Få nyheter i regeringens vårproposition 2016

”Samhällsbygget går före stora skattesänkningar”. Satsningar på traditionell välfärdspolitik och immigrationsfrågor är huvudinslagen i årets vårproposition. Höjd skatt på arbete blir nu en trend. De konkreta skatteförändringarna är i huvudsak aviserade tidigare.

De ökade utgiftsramarna för utgiftsområden samt ändrade anslag för 2016 uppgår i den så kallade Vårändringsbudgeten för 2016 till drygt 27 miljarder kronor. Regeringen överger i årets vårproposition principen att alla satsningar ska finansieras krona för krona genom antingen besparingar eller höjda skatter. Merparten av de ökade utgifterna finansieras genom lån, förutom en tidigare aviserad skattehöjning på finanssektorn med cirka 1,4 miljarder kronor som införs 2017, se tidigare artikel. Ökade intäkter från skatt på arbete bidrar också till finansieringen.

År 2016 väntas de totala skatteintäkterna öka med nästan 6 procent, vilket är högre än genomsnittet de senaste 10 åren. Intäkterna från skatt på arbete ökar mest, till följd av en kraftig ökning av löner. Under de kommande prognosåren väntas den årliga ökningen bli 5 procent, och då från samtliga skattebaser.
De konkreta skatteförändringarna är i huvudsak aviserade tidigare och går att läsa om i tidigare blogginlägg från den 11 april 2016. Dessa beräknas sänka skatten för 2016 och 2017 med 0,5 miljarder per år. De föreslagna ändringarna av skiktgränserna för statlig skatt på arbete innebär att intäkterna från denna skatt ökar med 1,1 miljarder 2017.

Förslag med förändring redan från 1 augusti 2016

• Ändringen för RUT-avdraget innebär en utökad möjlighet att få avdrag för vissa flyttjänster, trädgårdstjänster och IT-tjänster som inte tidigare omfattats av regleringen. Kompletteringen föreslås träda i kraft från 1 augusti 2016 och bland annat tillämpas på arbete som utförts och betalats efter 31 juli 2016. De minskade skatteintäkterna med anledning av förslaget beräknas till cirka 340 miljoner kronor och skiljer sig något från den tidigare aviserade minskningen.
• Ändringen för skatt på biodrivmedel innebär en ökad befrielse från energiskatt för etanol och Fame. Ändringen föreslås träda i kraft från och med den 1 augusti 2016 och beräknas minska skatteintäkterna med ca 150 miljoner kronor för 2016.

Nya förslag inför budgetpropositionen 2017

Utöver det som tidigare aviserats och som går att läsa om i vårt tidigare blogginlägg föreslås följande.

• En begränsning i uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Tidigare aviserat förslag avsåg en begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen.
• En viss sänkning av reklamskatten för bland annat annonser i periodiska publikationer från 3 till 2,5 procent samt för annonser i sådant som inte är periodiska publikationer från 8 till 7,65 procent. I förslaget ingår även ändringar i kraven för återbetalning av reklamskatt med mera.
• En höjning av alkoholskatten som innebär en ökning av skatten på sprit med 1 procent och övriga alkoholdrycker med 4 procent.
• En omsättningsgräns för momsregistrering för företag som omsätter högst 30 000 kronor per år. I den delen återkommer regeringen med ett förslag senare.

Därtill har även redan remitterade förslag gällande vissa punktskatter justerats. Läs mer om detta i kommande blogginlägg.

Kommentar

Det är svårt att få en tydlig överblick över innehållet i årets vårproposition och de långsiktiga effekterna av denna. Detta beroende på den ovanliga och nya situation som Sverige idag befinner sig i. Många siffror rymmer sannolikt också en betydande osäkerhet.

Som citatet i rubriken visar så är det nu inte längre frågan om att fortsätta att sänka ens tillväxtstrategiska skatter. Några sådana var heller inte väntade i denna proposition. Nästa tillfälle blir i höstens budget. Det ska noteras att den ekonomiska tillväxten nu är hög, cirka 4 procent. Många menar att det är effekten av pengar som tillförs samhället på grund av migrationen, vilket skapar en ökad efterfrågan.

Den tydligaste principiella trenden nu är den fortsatta höjningen av skatten på arbete. I en kommentar sade finansministern att skattehöjningar på sammantaget kring 5 miljarder därtill kommer att införas successivt under 2017 och framöver. Under 2016 har skatterna sammantaget höjts med 45 miljarder kronor. Dessa höjningar bildar nu en trend.

I övrigt är det olika ”mindre” skattefrågor som dominerar i skatteförslagen i vårpropositionen, vilka dock är väl så viktiga för dem som berörs. Dessa kommer av att vårpropositionen till del är ett resultat av överläggningar inom regeringen och med vänsterpartiet.

Vår kollega Fredrik Jonsson återkommer med en särskild blogg om ändringar av olika miljöskatter och andra punktskatter.

Hans Peter Larsson, Filip Engström och Andreas Stranne