyldighet att erlägga arbetsgivaravgifter eller egenavgifter). I en mervärdesskattegrupp räcker det med att en gruppmedlem är avgiftsskyldig för att rekvisitet ska vara uppfyllt. För ett handelsbolag kan rekvisitet vara uppfyllt antingen genom att bolaget har anställda och betalar arbetsgivaravgifter eller genom att det har en delägare som är fysisk person och som betalar egenavgifter på handelsbolagets verksamhet.

• Rekvisiten innebär att skatten har en bred träffyta och inte begränsar sig till de som vi normalt ser som finansiella aktörer. En beskattningsbar person kan vara antingen en fysisk eller juridisk person eller en mervärdesskattegrupp. Det har inte heller någon betydelse om det är privaträttslig eller offentlig aktör såsom till exempel stat, kommun eller landsting (Riksbanken är dock undantagen). Utredningens förslag saknar helt gränsvärden som måste vara uppfyllda för att skattskyldighet ska föreligga. Hur liten omsättningen av finansiella tjänster undantagna från mervärdesskatt än är i förhållande till den totala omsättningen är första rekvisitet uppfyllt.
• Underlaget för skatten är den skattskyldiges, under beskattningsåret, sammanräknade lönekostnader som också utgör underlag för sociala avgifter. För en mervärdesskattegrupp är det samtliga gruppmedlemmars lönekostnader som utgör underlaget och för ett handelsbolag såväl det egna underlaget för arbetsgivaravgifter som en delägares underlag för egenavgifter. Kan den skattskyldige visa att endast en del av lönekostnaderna är hänförliga till omsättning som är undantagen mervärdesskatt enligt 3 kap. 9 eller 10 § ML, får beskattningsunderlaget i stället bestämmas genom uppdelning efter skälig grund. I den föreslagna lagtexten saknas vägledning för hur en sådan uppdelning ska göras. I betänkandet nämns bland annat att uppdelningen ska ha samma övergripande innebörd som i mervärdesskattesystemet, vilket innebär en fördelningsgrund som ger det mest rättvisande eller exakta resultatet. Det sägs att i allmänhet är det en omsättningsbaserad fördelningsgrund, men det utesluts inte att annan fördelningsgrund tillämpas som exempelvis baserar sig på använd tid eller arbetskraft.
• Underlaget för skatten ska redovisas årligen i inkomstdeklarationen och Skatteverket ska fastställa underlaget i beslutet om slutlig skatt. Skatten kommer därmed även ingå i underlaget för debitering av preliminär skatt. Vidare föreslås att omsättning av tjänster för vilka mervärdesskattskyldighet inte föreligger för att den är undantagen enligt 3 kap. 9 eller 10 § ML, ska redovisas särskilt i mervärdesskattedeklarationen.
• Huvudmannen i en mervärdesskattegrupp ska redovisa och betala skatten. Dock är samtliga gruppmedlemmar solidariskt ansvariga för betalningen om huvudmannen inte uppfyller sin skyldighet.
• Den finansiella verksamhetsskatten uppgår till 15 procent och är inte avdragsgill vid inkomstbeskattningen.
• De föreslagna bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 och tillämpas på ersättning som utges efter den 31 december 2017.
• Lagen om förhandsbesked som ger möjlighet att söka bindande förhandsbesked i frågor rörande vissa skatter och avgifter ska även omfatta den finansiella verksamhetsskatten.

Några kommentarer

Det kan konstateras att betänkandet innehåller ett förslag om finansiell verksamhetsskatt som kommer träffa många fler företag och personer än vad som normalt hänförs till den finansiella sektorn. Detta följer av att det inte finns några fribelopp i förslaget vilket har motiverats med att införande av fribelopp skulle strida mot EU:s regler om statsstöd. Exempel på tjänster som kan vara undantagna mervärdesskatt enligt 3 kap. 9 och 10 § ML och som kan omsättas i andra bolag än finansiella bolag och försäkringsbolag är förmedling av finans- och försäkringstjänster (säljfinansiering med mera), inköp av finansiella eller försäkringstjänster från utlandet, vidarefakturering av sådana tjänster och koncernintern utlåning.

Förslaget om en finansiell verksamhetsskatt är kontroversiellt och har redan innan det gått ut på remiss fått utstå omfattande kritik. Finansiella branschorganisationer och fackliga organisationer inom finans- och försäkringssektorerna har bland annat påpekat att förslaget sannolikt kommer innebära att många arbetstillfällen försvinner genom flytt av verksamhet utomlands och rationaliseringar. Det hävdas också att det kommer hämma landets strävan att vara ett finansiellt centrum och inte minst utvecklingen av FinTech-sektorn.

Övrig kritik är att det blir en administrativt betungande process att bevisa en fördelning av skatteunderlaget enligt skälig grund, att det föreligger stor osäkerhet kring en sådan fördelning och, som nämnts, att skatten omfattar långt fler företag och personer än vad som är aktörer inom den finansiella sektorn.

Det kan noteras att Skatteverkets expert i utredningen i sitt särskilda yttrande anger att Skatteverket inte ställer sig bakom lagförslaget med hänvisning bland annat till att det träffar flera hundratusen företag som inte kan anses ha en skattefördel av att finansiella tjänster undantas från mervärdesbeskattning, och att lagstiftningen är komplicerad att tillämpa.

Som motvikt till den anförda kritiken verkar det å andra sidan fortfarande finnas en politisk vilja att beskatta den finansiella sektorn hårdare än i dag, så det återstår att se hur detta slutar. Det kan därför finnas anledning att redan nu analysera hur förslaget påverkar den egna verksamheten om den blir verklighet.

Synpunkter på betänkandet kan lämnas av alla, det vill säga även om man inte är utsedd som remissinstans. Vi på PwC kan bistå med att analysera och beräkna potentiella effekter av förslaget eller till exempel biträda den som vill lämna ett remissvar.