Dom från HFD om beskattning av carried interest

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i en dom den 4 juni 2018 förklarat att en person kan anses vara verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag vid tillämpningen av 57 kap. 4 § första stycket 2 inkomstskattelagen även om denne är anställd i ett annat företag och inom ramen för denna anställning utför tjänster åt fåmansföretaget.

Målet gällde en person som ägde andelar i bolag som i sin tur indirekt ägde andelar i förvaltningsbolag som förvaltade riskkapitalfonder. Personen var anställd i ett bolag som tillhandahöll förvaltningsbolagen rådgivningstjänster. Personen fick utdelning, vilken hade sitt ursprung från så kallad carried interest i förvaltningsbolagen. I sina deklarationer för de aktuella åren tog personen upp utdelningen som utdelning på icke kvalificerade andelar i onoterade företag i inkomstslaget kapital.

Enligt fåmansföretagsreglerna i 57 kap. inkomstskattelagen ska utdelning på så kallade kvalificerade andelar i fåmansföretag tas upp till beskattning delvis i inkomstslaget tjänst i stället för i inkomstslaget kapital. En andel är kvalificerad om andelsägaren under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren har varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett av detta direkt eller indirekt ägt fåmansföretag. Med fåmansföretag avses bland annat aktiebolag där fyra eller färre delägare innehar mer än hälften av rösterna och vid prövningen ska flera delägare som varit verksamma i betydande omfattning anses som en enda delägare.

Fråga uppkom om personen genom sin anställning hos rådgivningsbolaget kunde anses ha varit verksam i betydande omfattning i förvaltningsbolagen.

Kommentar

Tvisten mellan Skatteverket och riskkapitalbolagen har pågått i många år och gällt olika frågor. Genom domen den 4 juni avgjordes frågan om de så kallade 3:12-reglerna var tillämpliga för en anställd i ett rådgivningsbolag som samtidigt hade investerat i ett förvaltningsbolag.

Domstolen konstaterade att en person kan anses vara verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag även när denne är anställd i ett annat företag och inom ramen för denna anställning utför tjänster åt fåmansföretaget. Det var endast den renodlade prejudikatfrågan som prövades och målet ger därmed inte det slutliga svaret på när någon de facto har varit verksam i tillräcklig omfattning för att reglerna ska tillämpas. Prövningen om huruvida förvaltningsbolagen är fåmansföretag eller om arten eller omfattningen av arbetsinsatserna var tillräckliga bedömdes inte domstolen. Det var inte nödvändigt för att avgöra prejudikatfrågan. Det innebär att det finns frågor som därmed inte slutligt prövats och att målen i den delen avseende efterföljande inkomstår kan komma att föranleda fortsatta diskussioner i domstolarna.

Effekten av att 3:12-reglerna tillämpas för den anställde blir att utdelningsinkomster och kapitalvinster hänförliga till investeringen i förvaltningsbolaget till viss del beskattas som lön och till viss del beskattas som kapital.