Ekonomisk arbetsgivare i Sverige - nu är propositionen lämnad

‹ Tillbaka till artiklarna

Regeringen har nu lämnat en proposition med förslag om att införa ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp vid beskattning av utländska arbetstagare som arbetar tillfälligt i Sverige. Vi går igenom förslaget och vilka som påverkas av de nya reglerna.

Vad innebär förslaget i korthet?

Förändringarna innebär att begränsat skattskyldiga arbetstagare som är uthyrda till ett företag i Sverige ska beskattas i Sverige oavsett om arbetstagaren vistas mer eller mindre än 183 dagar i Sverige under en tolvmånadersperiod. Med uthyrning menas att en anställd ställs till förfogande för att utföra arbete i Sverige för ett svenskt företag eller utländskt företag med fast driftställe i Sverige och den anställdes står under detta företags kontroll och ledning.

Skatteverket tog fram ett förslag redan i juni 2017 men först nu kommer propositionen. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Enligt förslaget kommer utländska utbetalare att bli skyldiga att innehålla och rapportera in svensk skatt på lön som avser arbete utfört i Sverige. Någon möjlighet att lägga över ansvaret på det företag som den anställde arbetar för i Sverige finns inte. 

Finns det något undantag?

Det finns ett undantag och det gäller om arbete utförs under högst 15 dagar i följd och att de sammanlagda arbetsdagarna i Sverige totalt sett inte överstiger 45 dagar under ett kalenderår. Det föreslagna undantaget tar sikte på arbetsdagar (inte vistelsedagar). Förslaget är därmed generösare än tidigare förslag och det gäller inte bara  koncerninterna situationer.

Vilka regler gäller idag?

I både intern svensk rätt och i de skatteavtal som Sverige ingått finns den så kallade 183-dagarsregeln. Regeln innebär att en arbetstagare kan undantas från beskattning i Sverige om arbetstagaren vistas i Sverige högst 183 dagar under en tolvmånadersperiod, ersättningen betalas av en arbetsgivare som inte har hemvist i Sverige eller på dennes vägnar, och inte heller belastar fast driftställe som arbetsgivaren har i Sverige. 

Eftersom Sverige för närvarande tillämpar ett formellt arbetsgivarbegrepp blir 183-dagarsregeln tillämplig när arbetstagaren är anställd och avlönad av ett utländskt företag som saknar fast driftställe i Sverige även om det är ett svenskt företag som drar nytta av arbetet och som bär kostnaden för arbetet.    

Skyldigheten att göra skatteavdrag gäller idag endast för svenska företag och utländska företag med fast driftställe i Sverige. 

Vilka åtgärder bör nu vidtas?

Ändringen innebär att den nuvarande möjligheten för utländska arbetsgivare att skicka arbetstagare för kortvarigt arbete i Sverige utan att dessa beskattas i Sverige kraftigt begränsas. Och när arbetstagarna blir skattskyldiga i Sverige uppkommer en skyldighet för den utländska arbetsgivaren att registrera sig som arbetsgivare i Sverige.

Det blir nu viktigt att kartlägga utländsk personal som utför arbete i Sverige och se vilka som kommer att träffas av de nya reglerna eller om undantaget kan tillämpas. Det blir också viktigt att informera utländska samarbetspartner om förslaget. 

Inom koncerner är det vanligt att man lånar ut personal mellan bolagen och här gäller det att skapa rutiner för att rapportera lön och skatt i Sverige. En fråga att fundera över är om det svenska koncernbolaget eller en tredje part eventuellt ska vara deklarationsombud och hjälpa till med rapporteringen.

Från ett strategiskt perspektiv kan det nu vara läge att se över hanteringen av de internationella tjänsteresenärerna och säkerställa att rutiner finns på plats. Fokus på tjänsteresenärer ökar inte bara i Sverige utan i många andra länder och som arbetsgivare behövs uppdaterade rutiner för hanteringen.

Här hittar du propositionen på Regeringskansliets hemsida

Har du frågor om personbeskattning?

Cecilia Arrhenius & Magnus Westman

Cecilia Arrhenius & Magnus Westman

Cecilia Arrhenius arbetar på PwC:s skatteavdelning i Malmö sedan mer än tio år tillbaka inom området internationell personbeskattning och socialförsäkring. Cecilia har arbetat i över 25 års med dessa frågor och har gedigen erfarenhet inom dessa områden. Ett av Cecilias speciella fokusområden är skatte- och socialförsäkringsregler i Öresundsregionen. Magnus Westman arbetar på PwC:s kontor i Stockholm med internationell personbeskattning.

Cecilia: 010-212 67 46, cecilia.arrhenius@pwc.com

Magnus: 010-212 48 33, magnus.westman@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Skattebarometern 2021 - företagarnas skatteadministration tynger allt mer

PwC:s återkommande undersökning Skattebarometern visar att många företag brottas med en växande hantering av skatter. Bland övriga resultat ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Är du aktiv inom e-sport – dags att börja fundera på deklarationen redan nu!

För kalenderåret 2021 ska individer med inkomster från e-sport och andra aktiviteter på internet och sociala medier deklarera inkomster som ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Självständigt bedriven näringsverksamhet eller inte?

Frågan om självständighetskriteriet är uppfyllt är en central frågeställning vid bedömningen om näringsverksamhet föreligger eller inte. ...

Läs artikeln